En grupp makrocykliska föreningar som bildas genom kedjeförlängning av flera propionater och cykliseras till en stor, (vanligen 12-, 14-, 16-) ledad laktonmolekyl. De är ofta glykosylerade. Många av dem är antibiotiska.
Ett bakteriostatiskt, antibiotiskt ämne som produceras av Streptomyces erythreus. Erytromycin A anses vara den beståndsdel som har störst verkan. Hos känsliga organismer hämmar det proteinsyntesen genom att binda till 50S-ribosomala underenheter. Denna bindning blockerar peptidyltransferasaktiviteten och stör överflyttning av aminosyror under translationsprocessen och proteinsammansättningen.
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
(2R-(2R*,3S*,4R*,5R*,8R*,10R*,11R*,12S*,13S*,14R*))-13-((2,6-dideoxi-3-C-metyl-3-O-metyl-alfa-L-ribo-hexopyranosyl)oxi)-2-etyl-3,4,10-trihydroxi-3,5,6,8,10,12,14-heptametyl-11-((3,4,6-trideoxi-3-(dime tylamino)-beta-D-xylo-hexopyranosyl)oxi)-1-oxa-6-azacyklopentadekan-15-on. Ett halvsyntetiskt makrolidantibiotikum, strukturellt besläktat med erytromycin, som använts vid Mycobacterium avium intracel lulareinfektioner, toxoplasmos och kryptosporidios.
Föreningar baserade på erytromycin, med keton istället för 3-kladinos. De binder till 23S-delen av 70S-bakterieribosomer.
Roxitromycin är ett makrolidantibiotikum som används för behandling av olika infektioner orsakade av bakterier, till exempel andningsvägsinfektioner, hud- och webbinfektioner. Preparatet verkar genom att stoppa bakteriens förmåga att producera protein, vilket är nödvändigt för dess överlevnad och multiplikation. Roxitromycin har ett brett spektrum av verksamhet mot grampositiva och gramnegativa bakterier, inklusive atypiska bakterier som till exempel Mycoplasma pneumoniae och Chlamydia pneumoniae.
Ett antibiotikum av makrolidtyp från Streptomyces narbonensis. Medlet har antibiotisk verkan mot ett brett spektrum av patogena organismer.
En komplex förening med antibiotisk verkan som produceras av Streptomyces kitasatoensis. Föreningen består av åtminstone åtta biologiskt aktiva komponenter, A1 och A3 till A9. Leukomyciner är verksamma både mot bakterier och mykoplasma.
Tylosin är ett macrolidantibiotikum som används för behandling av bakteriella infektioner hos djur, särskilt ruminanter och små husdjur. Det verkar genom att hindra bakteriers proteinsyntes.
Ett halvsyntetiskt antibiotikum av makrolidtyp som utvunnits ur erytromycin, och som är verksamt mot en rad mikroorganismer. Det kan hämma proteinsyntesen i bakterier genom reversibel bindning till 50 S-ribosomunderenheterna. Detta blockerar translokation av aminoacyltransfer-RNA och förhindrar påbyggnad av peptidkedjorna.
Tester som visar den relativa effekten av olika kemoterapeutiska medel mot specifika mikroorganismer (t ex bakterier, svampar, virus).
Spiramycin är ett makrolidantibiotikum som används för behandling av olika infektioner orsakade av bakterier, särskilt respiratoriska och hudinfektioner. Det fungerar genom att stoppa tillväxten och förökarningen av susceptibla bakterier inom stunden efter dosering. Spiramycin används också som profylax vid exponering för toxoplasmosinfektion under graviditet.
Linkosamider är en grupp av antibiotika som är verksamma mot grampositiva bakterier, inklusive stafylokocker och enterokocker. De fungerar genom att störa bakteriens cellväggssyntes. Exempel på linkosamider är klindamycin och lincomycin.
Virginiamycin är ett antibiotiskt medel som tillhör gruppen av streptograminer. Det består av två komponenter, virginiamycin M och virginiamycin S, som tillsammans verkar bakteriedödande eller bakteriestatiska på grampositiva bakterier. Virginiamycin används främst inom veterinärmedicinen för att behandla infektioner orsakade av känsliga bakteriestammar hos djur, till exempel mastitis hos kor och lunginflammation hos grisar. Det är inte vanligt förekommande inom humanmedicinen på grund av begränsad användning hos människor och möjliga biverkningar som allergiska reaktioner och störningar i leverfunktionen.
Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska preparat och antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
En antibiotisk makrolid med brett antimikrobiellt spektrum och särskild god verkan mot infektioner i andningsvägarna och könsorganen.
"23S rRNA (ribosomal RNA) refers to a type of RNA molecule that is a component of the large subunit of prokaryotic ribosomes, which are cellular structures involved in protein synthesis. The 23S rRNA plays a crucial role in the decoding and translation of genetic information contained within messenger RNA (mRNA) into proteins."
'Streptococcus pneumoniae' är en gram-positiv, kapslad, beta-hemolytisk bakterie som förekommer naturligt i människans övre luftvägar och kan orsaka en rad olika infektionssjukdomar, framförallt hos barn, äldre och immunsupprimierade individer. Den är vanligast känd som orsak till lunginflammation (pneumoni), men kan även leda till öroninfektioner, sinusit, meningit och blodförgiftning (sepsis). Vissa stammar av Streptococcus pneumoniae är också ansvariga för pneumokockfeber.
Ett antibakteriellt medel, som utgörs av en halvsyntetisk analag till linkomycin.
Mikroorganismers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för kemoterapeutiska medel eller antibiotika. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
Streptograminer är en klass av antibiotika som består av två komponenter, typiskt benämnd A och B, som tillsammans har synergistisk bakteriedödande verkan mot många grampositiva bakterier, inklusive stafylokocker och enterokocker. Streptograminer är reserv antibiotika reserverade för behandling av svåra infektioner orsakade av multiresistenta bakterier.
Ett antibiotiskt ämne som produceras av Streptomyces lincolnensis. Det har används för behandling av stafylokock-, streptokock- och Bacteroides fragilis-infektioner.
I biokemin refererar 'polyener' till molekyler som innehåller flera (poly) energirika fosfatbindningar (enER). Dessa bindningar kan dissocieras för att frigöra energi, vilket gör polyener till viktiga energikällor i cellulära processer. Exempel på polyener är ATP (adenosintrifosfat) och GTP (guanosintrifosfat).
En grupp kinoloner med åtminstone en fluoratom och en piperazinylgrupp i molekylen.
'Mycoplasma pneumoniae' är en bakterie som orsakar lunginflammation (pneumoni) och andra respiratoriska sjukdomar, såsom bronkit och hosta. Detta är den minsta typen av självreproducerande bakterier och saknar en celldel som kallas cellvägg, vilket gör att de kan variera i form och storlek. På grund av frånvaron av en cellvägg är de resistenta mot många vanliga antibiotika, såsom penicillin, men kan behandlas med makrolidantibiotika som azitromycin. Infektioner med 'Mycoplasma pneumoniae' tenderar att vara mildare än andra bakteriella lunginflammationer och kan vara svåra att diagnostisera eftersom de inte alltid visar upp på vanliga bakterieodlingar. Andra symptom på en 'Mycoplasma pneumoniae'-infektion kan inkludera huvudvärk, trötthet, feber och mus
'Streptococcus pyogenes' är en gram-positiv, beta-hemolytisk bakteriestam som orsakar diverse infektionssjukdomar hos människor, till exempel halsfluss, impetigo, cellulitis och rheumatisk feber. Den kan också vara involverad i allvarligare komplikationer som sepsis, toxic shock-syndrom och akuta reumatiska febersjukdomar. Särskilt känd är bakterien för att producera en toxin som kan orsaka skinn- och blodförgiftning samt Scarlet Fever.
Preparat med förmåga att döda infektiösa agens eller hindra dem från att orsaka infektion.
Streptogramin B refererar till en typ av antibiotika som är aktiv mot grampositiva bakterier, inklusive många som är resistenta mot andra antibiotika. Streptograminer är en kombination av två olika typer av molekyler, A och B, som tillsammans verkar synergistiskt för att störa bakteriens protein syntes. Streptogramin B är en cyklic polypeptid med ett macrocycliskt lacton ring. Det binder till 23S rRNA i bakteriens ribosom och stör dess förmåga att syntetisera proteiner, vilket leder till bakteriedödning. Streptogramin B används vanligtvis tillsammans med streptogramin A i behandlingen av allvarliga infektioner orsakade av multiresistenta stafylokocker och enterokocker.
