Frakturer i överkäksbenet.
En av ett ett par hålrum i överkäken, belägna under och i förbindelse med näshålans mittgång.
En medicinsk definition av 'Benbrott' (bicepsbrachii sén ruptur) är när muskeln biceps brachii, som löper från skulderbladet ner till framsidan av överarmsbenet, delas itu eller avslutas. Detta orsakas vanligtvis av en plötslig kraftfull kontraktion eller slitet på muskeln, ofta i samband med idrott och äldre ålder. Symptomen kan inkludera smärta, svullnad, blåmärken och minskad rörlighet i den drabbade armen.
Det fysiologiska återställandet av benvävnad och funktion efter ett benbrott, vari ingår kallusbildning och normal återbildning av benvävnad.
Frakturer i lårbenshuvudet, lårbenshalsen, benutskotten (trokanterna) eller i de intertrokantära eller subtrokantära områdena. Hit hör inte frakturer i höftledsskålen eller lårbensfrakturer nedanför benutskotten.
Brott på lårbenet.
Ryggradsfraktur är ett medicinskt tillstånd som innebär att någon eller flera av de 33 benen i ryggraden, även kallade vertebrala kotor, är brutna eller skadade. Frakturer kan orsakas av olika faktorer såsom trafikolyckor, falls, våldsam behandling eller sjukdomar som försvagar benen, till exempel cancer eller osteoporos. Symptomen på en ryggradsfaktur kan inkludera smärta, stelhet, svullnad, skador på nerver och i allvarliga fall kan det orsaka problem med andning och blodtryck. Behandlingen beror på typen och svårighetsgraden av frakturen, men den kan omfatta vila, smärtstillande läkemedel, behandling för att hålla ryggraden i rätt position, operation eller rehabilitering.
"Maxilla" är benet i ansiktsskelettet som utgör den övre delen av underkäken och innehåller överkäkens tänder. Det är ett parligt ben som också hjälper till att forma nosryggen, ögonhålorna och delar av tinningbenen.
Inflammation i käkhålan. Oftast beror den på infektion av bakterierna Haemophilus influenzae, Streptococcus pneumoniae och Staphylococcus aureus. Tillståndet kan vara akut eller kroniskt.
Användning av invändigt anbringade stödanordningar (metallplattor, spikar, stavar osv) för att hålla ett benbrott i rätt läge.
Ett benbrott med splittrad eller krossad benvävnad.
Användning av fästanordningar av metall för att hålla fast brutna skelettben i rätt läge för läkning.
Osteoporotic fractures refer to broken bones that occur as a result of weakened bone strength and fragility, which is a common complication of osteoporosis. This condition is characterized by low bone mass and deterioration of the bone structure, leading to an increased risk of fractures, particularly in the hips, wrists, and spine. Osteoporotic fractures can be debilitating and have serious consequences for a person's quality of life, mobility, and overall health. They are often caused by minor falls or injuries that would not normally result in a fracture in healthy bones. Prevention strategies include maintaining a healthy lifestyle, engaging in regular exercise, ensuring adequate calcium and vitamin D intake, and taking prescribed medications to manage osteoporosis.
Strålbensfraktur är en benfraktur som uppstår när kroppen utsätts för akut högdoserad radiation, vilket orsakar skada på cellerna i benvävnaden och kan leda till att benet blir svagt och bräckligt.
Cancer eller tumörer i käkhålan. De flesta tumörer i bihålorna uppkommer här. De utvecklas obemärkt i hålrummen och ger symtom när de tränger genom väggarna.
Benbrott till följd av någon skelettsjukdom eller annan, okänd orsak, och icke trauma.
Den mellersta grenen av trigeminalnerven (femte hjärnnerven).
Benbrott orsakade av upprepad (över)belastning. Dessa frakturer tros uppkomma till följd av en kombination av muskelutmattning och skelettsvikt, när formförändringarna i benen överväger över läkningstakten. Ett klassiskt exempel är marscheringsfrakturer hos soldater, hos vilka mellanfoten (metatarsus) ständigt utsätts för påfrestning under marsch. De vanligaste ställena för utmattningsbenbrott är mellanfoten, vadbenet, skenbenet och lårbenshalsen.
