Ett centralstimulerande och sympatomimetiskt ämne (C10H15N) med verkan och användning liknande dem hos dextroamfetamin. Det är en missbruksdrog som kan rökas, snortas, injiceras eller drickas, och som går under namn som crank, crystal, crystal meth, is och speed.

Störningar orsakade av bruk av amfetaminer.

En otydligt definierad grupp av läkemedel med förmåga att öka vakenhet och retbarhet. De har en rad verkningsmekanismer, dock vanligtvis inte genom direktverkan på nervceller. Hit räknas inte läkemede l som har ovan nämnda effekter som biverkan till sin huvudsakliga terapeutiska verkan.

Ett krafigt centralstimulerande och sympatomimetiskt medel. Amfetamin har flera verkningsmekanismer, inkluderande blockering av upptag av adrenerga substanser och dopamin, frigörande av monaminer och hämmande av monaminoxidas. Amfetamin är också en missbruksdrog och ett psykotomimetiskt medel. l- och d,l-formerna räknas hit. l-formen har lägre CNS-aktivitet, men starkare kardiovaskulära effekter. d-formen är dextroamfetamin.

Medel som förvärvas eller framställs olagligt för den subjektiva verkan de sägs ha. De sprids ofta i stadsmiljö, men är även tillgängliga i förorts- och landsortsområden. De kan vara mycket orena och ge upphov till oväntade förgiftningar.

Påvisande av droger eller läkemedel, såväl lagliga som olagliga, som missbrukats på något sätt. Urinprov är den vanligaste metoden.

N-metyl-3,4-metylendioxyamfetamin är ett syntetiskt preparat som tillhör gruppen amfetaminer och är känt under streetnamnet MDA eller "ecstasy's syster". Det är en psykoaktiv drog som kan orsaka eufori, empati, ökad social interaktion och förändrade medvetandetillstånd. MDA är ett kontrollerat substance i många länder, inklusive Sverige, på grund av dess potential att missbrukas och orsaka beroende.

Analoger till eller derivat av amfetamin. Många är sympatomimetiska och centralstimulerande, och används vid trötthet, narkolepsi, parkinsonism, lågt blodtryck och aptitlöshet. Pga snabbt tilltagande tolerans föreligger fara för missbruk och beroende.

"Självadministrering" inom medicinsk kontext refererar till patientens förmåga och behandlingsplan där patienten själv ansvarar för att tillhandahålla sig med nödvändig medicinsk vård eller terapi, ofta under läkares övervakning och riktlinjer. Detta kan innebära att en patient själv tar mediciner, använder injekter, använder medicinsk utrustning eller genomför andra behandlingsrelaterade aktiviteter.

Pseudoefedrin är ett denervatoriskt medel, som används som symtomatiskt behandlingsmedel vid förkylning, allergier och andra tillstånd som orsakas av ökat slemproduktion och obstruktion i näsan. Det fungerar genom att kontrahera blodkärlen i näsa och hals, vilket hjälper till att minska svullnaden och underlätta andningen. Pseudoefedrin är en syntetisk förening som är relaterad till efedrin, men har starkare decongestiva egenskaper. Det bör användas under vårdprovinnans övervakning på grund av möjliga kardiovaskulära och neurologiska biverkningar.

Ett amfetaminderivat som hämmar upptagningen av katekolaminneurotransmittorer. Det är hallucinogent. Det är mindre toxiskt än det metylerade derivatet, men kan ändå i tillräckligt stora doser förstöra serotonerga nervceller och har använts experimentellt för detta ändamål.

Dopamintransportproteiner (DAT) är proteiner som transporterar neurotransmittorn dopamin från synaptisk gap till presynaptiska terminals vesiklar för återupptagning och återanvändning inuti nervceller (neuron). DAT hjälper också till att avsluta signalsignaleringen av dopamin i centrala nervsystemet.

En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.

Sjukdomstillstånd som beror på drogmissbruk, biverkningar av läkemedel, exponering för toxiner och alkoholmissbruk.