Streptomyces är ett släkte av grampositiva, strikt aeroba bakterier som tillhör ordningen Actinomycetales. Dessa bakterier är kända för sin förmåga att producera en rad olika antibiotika och andra bioaktiva metaboliter, vilket gör dem viktiga inom biomedicinsk forskning. Streptomyces-arterna har en komplex livscykel som inkluderar sporbildande hyfer och vegetativa mycel. De förekommer naturligt i en rad olika miljöer, till exempel jord, vatten och på levande växter.
Oleandomycin är ett macrolidantibiotikum som används för behandling av olika typer av bakteriella infektioner, särskilt i övre luftvägarna och huden. Det fungerar genom att stoppa bakteriens förmåga att producera protein, vilket är nödvändigt för dess överlevnad och multiplikation. Oleandomycin har även visat sig vara verksamt mot atypiska mykobakterier.
Bakteriers förmåga att motstå eller utveckla tolerans för flera strukturellt och funktionellt skilda läkemedel samtidigt. Denna resistens kan förvärvas genom genmutationer eller främmande DNA vid plasmidöverföring (R-faktorer).
Cykliska amider som bildas ur aminokarboxylsyror genom förlust av vatten. Laktimer är enolformer av laktamer.
Tetracykliner är en grupp av brett verksamma antibiotika som hämmar bakteriens proteinproduktion genom att binda till dess ribosomer. De används vanligen för behandling av olika infektioner orsakade av bakterier, såsom hudinfektioner, lunginflammation och körtelinflammationer. Tetracykliner har också visat sig vara verksamma mot vissa parasitiska infektioner. Liksom med alla antibiotika bör de användas enligt riktlinjerna för att undvika resistensutveckling hos bakterier.
Luftvägsinfektioner är infektioner som drabbar luftvägarna, inklusive näsa, svalg, bronker och lungor, orsakade av olika patogener som bakterier, virus eller svampar.
4-quinolones är en grupp av syntetiska antibiotika som är aktiva mot både gramnegativa och grampositiva bakterier. De fungerar genom att hämta en specifik enzym, DNA-gyras, vilket orsakar en störning av bakteriens DNA-replikation och transkription. Exempel på 4-quinoloner inkluderar ciprofloxacin, norfloxacin och ofloxacin. Dessa läkemedel används vanligtvis för att behandla allvarliga infektioner som orsakas av bakterier, såsom lunginflammation, urinvägsinfektion och magsår orsakade av Helicobacter pylori.
Lågvirulenta, gramnegativa, aeroba kocker som koloniserar svalget och undantagsvis ger upphov till meningit, bakteriemi, empyem, perikardit och lunginflammation.
Pneumokockinfektioner är infektioner orsakade av bacterien Streptococcus pneumoniae, även känd som pneumokocker. Infektionerna kan variera från öroninflammation och lunginflammation till blodförgiftning (sepsis) och meningit (hjärnhinnesacksinflammation). Symptomen varierar beroende på vilken typ av infektion det rör sig om, men kan inkludera hosta, feber, trötthet, bröstsmärta vid andning och försämrad andningsförmåga. Vissa riskgrupper, som barn under 2 år, äldre vuxna över 65 år, och personer med nedsatt immunförsvar, är särskilt utsatta för allvarliga sjukdomsförlopp.
Inflammation i bronkiolerna.
Interstitiell lunginflammation till följd av utbredd infektion i lunger och luftrör, särskilt i lungornas nedre lober, av Mycoplasma pneumoniae (hos människor). Hos får orsakas inflammationen av M. ovipneumoniae, och hos nötkreatur kan orsaken vara M. dispar.
Mycoplasma hominis är en typ av bakterie som saknar cellvägg och är mycket liten, vilket gör den svår att upptäcka med vanliga bakteriekulturer. Den förekommer normalt i underlivet hos många vuxna, men kan också orsaka infektioner som urinvägsinfektioner och lunginflammationer, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. M. hominis kan också vara associerad med vissa gynekologiska tillstånd som bland annat är inflammatorisk livmoderhalssjukdom (PID) och infektioner efter abort eller kejsarsnitt.