Brott på den korta, sammandragna delen av lårbenet mellan lårbenets huvud och trokanter (benutsprång). Hit räknas inte intertrokantära brott, som hör till höftfrakturer.
En gren av den yttre delen av halspulsådern som fördelar blodflödet till ansiktets djupa strukturer (inre överkäksartären) och till sidan av ansiktet och näsan (yttre överkäksartären).
Ulnafraktur är en benfraktur som drabbar strålbenet (ulnan), ett av underarmens två ben, och kan vara öppen eller sluten beroende på om brottet skär igenom huden eller inte. Frakturen kan vara transversell, spiralfraktur, commotio fraktur eller avancerad med flera fragment som orsakats av olika mekanismer såsom direkt trauma eller indirekt tryck. Symptomen innefattar ofta smärta, svullnad, blåmärken och funktionsnedsättning i det drabbade området. Diagnos ställs vanligtvis genom röntgenundersökning och behandlingen kan bestå av immobilisering med till exempel en gips eller kirurgisk behandling beroende på typen och svårighetsgraden av frakturen.
Cancer eller tumörer i överkäken.
Någon av de åtta framtänder (fyra i överkäken och fyra i underkäken), med skarp kant och enkel rot, som hos människa förekommer såväl som mjölktänder som permanenta.
Intramedullär frakturfixering är en metod för att stabilisera och hålla ihop benfragmenten efter en intraartikulär längsgående skada på en lårbensfraktur, där en metallstav (nagel) införs genom skaran i mitten av benet (intramedullärt), för att fästa och hålla samman de två ändarna av benet under healingprocessen.
'Maxillary diseases' typically refers to medical conditions or disorders that affect the maxilla, which is the upper jawbone in the human skull. This bone plays an essential role in various functions, including biting, chewing, speaking, and breathing. Maxillary diseases can be congenital (present at birth) or acquired (develop later in life). Some examples of maxillary diseases include:
En skallfraktur är ett medicinskt tillstånd som innebär att det finns en brytning eller spricka i ett eller flera ben i skallbenen, ofta orsakat av trauma eller olyckshändelser.
Tandfraktur refererar till ett trauma eller skada som orsakar att tanden splittras, spricker eller bryts sönder delvis eller helt. Det kan vara smärtsamt och påverka tandsmidet (dentin), tandpulpan (livet i tanden) eller käkbenet beroende på graden av frakturen.
Revbensfraktur är ett medicinskt tillstånd som innebär att minst ett par av revbenen brutits eller skadats, ofta orsakat av trauma eller olyckor som trafik- eller arbetsskador. Det kan även inträffa vid våldsam behandling, fall eller sportrelaterade skador. Revbensfrakturer kan vara smärtsamma och kan i vissa fall leda till komplikationer såsom lunginflammation eller sårbarhet för lungkollaps. Behandlingen kan bestå av smärtlindring, andningstekniker och ibland även operationssätt som kirurgiskt stabiliserande av revbenen.
Frakturer i underkäken.
Den tredje tanden i ordningen, såväl till vänster som till höger, räknat från käkens mittlinje. Den sitter mellan den andra framtanden och den främre kindtanden.
I en enkel mening kan 'gomvidgningsteknik' (eng. cavity lining technique) definieras som en metod inom tandvård där ett skyddande lagringsmaterial appliceras på den nakna, exponerade dentinen i en kariesdjup kavitet innan en permanent fyllning placeras. Detta görs för att minska smärtan och öka komforten hos patienten under behandlingen, samt för att skydda den känsliga dentinen från yttre påfrestningar efteråt. Gomvidgningstekniken kan också bidra till en bättre hållbarhet och längre livslängd av fyllningen genom att reducera möjligheten för återinträde av fukt eller bakterier under materialet.
Den linje som tänderna i käken beskriver.
Käkens bakre tänder. Till mjölktänderna hör åtta kindtänder, två på varje sida, uppe och nere. Vanligtvis har den permanenta tanduppsättningen 12 kindtänder, tre på varje sida, uppe och nere. Kindtänderna är tuggtänder, med stora och breda tuggytor.
Splittring av benvävnad av krafter som verkar parallellt med benets längdriktning. Begreppet är särskilt tillämpligt i samband med ryggradsfrakturer.