Medel som blockerar transport av dopamin in i nervcellsutskotten eller in i vesiklar inuti utskotten. De flesta adrenerga upptagshämmare hämmar också upptag av dopamin.

En alkaloid med ungefär samma verkan som nikotin på kolinerga nikotinreceptorer, men mindre kraftfull. Den har varit på förslag för en rad behandlingar, t ex av luftvägssjukdomar, perifera kärlsjukdomar, sömnlöshet och rökavvänjning.

"Stereotypt beteende" refererar inom medicinen till ett upprepat, stelt och oförändrat mönster av rörelser, ljud eller handlingar som saknar en funktionell syfte och är vanligtvis inte bortförbättrade av sociala situationer eller stimuli.

Alla läkemedel som används för sin verkan på dopaminreceptorer, på dopaminets livscykel eller på de dopaminerga nervcellernas överlevnad.

En mikroanalysteknik som kombinerar masspektrografi och gaskromatografi för såväl kvalitativ som kvantitativ bestämning av kemiska föreningar.

"Toxiska nervskador" refererar till skador på nerverna orsakade av exponering för toxiska substanser, vilket kan leda till sensorisk eller motorisk funktionsnedsättning.

Vesicular Monoamine Transport Proteins (VMAT) är transmembranproteiner som transporterar monoaminer, såsom serotonin, dopamin, norepinefrin och histamin, från cytoplasman till synaptiska vesiklar inne i neurosekretoriska celler. Detta möjliggör lagring av monoaminer i vesiklarna och kontrollerad release av dem till synapsen när cellen är exciterad. VMAT transporterar också andra cationer, såsom joner av natrium, kalium och protoner, för att underhålla ett gradient av laddning över vesikelmembranet som driver transporten av monoaminer. Det finns två typer av VMAT-proteiner hos däggdjur, VMAT1 och VMAT2, med olika substratspecificitet och subcellulär distribution.

Grå- och vitstrimmig substans bestående av neostriatum och paleostriatum (globus pallidus). Den befinner sig snett framför talamus i båda hjärnhalvorna. Den grå substansen utgörs av nucleus caudatus (svanskärnan) och nucleus lentiformis (linskärnan, som i sin tur består av globus pallidus och putamen). Den vita substansen utgör den inre kapseln.

Fysisk aktivitet hos människor eller djur som ett beteendefenomen.

"Drug-seeking behavior" refererar till en uppsättning handlingar eller beteenden som en person med beroende av kontrollerade substanser kan anta för att få tag i eller få tillgång till mer av den drogen de är beroende av, ofta på ett otillbörligt sätt. Detta kan inkludera upprepade besök hos olika läkare eller kliniker för att få fler recept på samma medicin, simulering av symtom för att få mer medicin än vad de behöver, eller använda falska identiteter för att få tag i kontrollerade substanser. Det kan även innebära att köpa, stjäla eller byta droger illegalt. Drug-seeking beteende kan vara ett tecken på en persons kamp med beroende och kräver ofta professionell behandling för att hanteras effektivt.

Toxisk psykos är ett akut tillstånd orsakat av exponering för en toxisk substans eller läkemedel som påverkar hjärnans funktion och kan leda till psykotiska symtom, såsom hallucinationer, paranoia och desorganiserat tänkande. Till skillnad från primärt psykogena psykoser, som orsakas av mentala störningar, är toxiska psykoser direkt relaterade till fysisk skada på hjärnan orsakad av toxiner.

Den iakttagbara reaktionen hos ett djur i någon situation.

En alfa- och betaadrenerg agonist som även ökar utsöndringen av norepinefrin. Medlet har används för behandling av ett flertal sjukdomstillstånd, inklusive astma, hjärtsvikt, rinit och urininkontinens, samt för narkolepsi och depression, pga sina centralstimulerande effekter. Användningen har minskat i takt med att mer selektiva agonister tillkommit.

Pyrazoloner är en grupp av läkemedel som innehåller en pyrazolring i sin kemiska struktur och har analgesisk, antipyretisk och ibland även antiinflammatorisk verkan. Exempel på pyrazolonder inkluderar fenazon, metamizol och antipyrin. Det är värt att notera att vissa pyrazolonder kan ha potential för biverkningar som myoglobinuri och agranulocytos, så deras användning begränsas i vissa fall eller länder.

Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.

Biogena aminer med endast en amindel. Till denna gruppen hör alla naturliga monoaminer som bildats genom enzymatisk dekarboxylering av naturliga aminosyror.

En alkaloid ester som utvinns ur bladen av kokaväxter. Den har lokalbedövande och kärlsammandragande egenskaper och används kliniskt för dessa ändamål, särskilt i ögon, öron, näsa och hals.

Ett enkelcykliskt antidepressivt aminoketonpreparat. Dess terapeutiska verkningsmekanism är inte helt klarlagd, men det tycks blockera dopaminupptaget. Klorväteföreningen är till hjälp vid rökavvänjni ngsbehandling.

Droger som är skräddarsydda och framställda för oftast olaglig hantering på gatan, genom modifiering av den ursprungliga kemiska sammansättningen (t ex amfetaminer). Av särskilt intresse är MTPT (en omvänd ester av meperidin), MDA (3,4-metylendioxiamfetamin) och MDMA (3,4-metylendioximetamfetamin). Många av preparaten verkar på det aminerga systemet, dvs de fysiologiskt aktiva biogena aminerna.

Tillämpning av medicinsk vetenskap i rättsfall.

Sexuellt förhållande mellan män.

"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.

Kontroll av läkemedelsanvändning genom internationella avtal eller genom nationella kontrollmyndigheter, vilka godkänner läkemedel för bruk och reglerar tillverkning, marknadsföring och försäljning av läkemedel. Den centrala läkemedelskontrollmyndigheten i Europa heter EMEA och den federala i USA heter FDA. I Sverige är det Läkemedelsverket som är tillsynsmyndighet.

Inlärningsprocess som innebär att en viss handlingsföljd resulterar i en belöning. Vid den rätta reaktionen inför ett urval handlingsalternativ kommer en omedelbar belöning. Syn. instrumentell betingning.

Den iakttagbara, mätbara och ofta sjukliga oförmågan hos en individ att bryta en vana som medför en omåttlig konsumtion av något medel eller otillfredsställbart behov att utföra vissa handlingar.

"Risktagande refererar till processen av att identifiera, bedöma och hantera potentiala risker som kan påverka hälsa eller säkerhet, genom att vidta åtgärder för att minska eller undvika dessa risker."

"Drogmissbrukare" är en person som använder eller missbrukar droger på ett repetitivt och skadligt sätt, vilket kan leda till beroende och social, mentalt och fysiskt funktionsnedsättning.

Tetrabenazine är ett läkemedel som används för att behandla korea, eller oönskade rörelser, hos personer med neurologiska störningar som Huntingtons sjukdom och tardiv dyskinesi. Tetrabenazine fungerar genom att minska nivåerna av neurotransmittorern dopamin och serotonin i hjärnan.

Handling som är straffbelagd enligt lag (brottsbalken), dvs som bryter mot den lag och ordning som staten fastställer. Genom sina olika rättsinstanser kan staten åtala lagbrytare och utdöma straff. Begreppet omfattar brottsliga handlingar oavsett om de leder till rättslig påföljd eller ej.

3,4-dihydroxyfenylättiksyra. En L-dopametabolit.

Neostriatum är en anatomisk region i hjärnan som utgör en del av basala ganglierna och består huvudsakligen av två strukturer: caudatumkärnan och putamen. Neostriatum innehåller rikligt med neuroner som använder neurotransmittorerna dopamin och GABA (gamma-aminobutyrsyra) och är involverad i rörelsekontroll, kognition och belöningssystemet. Termen "neostriatum" används ofta synonymt med "striatum", men det senare kan även inkludera den tredje strukturen, globus pallidus, beroende på nomenklatur.

Läkemedel eller droger som har förmåga att framkalla illusioner, hallucinationer, vanföreställningar, paranoida föreställningar och andra förändringar av sinnesstämning och tankeverksamhet. Trots sin benämning är den egenskap som utmärker dessa preparat framför andra läkemedel deras förmåga att framkalla tillstånd av ändringar i uppfattning, tanke och känsla som annars inte kan erfaras.

