Sjukdom i något segment av mag-tarmsystemet, från matstrupen till ändtarmen.

En specialitet inom internmedicinen inriktad på fysiologin hos och sjukdomarna i matsmältningssystemet och tillhörande strukturer (matstrupe, lever, galla och bukspottkörtel).

Utbredd sårbildning och nekros i ileum och tjocktarm hos barn, orsakad av Pseudomonas aeruginosa. Ett liknande tillstånd kan förekomma hos cancerpatienter med neutropeni.

Vanligtvis avses matsmältningssystemet från munnen till ändtarmsöppningen, men inte de anslutna körtelorganen (lever, gallvägar, bukspottkörtel).

Den vanligaste orsaken till kallbrand. Många distinkta typer kan särskiljas utifrån distributionen av tolv olika toxiner.

Matsmältningsstörningar.

Sjukdomstillstånd med kronisk eller återkommande tarmsymtom utan klarlagd orsak. Typiska tecken är kronisk eller återkommande buksmärta, gasspänningar, slem i avföringen och oregelbunden avföring.

Avföring, även känd som feces eller stolet, är den ultimata restprodukten efter att kroppen har bearbetat och absorberat näringsämnen från föda. Det består av vatten, icke-absorberade kolhydrater, proteiner, fett, slaggprodukter, bakterier och cellulärt material. Avföring är en naturlig och nödvändig utsöndring för att maintaINta en hälsosam tarmfunktion och balans i kroppen.

Onormalt lös eller onormalt frekvent avföring.

Probiotika är levande mikroorganismer, som vanligtvis tillhör gruppen bakterier, som tas in i kroppen med syfte att förbättra och balansera den normalt förekommande mikrofloran i tarmen. Dessa mikroorganismer bidrar ofta till en förbättrad digestion, stärker immunförsvaret och kan hjälpa till att förhindra eller behandla vissa sjukdomstillstånd, som till exempel diarré orsakad av antibiotika. Probiotika finns vanligtvis i fermenterade livsmedel som yoghurt och ost, men de kan också tas som kosttillskott i form av tabletter, kapslar eller droppar.

San Marino är ett självständigt microstat och en enklav inom Italien, känt för sin välbevarade medeltida arkitektur. Det saknar medicinsk specifikt relevant information, men det finns inga speciella hälsobesärringar eller sjukdomar som är unika för San Marino.

Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Helicobacter, hos människor särskilt Helicobacter pyloris. De kliniska uttrycken är koncentrerade till magen, vanligtvis magslemhinnan, antrum och övre delen av tolvfingertarmen. Infektionen spelar stor roll för uppkomst av typ B-gastrit och magsår.

Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i mag-tarmkanalen.

A peptic wound is a type of tissue damage that occurs in the gastrointestinal tract, typically in the stomach or duodenum, as a result of the erosive action of digestive enzymes such as pepsin and hydrochloric acid.

Inflammation i tarmslemhinnorna. Syn. enterokolit.

Kroniska, icke-specifika inflammationer i mag-tarmkanalen. Orsaken kan vara genetisk eller miljöbetingad. Hit hör Crohns sjukdom (morbus Crohn) och ulcerös kolit.

Inflammation i tarmkanalen. Syn. enterit.

En spiralformad bakterie som ger upphov till magsjukdom hos människor. Den är en gramnegativ, ureaspositiv, krökt och något spiralformad organism som först isolerades 1982 från patienter med magsår i västra Australien. Helicobacter pylori fördes ursprungligen till släktet Campylobacter, men RNA-sekvensanalyser, fettsyraprofiler, tillväxtmönster och andra taxonomiska särdrag har visat att mikroorganismen borde tillhöra släktet Helicobacter. Dit överfördes den officiellt 1989.

Tarmsjukdom med kroniska, inflammatoriska infiltrat, fibros i alla skikt av den serösa hinnan och uppkomst av icke-kaseösa granulom. Det område som oftast drabbas är tunntarmens nedersta del, därefter tjocktarmen.

Funktionella tjocktarmssjukdomar är en grupp medicinska tillstånd som påverkar tjocktarmens muskelaktivitet och förmåga att transportera och utsöndra avfallsprodukter, utan synliga strukturella skador eller sjukdomar i tarmen.

Inflammation i något segment av mag-tarmsystemet, från matstrupen till ändtarmen. Orsakerna kan vara många: genetiska, infektioner, överkänslighet, läkemedelseffekter eller cancer.

Läkemedel med verkan på mag-tarmsystemet och som används för att reglera magsyran, systemets rörelser och vätskeflöde, och för att underlätta matsmältningen.

Onormalt konkrement mestadels i urin- och gallvägarna, vanligtvis bestående av mineralsalter. Syn. calculi (sing. calculus).

Sjukliga förändringar i någon del av tarmsystemet, från tolvfingertarmen till ändtarmen.

Inflammation i magslemhinnan, en skada som kan ses i samband med ett flertal olika sjukdomar.

En sjukdom kännetecknad av bristfälligt näringsupptag i tarmen och som framkallas av glutenhaltig föda. Tarmslemhinnan visar tecken på förlust av tarmludd.

