Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Ekonomi som vetenskap, dvs läran om nyttjande, fördelning och förbrukning av tjänster och produkter.
Behavioral economics is a branch of economics that deals with the study of how psychological, social, and emotional factors influence the economic decisions of individuals and organizations. It combines insights from psychology, judgment and decision making, and economics to develop a more accurate understanding of human behavior in economic contexts. This field challenges the assumption of traditional economics that people make rational choices based solely on objective information and self-interest, and instead considers how cognitive biases, emotions, and social norms can affect economic outcomes. By applying this understanding, behavioral economists aim to develop policies and interventions that can help individuals and organizations make better decisions and achieve their goals.
Spel avsedda att ge information om hypoteser, politiska mål, handlingssätt eller strategier.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Intellektuell process som vid bedömning av ett flertal komplexa alternativ och variabler innebär ett bestämt ställningstagande och handlingsförfarande.
"Hälsoinformation refererar till vetenskapligt underbyggda och opartiska kunskaper om hälsan, sjukdomar, preventiv åtgärder, behandlingsalternativ och livsstilsval som delas ut till allmänheten för att stödja individers möjlighet att ta informerade beslut om sin egen hälsa."
Tabeller, ritningar eller annan bildpresentation, framställda med hjälp av datorteknik.
Sekventiella instruktioner (programkod) för utförande av en speciell uppgift eller funktion i en dator.
A user-computer interface, also known as human-computer interaction or user interface, refers to the space where humans and computers interact, including both hardware and software components. This interface is designed to allow users to effectively and efficiently communicate with the computer system to accomplish tasks by inputting commands and receiving output in a intuitive and understandable manner.
DNA-paketering refererar till den process där dubbelhelixstrukturen av DNA komprimeras och organiseras på ett effektivt sätt inne i cellens kärna. Detta uppnås genom interaktion med proteiner som kallas histoner, vilka verkar som spolar runt DNA-strängarna och hjälper till att forma en struktur som kallas nukleosom. Nukleosomena paketeras sedan tillsammans med andra proteiner för att bilda en kompaktare struktur som kallas kromatin, vilket är den form av DNA som finns i cellkärnan. DNA-paketering är viktig för att reglera genuttryck och skydda DNA från skada.
En (schematisk) beräkningsmetod bestående av en serie algebraiska formler och/eller logiska steg för lösning av ett givet problem.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
"Befolkningsstatistik" refererer til systematiske samling, analyse og presentasjon av data om en befolkning, inkludert demografiske, sociale og økonomiske faktorer som alder, kjøn, dødsfall, fertilitet, migrasjon, sykdommer og skoleutdanning. Dette er viktig for planlegging av offentlige politikker og tjenester, forskning, evaluering av helseintervensjoner og overvåking av folkehelsen og samfunnslivet i et territorium.
Tillämpning av statistiska metoder för analys av specifika, observerade eller antagna, fakta från en bestämd studie.
Statistiska framställningar eller analyser som, när de tillämpas på data och visar sig passa, kan utnyttjas för att bekräfta de antaganden och parametrar som används i analysen. Exempel på statistiska modeller är den linjära, den binomiala, den polynomiala, dubbelparametermodellen osv.
Matematiska eller statistiska metoder för beslutsstöd. Sådana används ofta vid medicinskt beslutsfattande.