Sydnoner är en grupp av läkemedel som utvecklats från den organiska föreningen sydnon och har sedvanligt muskelavslappnande, smärtstillande och lugnande effekter. De används ofta i behandlingen av muskelspasmer, smärtor och sömnsvårigheter.

En cns-stimulant vars vanligaste användning är för behandling av adhd hos barn och mot narkolepsi. Verkningsmekanismenerna tycks likna dem hos dextroamfetamin.

D-formen av amfetamin. Det har centralstimulerande och sympatomimetisk effekt. Medlet har även använts för behandling av narkolepsi och koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet hos barn. Dextroamfetamin har ett flertal verkningsmekanismer, bl a blockering av upptaget av adrenerga substanser och dopamin, stimulering av monoaminutsöndring och hämmande av monoaminoxidas. Det är också ett missbruksmedel och psykotomimetiskt medel.

'Osäker sex' kan definieras som sexuella aktiviteter eller handlingar där samtycke och/eller gränser är oklara, vilket kan resultera i olägenheter eller skador för de inblandade parterna. Detta kan inträffa när en part inte uppfattar, missförstår eller tvingas att acceptera den andres handling under påverkan av exempelvis ojämlika maktförhållanden, rädsla, tvång eller ovetskap. Det är viktigt att alla parter i en sexuell situation känner sig trygga, respekterade och har klart uttryckt sitt samtycke innan någon handling genomförs.

'Mytologi' är inte en medicinsk term. Det är istället en disciplin inom humaniora som studerar och analyserar myter, legender och andra former av sagor och berättelser inom olika kulturer och tider.

Sexuell dragning till eller sexuellt förhållande med någon av såväl det egna som det motsatta könet.

Ett sympatomimetiskt medel vars främsta verkan är att frigöra norepinefrin, men som även har direkt agonistverkan vid adrenerga receptorer. Det används vanligtvis för kärlsammandragning i näsan och som aptitdämpande medel.

P-hydroxyamfetamin, också känt som 4-hydroxyamfetamin, är ett metaboliskt derivat av amfetamin, som bildas i levern när amfetamin metaboliseras av enzymet CYP2D6. Det har stimulerande effekter på centralnervösa systemet, men är mindre potent än amfetamin självt. P-hydroxyamfetamin används inte som läkemedel, men kan i sällsynta fall påträffas i kroppen efter intag av amfetaminpreparat.

Den förhållandevis konstanta temperatur som kroppen normalt håller (hos människan 37 grader C) och som regleras från mellanhjärnan.

Selegilin är ett icke-vasodilaterande sympatomimetiskt läkemedel som används som adjuvant behandling vid Parkinson sjukdom. Det fungerar genom att hämma nedbrytningen av dopamin i hjärnan, vilket ökar dess koncentration och förbättrar därmed symtomen hos personer med Parkinson sjukdom. Selegilin kan också användas som en del av behandlingen av depression, eftersom det kan öka mängden serotonin i hjärnan.

Näsdroppar är en form av läkemedel som appliceras intranasalt, det vill säga in i näsan, för att lindra symptom relaterade till förstoppning eller ont i näsan, allergier, influensa och andra former av förkylning.

Den nucleus accumbens är en del av dämpningssystemet i hjärnan, mer specifikt en del av den ventrala striatum, och är involverad i belöningssökande beteenden, positiva affektiva tillstånd samt kokain- och drogrelaterade beroendeprocesser.

Läkemedel som verkar på adrenerga receptorer eller på adrenerga transmittorsubstansers livscykel. Till dessa hör adrenerga agonister och antagonister.

"Sexuellt beteende" är ett mycket brett begrepp som kan omfatta allt från kroppsliga handlingar som direkt är relaterade till sexuell aktivitet, såsom penetration eller andra former av sexuella kontakter, till mer subjektiva upplevelser och beteenden som kan ha en sexuell innebörd för den enskilde.