Resektion eller avlägsnande av nerverna till en muskel eller muskelvävnad.
Kirurgiskt avskärande eller avlägsnande av nerven till ett organ eller en kroppsdel.
En typ av strimmig muskelvävnad, fäst vid skelettet med senor. Skelettmuskler har nervförbindelser, och deras rörelser kan styras medvetet. De kallas även viljestyrda.
Sammandragande vävnad som åstadkommer rörelse hos djur.
En nerv som utgår från ryggmärgen i höjd med ländryggen och korsbenet (L4 till S3) och leder nervimpulser till de nedre extremiteterna. Ischiasnerven (höftnerven), som är huvudutlöparen från korsbensplexus, är den största nerven i kroppen. Den har två stora grenar, skenbensnerven och vadnerven.
Nervceller som aktiverar muskelceller.
Bortkoppling av någon del av det autonoma nervsystemet av terapeutiska eller undersökningsskäl.
Muskelproteiner är proteiner som utgör strukturella komponenter och funktionella molekyler inom muskler. De är involverade i diverse processer såsom muskelkontraktion, regeneration och homeostas. Exempel på muskelproteiner inkluderar aktin, myosin, titin och troponin.
Icke-tvärstrimmiga muskler, som utgör den icke viljestyrda muskelvävnaden till de inre organen, blodkärlen, hårsäckarna osv. De sammandragbara elementen är avlånga, oftast spindelformade celler med central kärna. Glatta muskeltrådar hålls ihop i skikt eller buntar av nätbildande fibrer, och ofta är även elastiska nät rikligt förekommande.
En sympatektomi är ett kirurgiskt ingrepp där delar av det autonoma nervsystemet, specifikt den del som kallas för sympatiska nervsystemet, skärs av eller på annat sätt störs. Detta görs vanligen med målet att lindra smärta eller öka blodförsörjningen till en viss del av kroppen. Sympatektomier används främst för behandling av smärtsyndrom såsom komplex regionala smärtsyndrom (CRPS) och neuropatiska smärtor, men kan även användas vid vissa typer av blodkärlsjukdomar.
Stora, flerkärniga enkelceller, cylindriska eller prismatiska till formen, som bildar skelettmuskulaturens grundläggande enhet. De består av myofibriler, inneslutna i och förenade med sarkolemmat (muskeltrådens hölje). De uppkommer genom sammansmältning av skelettmyoblaster till ett syncytium och efterföljande differentiering.
Blodkärlens icke-tvärstrimmiga, icke viljestyrda muskelvävnad.
Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.
En utvecklingsprocess som leder till bildandet av det mogna muskelsystemet, och i vilken ingår differentiering av de olika typerna av muskelcellförstadier, myoblastvandring, aktivering av muskelbildningen och muskelförankring.
Skelettmuskeltrådar som kännetecknas av sitt uttryck av isoformer av tunga kedjor av typ II myosin med stark ATPas-verkan och som påverkar ett flertal andra funktioner, som t ex sammandragningshastighet, styrkeeffekt och spänninigsåteruppbyggnad.