Infektioner orsakade av bakterier av släktet Clostridium.

Bukspottkörtelsvikt, eller pankreasinsufficiens, är ett tillstånd där bukspottskörteln inte producerar tillräckligt med digestiva enzymer, vilket kan leda till problem med näringsupptaget och förstoppning.

Sjukliga tillstånd i magen.

Tarmarnas invändiga beklädnad, bestående av ett inre epitelskikt, en mellanliggande lamina propria och en yttre muskelslemhinna. I tunntarmen kännetecknas slemhinnan av en rad veck och ett överflöd av absorberande celler (enterocyter) med mikrovilli (ytludd).

Införande av en tub i magen, tarmarna eller annan del av mag-tarmkanalen för att underlätta tillförsel av födoämnen m m.

Cancersjukdomar i mag-tarmsystemet, från munnen till ändtarmsmynningen.

"Foodborne diseases" refer to illnesses caused by the consumption of contaminated food or water, which contains harmful bacteria, viruses, parasites, or toxic substances. These agents can cause a range of symptoms, including nausea, vomiting, diarrhea, abdominal cramps, fever, and dehydration. Examples of common foodborne diseases include Salmonella, E. coli, Listeria, norovirus, and botulism. It is important to handle and prepare food properly, store it at safe temperatures, and cook it thoroughly to prevent foodborne illnesses.

Magsår beläget i tolvfingertarmen.

"Tolvfingertarmens sjukdomar" refererar till ett brett spektrum av medfödda eller förvärvade tillstånd som drabbar tolvfingertarmen (duodenum), den första delen av tunntarmen. Dessa sjukdomar kan variera från strukturella abnormaliteter, funktionella störningar, till inflammatoriska eller infektionsrelaterade tillstånd. Exempel på tolvfingertarmens sjukdomar inkluderar Crohns sjukdom, celiaki, duodenit, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), Zöllinger-Ellison-syndrom och Meckels divertikel, samt anatomiska avvikelser som duodenalstenos och duodenalulcus.

Inflammatorisk sjukdom utan känd orsak, som drabbar tjocktarmens slemhinna. Debuten kan vara akut och häftig, och koliten fortsätter ofta i intermittent eller fortlöpande, kronisk form. Diarré med åtföljande blödning är ett vanligt symtom.

Den del av matsmältningsapparaten som sträcker sig från magen till ändtarmskanalen. Den omfattar tjocktarmen och tunntarmen.

Sårbildning i magslemhinnan pga kontakt med magsyra. Tillståndet förknippas ofta med Helicobacter pylori-infektion eller bruk av icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAIDS).

Bukspottkörtelsjukdomar (Pancreatic diseases) refer to a range of medical conditions that affect the structure and function of the pancreas, an essential gland located in the abdomen that plays a crucial role in digestion and regulation of blood sugar levels. These conditions can include inflammation (pancreatitis), infection, trauma, cancer, genetic disorders, and autoimmune diseases, among others. Symptoms may vary depending on the specific condition but often include abdominal pain, nausea, vomiting, weight loss, and changes in bowel movements. Early diagnosis and appropriate treatment are essential to manage these conditions effectively and prevent potential complications.

Mag-tarmkanalens rörelser.

Ytepitelhinnan i magsäcken. Den buktar in i lamina propria och bildar magsäcksgropar. Tubulära körtlar, typiska för de olika magsäcksområdena (kardia-, gastriska och pylorusområdet), mynnar ut i magsäcksgroparna. Magslemhinnan består av flera olika celltyper.

En art av bakterier som till utseendet påminner om tätt tvinnade spiraler. Organismerna orsakar abort hos får och feber och tarminfektion hos människa. De kan också förknippas med tarmsjukdomar hos ka lvar, lamm och andra djur.

Den vätska som utsöndras av magslemhinnan och som består av saltsyra, pepsinogener, inre faktor, gastrin, slem och bikarbonatjoner.

En grupp av organ som sträcker sig från munnen till ändtarmen och vars uppgift är att bryta ned föda, ta upp näringsämnen och eliminera avfallsprodukter. Hos människor omfattar matsmältningssystemet mag-tarmkanalen och tillhörande körtlar (lever, gallvägar, bukspottkörtel).

Enterotoxin är ett typ av toxin som produceras av vissa bakterier och orsakar skada på enterocyterna, de celler som lining epitel i tarmen. Detta kan leda till diarré och andra symtom relaterade till mag-tarmsjukdomar. Ett exempel på en bakterie som producerar ett enterotoxin är Staphylococcus aureus, som producerar toxinet stafylokockenterotoxin (SEB). Detta toxin verkar genom att aktivera G-proteinkopplade receptorer på enterocyterna, vilket leder till en ökning av intracellulärt cAMP och calciumjoner, vilket i sin tur orsakar sekretion av vatten och elektrolyter i tarmen. Andra exempel på bakterier som kan producera enterotoxiner inkluderar Vibrio cholerae, som producerar choleratoxin, och Escherichia coli, som kan producera ett fl

En vanligt förekommande organism i tarmfloran hos barn, och ibland vuxna. Den producerar ett gift som ger upphov till pseudomembranös enterokolit hos patienter som får antibiotikabehandling.