Pylorusförträngning, även känt som pylorospasm eller gastrisk outlet obstruktion, är en medicinsk tillstånd där musklerna i pylorus, den nedre delen av magsäcken som leder till duodenum, kontraherar och orsakar en delvis eller fullständig obstruktion av matens passage från magsäcken till tolvfingertarmen.
Infektioner som förvärvats ute i samhället, i motsats till sådana som förvärvats inom en vårdinrättning (sjukhusinfektion) eller via någon annan person som nyligen varit på sjukhus.
En art av Haemophilus som fäster vid slemhinnorna hos människor och olika djurarter. Arten indelas vidare i biotyperna I till VIII.
Streptococcus-infektioner är infektioner orsakade av bakterier ur streptokocker-gruppen, som kan kolonisera olika slags vävnader och leda till en rad olika sjukdomar, såsom halsfluss, öroninflammation, lunghoit, hudinfektioner och allvarliga systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis) och reumatisk feber.
Nystatin är ett antimykotiskt läkemedel som används för att behandla svampinfektioner orsakade av Candida-svampar, till exempel candidiasis i munhålan (sår i munnen), hud och slemhinnor. Nystatin fungerar genom att döda svampen eller hindra dess tillväxt genom att förstöra svampcellmembranet. Läkemedlet ges ofta som en tablett som sugs upp, en cream eller ett pulver som appliceras direkt på det drabbade området.
Penicillin är ett beta-laktamantibiotikum som verkar bakteriedödande genom att inhibitera syntesen av bakteriens cellvägg. Det produceras naturligt av olika arter av svampen Penicillium och har varit en av de mest använda antibiotika sedan sin upptäckt på 1920-talet. Penicillin är verksamt mot grampositiva bakterier samt vissa gramnegativa bakterier och används för behandling av en rad infektioner, till exempel halsfluss, lunginflammation och hudinfektioner.
Saccharopolyspora är ett släkte av grampositiva, sporbildande och aeroba aktinobakterier. Dessa bakterier producerar ofta yttre höljen runt sig själva som ger dem en karaktäristisk koloni Morphology med en halo-liknande struktur. Släktet innehåller flera arter, varav den mest kända är Saccharopolyspora erythraea, som producerar det antibiotiska ämnet Erytromycin. Saccharopolyspora-arter förekommer vanligtvis i naturen i mark, vatten och luft, men kan också orsaka infektioner hos människor, särskilt hos immunförsvagna individer.
'Nasturtium' är ett medicinskt term som vanligtvis refererar till arten *Eutaquelia suaveolens*, också känd som gul nasturtium eller kaplöksblomma. Denna växt är ursprunglig i Nord- och Sydamerika och har traditionellt använts inom medicinen för att behandla infektioner, särskilt urinvägsinfektioner, på grund av dess antibakteriella egenskaper. Extrakt från växtens blad och stjälkar kan appliceras topisk eller tas som ett tekniskt preparat för att utvinna dess aktiva ämnen, främst allylsenepaler. Det är viktigt att notera att denna artikel inte bör användas som en substitut till professionell medicinsk rådgivning, diagnos eller behandling.
Ofloxacin är ett fluorikineronantibiotikum som används för behandling av olika bakterieinfektioner, till exempel lunginflammation, urinvägsinfektion och hudinfektion. Preparatet fungerar genom att hindra bakteriernas förmåga att reproducera sig. Ofloxacin bör inte användas vid tuberkulos eller infektioner orsakade av virus, svamp eller protozoer.
En undergrupp enzymer av transferasklassen som katalyserar överföringen av en metylgrupp från en förening till en annan. EC 2.1.1.
Den inbördes placeringen av atomer, atomgrupper eller joner i en molekyl, samt antal, typ av och plats för kovalenta bindningar.
Rapporterad förbrukning av läkemedel enligt sjukhusutredningar och andra statistiska utredningar, marknadsanalyser osv. Termen omfattar även lagerhållning, hamstring och patientanvändning.
