Ett släkte av familjen Paramyxoviridae och underfamiljen Paramyxovirinae, av vilkas medlemmar de flesta har viruspartiklar med hemagglutininaktivitet, men inte neuraminidasaktivitet. Alla producerar såväl cytoplasmatiska som intracellulära inklusionskroppar. Mässlingviruset är typart.

Infektioner orsakade av virus av släktet Morbillivirus, familjen paramyxoviridae. Infektion ger oftast akut sjukdom hos värden, men i vissa fall kan infektionen bli ihållande och leda till försämrat tillstånd.

En art av Morbillivirus som orsakar valpsjuka hos hundar, vargar, rävar, tvättbjörnar och illrar. Också sälar har drabbats av valpsjuka genom kontakt med hundar.

Benämning på flera mycket smittsamma virussjukdomar hos djur, särskilt hundar, hos vilka infektionen orsakas av valpsjukeviruset. Den kännetecknas av tvåfasfeber, leukopeni, inflammation i tarmar och luftvägar, och ibland neurologiska komplikationer. Hos katter är infektionen känd som felin panleukopeni.

Däggdjur tillhörande familjerna Delphinidae (havsdelfiner), Iniidae, Lipotidae, Pontoporiidae och Platanistidae (sötvattendelfiner, floddelfiner). Det generella namnet delfin används för små valar (Cetacea) med spetsig eller näbbliknande nos och strömlinjeformad kropp, medan tumlare är små valar med trubbig nos och mer kompakt kroppsform. Delfinerna är de mest lättrörliga och snabbaste av valdjuren, med anmärkningsvärd gruppkoordinationsförmåga.

Paramyxoviridae är en familj av negativt polariserade, ensträngade RNA-virus som orsakar en rad sjukdomar hos djur och människor, inklusive mässling, röda hund och parainfluensa. Virusen i denna familj har en icke-segmenterad genom med en stor encapsidationskapsel och är vanligen förbundna med respiratoriska infektioner. De sprids ofta via droppinfektion eller direkt kontakt med infektiösa sekreter från sjuka individer eller djur.

'Boskapspestvirus' refererar till Rinderpestvirus, ett virus som orsakar den dödliga sjukdomen boskapspest hos evenemangdjur, särskilt ruminanter som nötkreatur och bufflar. Sjukdomen har historiskt varit en av de mest förödande och ekonomiskt skadliga sjukdomarna i världen, med potential att orsaka hög dödlighet hos drabbade djurpopulationer.

En art av Morbillivirus som orsakar valpsjuka hos sälar. Syn. PDV.

I medicinsk kontext, refererar "Medelhavet" vanligtvis till det Medelhavsdiäten, en matvanor och livsstilsrekommendation för att främja hälsa och minska risken för kroniska sjukdomar. Det är inte en strikt plan utan snarare en flexibel riktlinje som inkluderar en hög andel frukter, grönsaker, nätotor, fisk, hälsosamma oljor (som olivolja) och näringsrika spannmål. Det är också känt för att begränsa intaget av rött kött, tillbehör, socker och salt. Originalstudien om Medelhavsdietet fokuserade på de traditionella matvanorna hos folk i Grekland, södra Italien och Spanien.

I en enskild mening kan jag ge en medicinsk beskrivning av släktet Stenella, som är en grupp ömsomflenade däggdjur i underordningen tandvalar:

"Peste-des-petits-ruminants-virus (PPRV) är ett negativt ensträngat RNA-virus som tillhör familjen *Paramyxoviridae* och orsakar sjukdomen pest des petits ruminants, även känd som smådjurspest, hos småvalkar, får och getter. Viruset är mycket smittsamt och kan orsaka allvarliga symptom som feber, diarré, näsflöde, hosta och dödlighet upp till 90% hos drabbade djur."

'Earless Seals', även kända som "Öronslösa Sälar" på svenska, är en gemensam benämning för två familjer inom underordningen Pinnipedia, d v s sjölejon och munksäler. De skiljer sig från andra sälar genom att de saknar yttre öron, istället har de små öronöppningar som sitter nära huvudet. Exempel på arter inom dessa familjer är sjöelefanter och kapare.

