Ett lokalt bedövningsmedel som är kemiskt besläktat med bupivakain, men farmakologiskt mer likt lidokain. Det används vid

Medel som vid lokal applicering i lämpliga mängder blockerar nervledningsförmågan. De har verkan på alla delar av nervsystemet och på alla typer av nervtrådar. I kontakt med ett nervknippe kan medlen ge både sensorisk och motorisk förlamning i det bedövade området. Verkan är fullständigt reversibel.

Noradrenalin, även känt som Norepinephrin, är ett hormon och neurotransmittor som verkar i kroppen genom att kontrahera (sammanpressa) blodkärlen och öka hjärtats slagfrekvens och styrka. Det används inom medicinen som läkemedel för att behandla lågt blodtryck orsakat av sjukdomar som septisk chock, anafylaxi och svår blödning. Noradrenalin verkar genom att binda till adrenerga receptorer i kroppen, främst α1-receptorerna, vilket orsakar konstriktion (smalning) av blodkärlen och ökat blodtryck.

Prilocaine är ett lokalbedövningsmedel som används för att orsaka smärtstillning under kortvariga medicinska procedurer, till exempel injektioner eller lätt kirurgiska ingrepp. Prilocaine verkar genom att blockera nervimpulser i det aktuella området, vilket resulterar i en temporär förlust av känsel och smärta. Det är vanligtvis tillgängligt som en cream eller gel som appliceras på huden, men kan också ges som en injektion.

En nervblockad är en medicinsk procedur där ett lokalanestetikum injiceras nära en nerv för att blockera smärtsignaler från att nå hjärnan. Detta orsakar en temporär eller permanent förlust av känsel och/eller rörelse i den berörda kroppsdelen.

Ett medel för lokalbedövning och som även har lugnade verkan på hjärtat och används mot arytmier. Det har kraftigare och mer långvarig verkan än prokain, men verkningstiden är kortare än för bupivakain eller prilokain.

Det stora nätverk av nervtrådar som försörjer armen med nerver. Armplexus sträcker sig från nacken till armhålan. Hos människa utgår plexusnerverna vanligen från de nedersta cervikalsegmenten och det övre bröstsegmentet av ryggmärgen (C5-C8 och T1), men variationer kan förekomma.

"Bedövning vid tandbehandling" refererar till användandet av lokalanestesi som injiceras i munnen för att undertrycka smärta under dentalprocedurer, såsom fyllningar, rotkanalbehandling och kirurgiska ingrepp. Den lokala bedövningen gör patienten smärtäktsfri under behandlingen, men medveten om vad som händer.

Ett mycket använt lokalbedövningsmedel.

En tandpulpatest, även känd som pulpavitalitetstest, är ett sätt att utvärdera om pulpan (det levande vävnadsmaterialet inuti tanden) har blödning eller inte i respons på en stimulus. Det görs genom att applicera termisk, elektrisk eller kemisk stimuli på tanden och mäta patientens smärreaktioner eller avsaknaden därav. Denna information kan hjälpa odontologer att diagnosticera dentala problem som inflammation, infektion eller nekros i pulpan.

En nerv som utgår ifrån ländryggsträngen (L2-L4) och löper genom ländplexus för att leda motoriska signaler till lårets sträckmuskler och sensoriska impulser till delar av låret, underbenet, foten, samt till höft- och knäled.

En medicinsk kontext är en tourniquet ett verktyg eller en förbindelse som används för att stänga av blodflödet i en extremitet, till exempel en arm eller en ben. Detta görs vanligtvis för att minska potentialen för allvarlig blödning under en operation eller trauma. Användning av en tourniquet bör skötas med omsorg eftersom långvarig användning kan leda till skador på musklerna, nerverna och blodkärlen i den drabbade extremiteten.

Anestesi genom insprutning av bedövningsmedel i epiduralrummet.

'Bedövning vid förlossning', även känd som epiduralbedövning eller periduralbedövning, är en typ av smärtlindring där lokalbedövningsmedel injiceras nära ryggmärgen i ryggraden för att reducera smärtan under förlossningen.

Organiska föreningar med en -CO-NH2-radikal. Amider erhålls från syror genom ersättning av -OH med -NH2 och från ammoniak genom ersättning av H med en acylgrupp.

Bedövning begränsad till en del av kroppen genom anbringande av ett lokalt bedövningsmedel som genom infiltration verkar på angränsande nervslut.

Injektion av bedövningsmedel i subaraknoidal- eller epiduralrummet via lumbalpunktion.

Ett lokalbedövningsmedel med tiofen som farmakologiskt liknar mepivakain.

Ledningsanestesi är en form av lokal anestesi där en fin nål används för att injicera lokalbedövningsmedel direkt intill en nerv, vilket leder till ett snabbt och effektivt bedövningseffekt i det specifika området av kroppen som nerven innerverar.

Epiduralbedövning via sakralkanalen.