Infektion i tunntarmen orsakad av den gisselförsedda protozoen Giardia lamblia. Den sprids med förorenade livsmedel och förorenat vatten, eller från person till person.

Onormal ökning av antalet eosinofila celler i blod, vävnader och organ.

Bakåtflöde av magsaft och/eller innehåll från tolvfingertarmen (gallsyror, pankreasvätska) upp i övre delen av matstrupen, oftast pga bristande funktion hos matstrupens nedre slutarmuskel. Sura uppstötningar blir det när magsaften kommer upp i svalget eller munnen.

Infektioner orsakade av bakterier tillhörande släktet Campylobacter.

Tumörsjukdomar i magen.

Ett matsmältningsorgan beläget i övre vänstra kvadranten av buken, mellan nedre änden av matstrupen och början av tolvfingertarmen.

Sjukdomar hos tamhund (Canis familiaris). Hit hör inte sjukdomar hos vilda hundar, vargar, rävar eller andra Canidae, för vilka indexeringstermen Carnivora används.

Tunntarmens översta del.

Sjukliga förändringar i levern.

Den del av tunntarmen som sträcker sig mellan tolvfingertarmen och ileum. Jejunum utgör ungefär 2/5 av tunntarmens längd bakom tolvfingertarmen.

Procedurer för användande av endoskop i samband med diagnos och behandling av sjukdomar. Vid endoskopi förs ett optiskt instrument antingen in via naturliga kanaler, som t ex matsmältningssystemet, eller genom små, kirurgiskt anlagda snitt (titthål) för undersökning av inre kroppsdelar. Tack vare framsteg i bildbehandling, endoskopteknik och utrustning av allt mindre format kan kirurgiska ingrepp göras under endoskopering.

Giftiga ämnen producerade av bakterier. Toxinerna består huvudsakligen av proteiner med hög molekylvikt och starka antigena egenskaper. Några används som antibiotika och för vaccinframställning, eller för diagnostiska hudtester.

Tarmsegmentet mellan blindtarmen och ändtarmen. Det omfattar en uppåtstigande, en tvärgående, en nedåtgående och en slingrande del.

Studier för mätning av effektiviteten hos en process, personal och utrustning, eller material om genomförandet av sådana studier. När det gäller läkemedel och medicinska hjälpmedel finns termerna kliniska prövningar och läkemedelsprövning.

Infektion orsakad av Cytomegalovirus; den kännetecknas av förstorade celler med inneslutningar i cellkärnan. Nästan vilket organ som helst kan infekteras, men hos barn är infektion vanligast i spottkörtlarna och hos vuxna i lungorna.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.

I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

"Sensitivitet och specificitet är två viktiga begrepp inom diagnostisk medicin, där sensitivitet definieras som sannolikheten för ett positivt testresultat bland de individer som har sjukdomen, medan specificitet definieras som sannolikheten för ett negativt testresultat bland de individer som inte har sjukdomen."

"Virulensfaktorer" refererar till de specifika egenskaperna eller strukturer hos en patogen (en mikroorganism som orsakar sjukdom) som bidrar till dess förmåga att orsaka skada eller infektion i värden. Dessa faktorer kan vara exotoxiner, endotoxiner, kapsel, fimbrier, flageller och enzymer som hjälper patogenen att invadera, överleva och replikera inne i värden. Virulensfaktorer är avgörande för patogenens virulens, det vill säga dess förmåga att orsaka sjukdom, och varierar mellan olika arter och stammar av mikroorganismer.

Avlägsnande och undersökning av små prov från levande vävnad.

Plötslig ökning i en sjukdoms incidens. Hit räknas även epidemier.

Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.

Den del av mag-tarmkanalen som sträcker sig mellan nedre magmunnen och ileocekalklaffen mot tjocktarmen. Den kan delas in i tre delar: tolvfingertarmen, jejunum och ileum.

Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.

"Vattenmikrobiologi" är ett område inom mikrobiologin som handlar om studiet av mikroskopiska livsformer, såsom bakterier, archaea, alger, svampar och protozoer, i vattenmiljöer. Detta inkluderar såväl sötvatten som saltvatten, och kan omfatta studier av mikroorganismernas förekomst, aktivitet, interaktion med varandra och med miljön, samt deras roll i vattnets ekosystem och globala näringscykel. Vattenmikrobiologi har betydelse för att förstå och lösa problem relaterade till vattenkvalitet, hälsan hos vattenlevande organismer och människor, och klimatförändringar.

"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Bakteriella antigener definieras som molekyler på eller från bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos värden. Dessa antigener kan vara proteiner, polysackarider eller andra strukturer som är unika för en specifik bakteriestam eller gemensamma för en hel grupp av bakterier. När bakteriella antigener introduceras i kroppen aktiveras immunförsvaret och producerar specifika antikroppar för att bekämpa infektionen.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

Upptag av ämnen genom tarmhinnan.

Spädbarn som är högst 1 månad gammalt.

Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.