Lunginflammation orsakad av någon bakterieart. Bakteriell lunginflammation beror vanligen på spridning av infektion i luftrören genom inandning av mikroskopiska mängder sekret. De allra flesta fall av denna sjukdom är samhällsförvärvade lunginflammationer.
Levofloxacin är ett fluorikinolonantibiotikum som används för behandling av olika bakterieinfektioner, såsom lunginflammation, urinvägsinfektion och hudinfektioner. Preparatet verkar genom att hindra bakteriernas förmåga att reproducera sig genom att störa deras DNA-syntes.
Penicillinresistens är ett tillstånd hos bakterier som har utvecklat förmågan att motstå verkan av penicillin, ett antibiotikum som vanligen används för att behandla infektioner orsakade av sådana mikroorganismer. Detta uppstår på grund av genetiska mutationer eller horisontell generöverföring av resistensgener, vilket leder till produktionen av enzym som bryter ned penicillinet eller förändringar i cellväggen som förhindrar penetration av antibiotikumet. Penicillinresistens är ett allvarligt offentligt hälsohot eftersom det komplicerar behandlingen av infektioner och kan leda till spridning av resistanta bakteriestammar.
Azaföringar är en typ av organiska föreningar som innehåller en azidgrupp (-N3) som är substituerad vid ett kolatom i en aromatisk ring, vanligtvis i en fenylring. Dessa föreningar är kända för sin reaktivitet och används ofta inom organisk syntes som diazoövergångsmetaller eller för att generera andra reaktiva intermediärer som karbenoider.
Pylorusstenos hypertrofisk är en gastrointestinal medicinsk term som refererar till en abnormalt utvidgad och thicken muskelvävnad i pylorus, den del av magen som leder in till tolvfingertarmen (duodenum). Denna förändring orsakas av en ökad muskelmassa och kan leda till en obstruktion eller en nedsatt förmåga att tömma maginhalten, vilket kan resultera i symptom som illamående, kräkningar och undernäring.
En grupp derivat av naftyridinkarboxylsyra, kinolinkarboxylsyra eller nalidixinsyra.
Natamycin är ett antimykotiskt läkemedel som används för att behandla svampinfektioner på ytor, till exempel på hud eller slemhinnor. Det verkar genom att inhibera ämnen som svampar behöver för att växa och reproducera sig. Natamycin är vanligen tillgängligt i form av en cream eller en pupillös lösning.
Streptococcus oralis är en grampositiv bakterie som normalt förekommer i munhålan hos människor. Den är en del av den normala munfloran, tillsammans med andra mikroorganismer. S. oralis är vanligen icke-patogen och betraktas som en kommensal, men under vissa omständigheter kan den vara associerad med sjukdomar såsom tandköttsinflammationer (gingivit) och tandsäckinfektioner (parodontit). I sällsynta fall kan den också orsaka systemiska infektioner, särskilt hos immunosupprimierade individer.
Ett ribosom är en komplex struktur i cellen som syntetiserar proteiner genom att translatera information från RNA till aminosyror, vilket resulterar i bildandet av en peptidkedja. Ribosomen består av två subenheter, en större och en mindre, som innehåller ribosomalt RNA (rRNA) och proteiner. De två subenheterna interagerar med varandra samt med mRNA (budbärar-RNA) och tRNA (transfer-RNA), för att bygga upp en proteinmolekyl korrekt enligt genetisk information. Ribosomer finns i både cytoplasma och mitokondrier, och spelar därför en central roll i cellens proteinsyntes.
Cykliska estrar av hydroxikarboxylsyror, med en 1-oxacykloalkan-2-on-struktur. Stora, cykliska laktoner med fler än ett dussin atomer är makrolider.
Ett släkte av bakterier i reproduktionsorgan, tarmkanal och munhåla hos djur och människor. Några arter är patogena.
Kronisk bronkit definieras som en långvarig inflammation i de sma luftvägarna (bronker) i lungorna, vilket orsakar en permanent slemproduktion och hosta.
Lagar och förordningar inom det veterinärmedicinska området, föreslagna eller utfärdade av lagstiftande myndighet, i Sverige t ex Jordbruksverket, Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt.
