"Mycoplasma hyopneumoniae" är en bakterie som orsakar en infektion hos grisar, även känd som svinpleuriti eller mykoplasmösjukan. Denna infektion orsakar andningssvårigheter, hosta och ökat andningsljud hos drabbade djur och kan leda till en sänkt tillväxt- och produktionseffekt hos uppfödning av grisar. Det är värt att notera att "Mycoplasma hyopneumoniae" saknar cellvägg, vilket gör den resistent mot många antibiotika som används för behandling av bakteriella infektioner.

Mycoplasmapneumonia hos svin definieras som en infektion orsakad av bacterien Mycoplasma hyopneumoniae, som främst angriper svins lungor och orsakar en kronisk bronkit som kan vara ansvarig för tillväxtnedsättning och ökade dödlighets- och sjukraten bland grisar.

Mykoplasma är en typ av bakterie som saknar celldelare och därmed även en cellvägg, vilket gör dem resistenta mot många vanliga antibiotika som verkar genom att förstöra cellväggen. De är mycket små jämfört med andra bakterier och kan orsaka olika infektionssjukdomar hos människor, djur och växter. Exempel på sjukdomar orsakade av mykoplasma inkluderar lunginflammation, öroninfektioner och urinvägsinfektioner.

Mykoplasminfektioner är infektioner orsakade av små, självreproducerande bakterier som saknar celldelning och cellvägg, kända som Mycoplasma arter. De är unika bland bakterier eftersom de inte har en cellvägg, vilket gör dem resistenta mot många vanliga antibiotika som verkar genom att förstöra cellväggen.

Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).

Sjukdomar hos tamsvin och vildsvin av släktet Sus.

Bakteriella ytkomponenter som underlättar för bakterien att fästa vid andra celler eller icke-biologiska ytor. De flesta fimbrier på gramnegativa bakterier fungerar som adhesiner, men ofta är det ett underordnat protein ute i änden av fimbrierna som är det verkliga adhesinet. Hos grampositiva bakterier är det ett protein- eller polysaccharidskikt på ytan som tjänar som adhesin.

Suspensionspreparat framställda av försvagade eller avdödade bakterier för förebyggande eller behandling av bakteriella infektionssjukdomar.

Mycoplasma hominis är en typ av bakterie som saknar cellvägg och är mycket liten, vilket gör den svår att upptäcka med vanliga bakteriekulturer. Den förekommer normalt i underlivet hos många vuxna, men kan också orsaka infektioner som urinvägsinfektioner och lunginflammationer, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar. M. hominis kan också vara associerad med vissa gynekologiska tillstånd som bland annat är inflammatorisk livmoderhalssjukdom (PID) och infektioner efter abort eller kejsarsnitt.

Immunglobuliner framkallade av bakteriella antigena komponenter.

Mycoplasma genitalium är ett smittsamt bakterium som kan påträffas hos både män och kvinnor och kan orsaka könssjukdomar. Det är ett av de minsta självständigt levande organismerna och saknar en celldel som kallas cellvägg, vilket gör det resistent mot vanliga antibiotika som penicillin. M. genitalium kan orsaka symptom som urinvägsinfektioner, irritation eller smärta vid urinering, underlivsinflammation och i vissa fall könssjukdomar som uretrit (inflammation i urinröret hos män) och cervicit (inflammation i livmoderhalsen hos kvinnor). Det kan också vara associerat med ökad risk för infertilitet och komplikationer under graviditet.

En art av Arterivirus som orsakar fortplantningsstörningar och luftvägsinfektion hos grisar. Den europeiska stammen kallas Lelystadvirus. Luftburen smitta är vanlig. Viruset har hittills ej påvisats i Sverige (SVA 2001).

Mycoplasma fermentans är ett smittämne som tillhör gruppen mykoplasmor, de minsta självständiga prokaryota organismerna som kännetecknas av sin förmåga att parasitera på andra celler och deras frånvaro av en celldelad vägg. M. fermentans är en fakultativ anaerob som kan metabolisera kolhydrater, aminosyror och fettsyror. Den kan orsaka infektioner hos människan, särskilt i immunsystemet komprometterade individer, och har påträffats i samband med olika sjukdomar som exacerberad astma, fibromyalgi, reumatoid artrit och HIV-relaterade tillstånd. Emellertid är dess patogenicitet och roll i dessa sjukdomar fortfarande föremål för forskning och debatt.

Bakterieinfektioner orsakade av släktet Actinobacillus.