'Phoca' är ett släkte inom familjen sälar (Phocidae) och består av arter som kallas gråsälar. Dessa djur är marina däggdjur som saknar yttre öron och har en kropp formad för att glida genom vattnet. De lever i norra Atlanten, Arktis och Norra ishavet. Phocidae-släktet skiljer sig från andra sälar eftersom de saknar bakben som de kan rota framåt under landgång, istället har de korta extremiteter som är anpassade för att simma i vattnet.

Rovdjursart (Mustela putorius) inom familjen mårddjur (Mustelinae) med slank kropp, lång svans och brunaktig päls. De används både som husdjur, jaktdjur (främst för jakt på kaniner och råttor) och laboratoriedjur.

"Boskapspest" är ett samlingsbegrepp för en grupp virussjukdomar som drabbar klovdjur, framförallt nötkreatur. Den vanligaste formen av boskapspest orsakas av viruset *Rinderpestvirus* och kännetecknas av feber, diarré, illamående och sänkt immunförsvar hos djuren. Boskapspest är mycket smittsam mellan djuren och kan leda till hög dödlighet i boskapspopulationer. Det är en zoonotisk sjukdom, vilket betyder att den även kan överföras till människor, men detta är ovanligt. Boskapspest har under historien varit orsaken till stora djurhållningskriser och hungersnöd bland människor i Afrika och Asien. Sedan 2011 anses världen vara fri från boskapspest sedan ett globalt utrotningsprogram avslutats

Typarten av Morbillivirus och orsaken till den mycket smittsamma infektionssjukdomen mässling hos människor, vilken främst drabbar barn.

"Vero-celler" är en typ av immortaliserade celllinjer som används inom biomedicinsk forskning. De är avledda från tarmepitelceller hos det afrikanska gröna mangustemonstret (Cercopithecus aethiops) och har kapaciteten att dela sig oändligt många gånger i kultivering. Vero-celler är ett vanligt val inom cellbiologi och virologi på grund av deras stora potential till celldelning, stabilitet och deras sårbarhet för flera olika virusstammar. De används ofta som värdceller för att odla och studera virus, såsom viruset som orsakar COVID-19 (SARS-CoV-2), eftersom de tillåter effektiv replikation av dessa patogener.

I den medicinska kontexten är "valar" inte en etablerad term med en specifik betydelse. Ordet kan hänvisa till något relaterat till välgörenhet eller omsorg, men det finns inget allmänt accepterat sätt att använda det inom medicinen.

Hemagglutininer, virala, refererar till proteiner på ytan av vissa virus, särskilt influensavirus, som orsakar agglutination (sammanflockning) av röda blodkroppar. Dessa proteinmolekyler fungerar genom att binda sig till specifika sockerstrukturer på ytan av röda blodkroppar, vilket orsakar deras sammanflockning och kan leda till komplikationer som influensa. Hemagglutininer är viktiga mål för utvecklingen av influensavaccin, eftersom de hjälper till att stimulera immunförsvaret att producera antikroppar mot viruset.

"Virala fusionsproteiner" refererer til specielle proteiner dannet af virus, der tillader viruset at fusionere sin membranstruktur med cellemembranen hos værtscellen under infektionsprocessen. Dette er en nøglekomponent i virus' mekanisme for at inficere celler og starte reproduktionen af deres genetiske materiale. Fusionsproteinet findes oftest som en del af virussens ydre overfladeproteiner og udviser en unik konformation, der gør det muligt at udføre den specifikke opgave at fusionere membranerne. Efter at have bundet til specifikke receptorer på værtscellen, undergår fusionsproteinet en konformationsendring, hvilket bringer virussens membran tæt på cellemembranen og muliggør derpå fusionen af de to membraner. Dette tillader virussen at frigøre sit genetiske materiale ind i værtscellen, hvor det kan tage kontrol over cell

En art av Cercopithecus med tre underarter: C. tantalus, C. pygerythrus och C. sabeus. De lever i skogs- och savannområden i Afrika. Den afrikanska grönapan, C. pygerythrus, är den naturliga värden fö r SIV och används i AIDS-forskningen.