En grupp bredspektrumantibiotika som framställs ur strålsvampar.
Bakterier som bibehåller kristallviolettfärgen efter behandling enligt Grams metod.
Den genetiska massan hos bakterier.
'Streptococcus' är ett släkte av grampositiva, kokkalformade bakterier som ofta förekommer naturligt i människans och djurens övre luftvägar samt hud. Vissa arter av Streptococcus kan orsaka infektionssjukdomar hos människor, till exempel streptokockangin, strupledvärksinflammation och reumatisk feber. Dessa bakterier är vanligen lättläkta med antibiotika, men kan i vissa fall leda till komplikationer om de inte behandlas korrekt eller i tid.
Tetracyklin är ett broad-spectrum antibiotikum som verkar genom att hämja bakteriens protein syntes. Det används för behandling av en rad infektioner orsakade av både grampositiva och gramnegativa bakterier, såväl som vissa parasiter. Tetracyklin är också känt för att ha effekt mot akne. Som alla antibiotika bör tetracyklin användas med försiktighet och under läkares övervakning för att undvika potentiala biverkningar och för att reducera risken för resistensutveckling hos bakterier.
Monocykliska, bakteriellt producerade eller halvsyntetiska betalaktamantibiotika. De saknar dubbelringstrukturen hos traditionella betalaktamer och kan enkelt syntetiseras.
Oxazolidinoner är en grupp av syntetiska antibiotika som är aktiva mot flertal stammar av grampositiva bakterier, inklusive meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA). De har en unik mekanism av verkan genom att hämma proteinsyntesen i bakterierna. Linazolid och tedizolid är två exempel på antibiotika som tillhör oxazolidinongruppen.
En tetracyklinanalog, med en 7-dimetylamingrupp, men utan 5-metyl- och hydroxylgrupperna. Den är effektiv mot tetracyklinresistenta stafylokockinfektioner.
Proteiner förekommande hos någon bakterieart.
Svalginflammation, även kallat svalglödnad eller glossit, är en medicinsk term som refererar till inflammation i svalget (glottis). Det kan orsakas av olika faktorer, såsom bakteriella eller virala infektioner, allergier, refluxsjukdom, skada, torrhet i mun och svalg, eller autoimmuna sjukdomar. Symptomen på svalginflammation kan inkludera svullnad, rödning, smärta, irriterad hals, heshet, eller besvär vid sväljning.
Staphylococcus aureus är en grampositiv, sfärisk (koagulasnegativ) bakterie som förekommer hos många däggdjur, inklusive människor. Den kan kolonisera olika kroppsregioner, särskilt hud och slemhukar, utan att orsaka sjukdom. Men S. aureus kan även vara patogen och orsaka en rad infektionssjukdomar, från lokala infektioner som impetigo, abscesser och celullit till systemiska infektioner som blodförgiftning (sepsis), endokardit, lunginflammation (pneumonia) och osteomyelit. Vissa S. aureus-stammar är multiresistenta mot antibiotika, vilket gör dem svåra att behandla.
Porifera, även kända som svampdjur, är en fylum inom djuren som består av filterande, marina organismer med en enklare kroppsbyggnad och ett asymmetriskt kroppslayering. De saknar organ och har en upphöjd struktur som kallas spongocoel, vilket är fylld med vatten för att cirkulera näringsämnen genom porer i deras kroppar. Porerna fungerar också som andningsorgan för att tillåta syre och näringsupptagning. Porifera innehåller en typ av amöbocyter, kallade choanocyter eller flimmerceller, som producerar flageller för att skapa en strömning av vatten genom porerna för filtrering och näringsintag.
Blandning av svampdödande heptaenmakrolider från Streptomyces griseus eller Actinomyces levoris för lokal behandling av candidiasis. Det antibiotiska komplexet består av kandicidin A, B, C och D, av vilka D är den huvudsakliga beståndsdelen.
Klotformade bakterier som förblir lila (positiv färgning) efter gramfärgning.
Republik bestående av en ögrupp i Melanesien i sydvästra delen av Stilla havet. Ytan är 18 270 km2, och folkmängden uppgår till drygt 856 000 (juli 2002). Huvudstaden heter Suva och är belägen på ön Viti Levu.