"Mycoplasma mycoides" är en bakteriestam som orsakar sjukdomar hos djur, framförallt i fårras och getskötsel. Den kan orsaka olika former av infektioner såsom lungsjukdomar, mastit (bröstkörtelsjukdom), artrit (ledsinflammation) och septikemi (blodförgiftning). Bakterien saknar cellvägg, vilket gör den resistent mot vanliga antibiotika som verkar genom att förstöra cellväggen.

En art gramnegativa, fakultativt anaeroba kockformade bakterier som isolerats från lunga och blod. Den orsakar lunginflammation och lungsäcksinflammation hos svin.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Fina, rörliga utskott i grupper eller täcken på ytan av ciliater (Ciliophora) eller på den fria ytan hos celler som bygger upp flimmerhårepitel. Varje hår växer ut från ett korn i cytoplasmans övre sk ikt. Ciliernas (flimmerhårens) rörelser bidrar till att förflytta flimmerdjuren genom den vätska de lever i. Flimmerhåren på på en epitelyta har till uppgift att forsla undan slem eller vätska.

Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.

Det rör av brosk och hinnor som går nedåt från struphuvudet och förgrenar sig i det högra och det vänstra luftröret.

Porcine Reproductive and Respiratory Syndrome (PRRS) är ett viralt sjukdomstillstånd hos grisar som orsakas av PRRS-virus. Det kännetecknas vanligtvis av respiratoriska problem hos unga grisar och reproduktiva problem hos sjuka gravida grisar, inklusive abort, död före förlossning och födsel av små, svaga ungar. PRRS-virusets genetiska variationer delas in i två huvudgrupper: Europa (EU) och Nordamerika (NA), med undergrupper inom varje grupp. Sjukdomen är globalt spridd och orsakar stora ekonomiska förluster inom grisnäringen.

Pasteurella infection is a type of bacterial infection caused by the gram-negative coccobacillus, Pasteurella spp., which commonly colonizes the upper respiratory tract and skin of animals, including domestic pets such as cats and dogs. The infection can occur in humans following bites, scratches, or close contact with infected animals, and it may manifest as localized soft tissue inflammation, skin and wound infections, pneumonia, septicemia, or other systemic illnesses. Prompt diagnosis and appropriate antibiotic therapy are crucial for effective management of Pasteurella infections.

"Mycoplasma bovis" är en bacterie som orsakar respiratoriska och mastitproblem hos nötkreatur, och kan leda till minskad produktion av mjölk samt ökade dödlighets- och behandlingskostnader. Den saknar cellevägg, vilket gör den resistens mot många antibiotika och gör den svår att diagnostisera och behandla.

"Pasteurella multocida" är en gramnegativ, encapsulerad kockbacill som orsakar infektioner hos både människor och djur, vanligtvis vid direkt kontakt med infekterade djurslemhinnor eller sekundärt genom sår. Den kan vara en vanlig orsak till andningsvägsinfektioner, hud- och webbinfektioner, men kan också orsaka mer allvarliga sjukdomar som blodförgiftning och lunginflammation, särskilt hos personer med nedsatt immunförsvar.

"Specifically pathogen-free (SPF) organisms" refer to living beings, such as animals or plants, that have been raised in a controlled environment and screened to be free from specific pathogens that are known to cause disease in those organisms. This designation is often used in research and laboratory settings to ensure that the organisms being studied are not unintentionally infected with harmful agents that could compromise experimental results or animal health. The specific panel of pathogens excluded may vary depending on the needs and requirements of the particular study or facility.

En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.

Ett släkte av familjen Circoviridae som ger infektion hos fjäderfä, svin och papegojfåglar. Det är det enda DNA-virus med cirkelformat, enkelsträngat genom som drabbar däggdjur. De tre arterna är kyck linganemivirus, som orsakar övergående anemi och nedsatt immunitet hos nyfödda kycklingar; näbb- och fjädersjukevirus, som ger dödlig infektion bland papegojor; och svincircovirus, som hittills dock i nte satts i samband med sjukdom.

Mycoplasma pulmonis är ett smittämne som orsakar lunginflammation hos möss och råttor, och är det vanligaste mycoplasmabakteriespecies som infekterar dessa djur. Det tillhör de minsta självreproducerande prokaryota organismerna och saknar en celldelad vägg, vilket gör att det är resistent mot många vanliga antibiotika som behandlar andra bakterieinfektioner. Mycoplasma pulmonis kan orsaka kronisk lunginflammation, ökad andningsfrekvens och svårigheter vid andning hos drabbade djur. Det finns inga kända zoonotiska fall av infektion hos människor.

