Den del av magen som består av övergången mellan matstrupe och magsäck, och som saknar magsyraproducerande celler.
Tumörsjukdomar i magen.
Cancer i matstrupen.
Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.
'Esofagogastrisk förbindelse' är en medicinsk term som refererar till den nedre delen av matstrupen (esofagus) och den övre delen av magsäcken, där de två organen möts och formar ett spjälle, kallat kardiaspringan, som reglerar övergången av mat och saltsyra från magsäcken in i matstrupen.
Störning av rörelseförmågan i den nedre delen av matstrupen till följd av bristande avslappning i matstrupens nedre ringmuskel vid sväljning. I enstaka fall kan den bero på degeneration av tarmplexus ganglieceller eller vagusnervens motorneuron.
Felbelägen magslemhinna i nedersta delen av matstrupen med ökad risk för utveckling av sår (Barrets ulkus), som leder till förträngning (Matstrupsförträngning).
Det existerar inte en enhetlig medicinsk definition av "urbefolkningen i Afrika", eftersom termen kan referera till en mängd olika etniska grupper med varierande kulturer, språk och traditioner som sträcker sig över den afrikanska kontinenten. I allmänhet avses med begreppet ofta de populationer som har bott i Afrika längst och som haft minst kontakt med västerländsk kultur och medicinska system. Dessa grupper tenderar att ha en unik medicinsk tradition, inklusive användning av traditionella läkemedel och terapeutiska metoder, som kan variera mellan olika regioner och etniska grupper.
'Urbefolkningen i Europa' refererar till de första hominider som bosatte sig på kontinenten, vilka tros ha varit populationer av neandertalare och den senare utdöda arten Homo sapiens, även känd som cro-magnonmänniskan, som gradvis migrerade in i Europa under pleistocen.
Ett tillstånd där en ursprungscelltyp ersätts av en annan, liknande celltyp.
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Bakåtflöde av magsaft och/eller innehåll från tolvfingertarmen (gallsyror, pankreasvätska) upp i övre delen av matstrupen, oftast pga bristande funktion hos matstrupens nedre slutarmuskel. Sura uppstötningar blir det när magsaften kommer upp i svalget eller munnen.