En grupp föreningar som är derivat av beta-metylacetylkolin (metakolin).

Ett kvartärt, parasympatomimetiskt ammoniummedel med muskarin verkan som hos acetylkolin. Det hydrolyseras betydligt långsammare än acetylkolin av acetylkolinesteras och är motståndskraftigare mot hydrolys genom ospecifika kolinesteraser, så att det får längre verkan. Det används som parasympatomimetisk luftrörssammandragande medel, och som diagnostiskt hjälpmedel vid bronkialastma.

Medel som får luftrör eller bronkioler att smalna.

Tester som innebär inandning av allergen (i form av dimma eller damm), farmakologiskt aktiva lösningar i sprejform (t ex histamin eller metakolin) eller kontrollpreparat, och därpå följande lungfunkti onsanalys. Sådana tester används för diagnos av astma.

Kraftigare sammandragning av den glatta luftrörsmuskulaturen vid en given retning än vad som är normalt. Detta tillstånd ses hos praktiskt taget alla symtomatiska astmapatienter. Den påtagligaste mani festationen av muskelsammandragningen är minskade luftvägsdimensioner, vilka enkelt kan mätas i samband med lungfunktionstester.

Minskning av luftrörens diameter på fysiologisk väg eller genom farmakologisk verkan.

Sjukdom som orsakas av hinder i luftrören med attackvis uppkommande andnöd. Sammandragning av luftrören försvårar framför allt utandningen och orsakar pipande biljud.

Mätning av den största luftmängd som kan avges vid forcerad VC-bestämning inom ett givet antal sekunder. Den anges som FEV med ett indextal för antalet sekunder mätningen gjorts, eller ibland som ett procenttal av den forcerade vitalkapaciteten.

Motståndet mot luftflöde i luftstrupen och lungorna.

De större luftvägarna till lungorna som förgrenas från änden av luftstrupen (trakea).

Respiratorisk överkänslighet, även känt som allergisk rhinit, är en typ av immunreaktion där den drabbades kropp reagerar på ofarliga substanser i luften, såsom pollen, sporer eller djurhår, vilket orsakar symptom som snuva, nästäppa, irriterad och kliande slemhinna och hosta.

Tillförsel av läkemedel via luftvägarna.

Parasympatomimetika är en grupp av läkemedel som imiterar eller förstärker den parasympatiska nervsystemets aktivitet, vilket leder till minskad hjärtrytm, ökat slamperi i bronkiolerna och ökat peristaltik i tarmarna. Dessa mediciner används för att behandla en rad olika sjukdomar, inklusive glaukom, gastrointestinala störningar och kardiovaskulära tillstånd.

Medel som får luftrören att utvidga sig.

En andningsfunktionstest (PFT) är en grupp av undersökningsmetoder som mäter lungvolymer, flöden och gasutbyte för att bedöma lungfunktionen hos en individ.

En amin med depressoreffekt, erhållen genom enzymatisk dekarboxylering av histidin. Histamin är en kraftig stimulerare av utsöndringen i magen, ger sammandragning av luftrörens glatta muskulatur, verkar kärlvidgande och tjänar som centralt verkande nervsignalsubstans.

Det rör av brosk och hinnor som går nedåt från struphuvudet och förgrenar sig i det högra och det vänstra luftröret.

Antigena ämnen som kan framkalla en omedelbar överkänslighetsreaktion.

Ett direktverkande sympatomimetiskt medel med ganska selektiv verkan på beta-2-receptorer. Det används mest vid behandling av astma.

Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.

Vitalkapacitet (Total Lung Capacity - TLC) är den totala volymen av luft som kan inandas när lungorna expanderas maximalt. Detta inkluderar residualvolymen, den luft som alltid finns kvar i lungorna även efter maximal utandning, och den komplementära lungvolymen (IC), det vill säga den extra volym av luft som kan tas upp efter en normal inandning. Vitalkapaciteten är ett viktigt mått på lungfunktionen och minskar vid exempelvis lungsjukdomar eller åldrande.

Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.

Spirometri är en vanlig andningsprov som mäter lungfunktionen, särskilt luftvolym och luftflutt through the airways. Den mäter hur mycket luft en person kan andas ut och in, och hur snabbt luften kan flöda genom andningsvägarna. Detta används för att diagnosticera och övervaka lungrelaterade sjukdomar som astma, kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) och andra andningssjukdomar.

Preparat som binds till och aktiverar kolinerga receptorer (muskarinreceptorer). Muskarinstimulerare används mest för att öka spänningen i den glatta muskulaturen, särskilt i mag-tarmkanalen, urinblåsan och ögat. De kan även användas för att sänka hjärtfrekvensen.

Kolloider med gasformig spridningsfas som övergår i antingen en vätskefas (dimma) eller fast fas (rök). De används för rökning eller i inhalationsterapi, och kan innehålla drivgaser.

Ovalbumin är ett protein som utgör den dominerande delen av äggvitan (albumn) hos hönsägg, och används ofta inom forskning som modellprotein för att studera immunologiska svar och allergier.

Epikutan- eller intradermaltest för påvisande av fördröjd eller omedelbar överkänslighet. Testmetoderna används vid diagnosticering av överkänslighet eller bestämning av cellulär immunitet.

Vätskan som erhålls efter sköljning av lungalveolerna. Den används för undersökning av biokemiska och inflammatoriska förändringar i och effekterna av behandling vid interstitiell lungvävnad.

Ett immunglobulin som är kopplat till mastceller.

Icke-tvärstrimmiga muskler, som utgör den icke viljestyrda muskelvävnaden till de inre organen, blodkärlen, hårsäckarna osv. De sammandragbara elementen är avlånga, oftast spindelformade celler med central kärna. Glatta muskeltrådar hålls ihop i skikt eller buntar av nätbildande fibrer, och ofta är även elastiska nät rikligt förekommande.

Andningsmekanik (eng. Respiratory mechanics) refererer til studiet af de mekaniske ændringer i lungernes volumen og tryk som resultat af åndedrætsmusklernes kontraktion og relaksation, samt andre faktorer såsom luftmodstand og kompliance (elastisk modstand) i de øvre luftveje og lungerne.

En andningsljud är ett ljud som hörs när luft passerar genom luftvägar eller lungrum under andning, vilket kan vara normalt eller abnormalt beroende på karaktären och omständigheterna.

Granulära (korniga) leukocyter med en kärna som oftast har två lober, sammanbundna med en tunn kromatintråd, och en cellmassa som innehåller grova, rundade och jämstora korn, som låter sig färgas av eosin.

Topputandningsflöde, eller cardiac output, är ett mått på hur mycket blod pumpas ut från hjärtat per minut och beräknas som produkten av hjärtminutvolymen (HMV) och hjärtfrekvensen (HR). Det kan användas som en indikator på hjärtats funktion och kroppens syresättning.

En giftig alkaloid, ursprungligen isolerad från Atropa belladonna, men också påträffad i andra växter, huvudsakligen av Solanaceae.

Hypersensitivity, Immediate (Type I): Es ett överskyddat immunsvar som utlöses inom minuterna till få timmar efter exponering för ett antigen och orsakas av immunoglobulin E (IgE)-medierad degranulation av mastceller och basofiler. Kliniska manifestationer kan vara lokala, som i kontaktdermatiter, eller systemiska, som i anafylaxi.