'Mycoplasma gallisepticum' är ett smittämne som orsakar respiratoriska sjukdomar hos hönsfåglar, såsom höns, vaktlar och fasaner. Det är den vanligaste bakterien som orsakar kronisk respiratorisk sjukdom (CRD) i kommersiella hönsbestånd. Bakterien kan också orsaka ögoninfektioner, minskad äggproduktion och försämrad tillväxt hos drabbade fåglar. 'Mycoplasma gallisepticum' är en atypisk bakterie som saknar cellvägg och kan variera i form och storlek. Den sprids främst via droppburen transmission mellan infekterade och icke-infekterade fåglar, men den kan också överföras via kontaminerad utrustning eller föda.

Mycoplasma penetrans är ett gram-negativt, mycket småbakterium som saknar cellvägg och är känd för sin förmåga att penetrera epitelceller i människokroppen. Det har isolerats från urinprover hos personer med urinvägsinfektioner (UTI) och från lever, lungor och tarmar hos andra djur. Mycoplasma penetrans anses vara en opportunistisk patogen, vilket betyder att den orsakar infektioner framför allt hos individer med nedsatt immunförsvar. Förekomsten av Mycoplasma penetrans är relativt sällsynt och det finns fortfarande mycket att lära om dess patogenes, diagnostik och behandling.

"Bakteriellt RNA" refererar till RNA (Ribonukleinsyra) som förekommer hos bakterier. Detta inkluderar olika typer av RNA: messenger RNA (mRNA), ribosomalt RNA (rRNA) och transfer RNA (tRNA). Dessa molekyler spelar viktiga rollar i protein syntesen hos bakterier.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Adhesionsförmåga är en kemisk egenskap hos bakterier såväl med som utan fimbrier ("cellhår") att kunna fästa vid andra celler, vävnader eller icke-levande ytor. Denna egenskap är av betydelse för kolo nibildning och sjukdomsalstrande förmåga.

Den genetiska massan hos bakterier.

Mycoplasma agalactiae är en art av små, akvatiella bakterier som saknar celldelar och tillhör gruppen Mollicutes. Den är en vanlig patogen hos fårraser världen över och orsakar kliniska symptom som mastit (inflammation i mjölkgångarna), artrit (ledinflammation) och abort hos dräktiga djur. Mycoplasma agalactiae kan också orsaka subkliniska infektioner, vilket gör att den kan spridas från djur till djur utan synliga tecken på sjukdom. Bakterien överförs vanligtvis via direkt kontakt mellan djuren eller via kontaminerade födoämnen och dricksvatten. Inkubationstiden är vanligtvis lång, uppemot 2-3 veckor, innan sjukdomstecken visar sig. Mycoplasma agalactiae är svår att behandla på grund av dess resistens mot många antibiot

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

Bakteriella antigener definieras som molekyler på eller från bakterier som kan identifieras och stimulera ett immunsvar hos värden. Dessa antigener kan vara proteiner, polysackarider eller andra strukturer som är unika för en specifik bakteriestam eller gemensamma för en hel grupp av bakterier. När bakteriella antigener introduceras i kroppen aktiveras immunförsvaret och producerar specifika antikroppar för att bekämpa infektionen.

"Mycoplasma synoviae" är en bakterie som orsakar infektionssjukdomar hos hönsfåglar, framförallt i lederna och andningssystemet. Den kan orsaka synovit (ledinflammation), sänkt äggproduktion och luftvägsinfektioner. Bakterien är mycket smittsam och kan spridas via direkt kontakt mellan djur eller via dricksvatten, mat eller luften. Besmittningen kan vara svår att upptäcka eftersom "Mycoplasma synoviae" saknar cellväggar, vilket gör att den inte kan bekämpas med vanliga antibiotika som verkar mot bakterier med cellväggar.

'Mycoplasma hyorhinis' är en bakterie som saknar cellvägg och tillhör släktet Mycoplasma. Den förekommer hos grisar och kan orsaka respiratoriska och ledbesvär, men kan också påträffas asymptomatisk i friska djur. Bakterien är känd för att kunna infektera cellkulturer under laboratoriemiljöförhållanden, vilket kan resultera i kontamination och felaktiga forskningsresultat.

Den fullständiga arvsmassan i bakteriekromosomen.

"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.

En immunanalysmetod som utnyttjar en antikropp med enzymmarkör, t ex pepparrotsperoxidas. Då antingen enzymet eller antikroppen binds till ett adsorberande substrat behåller båda sin biologiska aktivitet. Förändringen i enzymaktivitet till följd av enzym-antikropp-antigenreaktionen är proportionell mot mängden antigen och kan mätas med spektrofotometri eller med blotta ögat. Det har utvecklats många varianter av metoden. Syn. ELISA.