Myosiner
Myosin är ett protein som spelar en viktig roll inom muskelkontraktioner. Det är en huvudbestanddel av thick filamenten i sarcomeren, den grundläggande kontraktila enheten i striata muskler. Myosiner har en motor-liknande funktion och kan binda till aktinfilamentet och röra sig längs det genom att hydrolysera ATP, vilket resulterar i muskelkontraktion. I en mening kan man säga att myosin är "ett protein involverat i muskelkontraktioner genom att generera kraftfulla rörelser längs aktinfilamentet med hjälp av ATP-hydrolys."
Myosin typ IV
Myosin typ II
Myosin typ II, även känt som tjockfilamentmyosin, är ett protein som spelar en central roll i muskelkontraktioner genom att interagera med aktinfibriller och generera mekanisk kraft genom ATP-hydrolys. Det finns i två huvudformer, myosin heavy chain isoform I och II, som har olika funktioner i olika muskeltyper. Myosin typ II är ett viktigt proteinkomplex i sarcomeren, den grundläggande kontraktila enheten i striata muskler.
Myosin typ III
Myosin type III är ett aktin-associerat motorprotein som spelar en viktig roll inom cellernas signaltransduktion och intracellulära transportprocesser, särskilt inom syncellerna i ögat. Det hör till den stora familjen av myosinmolekyler som kännetecknas av sin förmåga att hydrolysera ATP för att generera mekanisk energi och röra sig längs aktinfibriller. Myosin type III har en unik struktur med två typer av huvuddomäner, varav den ena är involverad i aktinbindning och motorförmåga medan den andra är involverad i signaltransduktion. Detta gör att myosin type III kan agera som en mekanisk sensor för cellulär signalering och reglering av olika cellulära processer, inklusive celldelning, migration och exocytos.
Myosin typ I
Myosin typ I, även känt som myosinin heavy chain 7 (MYH7) eller kardial myosin, är en specifik typ av myosin som huvudsakligen finns i de slags muskelceller som bildar hjärtmuskulaturen. Det är ett viktigt protein som spelar en central roll i kontraktionen och relaxationen av hjärtmuskeln genom att interagera med aktinfibriller och producera kraft för muskelfiberkontraktion. Myosin typ I har också visat sig vara involverat i patofysiologiska processer som relaterar till vissa typer av hjärtsjukdomar, såsom hypertrofisk kardiomyopati och dilaterad kardiomyopati.
Myosin IIB
Myosin IIb är ett protein som tillhör den muskelkontraktila myosinfamiljen och är en huvudkomponent i det thick filament i sarcomeren, den grundläggande kontraktile enheten i striata muskler. Myosin IIb spelar en viktig roll i muskelkontraktion genom att interagera med aktinfilamenten och generera kraft för muskelfiberns rörelse. Det skiljer sig från andra myosiner genom sin specifika struktur och funktion, och är involverat i olika cellulära processer som celldelning, cellmigration och cytokines.
Myosin typ V
Myosin type V är ett motorprotein som spelar en viktig roll inom celldelningen och transporten av vesiklar inne i celler. Det tillhör klassen av myosiner som kallas för "traditionella myosiner" och har en specifik struktur med två huvuddomäner, en motordomain som binder till aktinfilament och en cargo-bärande stjälkdomän. Myosin type V är specialiserat att kunna ta långa steg under transporten av last, vilket gör det effektivt för att transportera last över längre avstånd inne i celler.
Myosin IIA
Myosin IIA är ett protein som tillhör den muskelkontraktila apparaten och spelar en viktig roll i muskelfibrernas kontraktion och relaksation. Det är ett motorprotein som via ATP-hydrolys kan binda till aktinfilament och glida längs dem, vilket orsakar skovling av filamenten och därmed muskelkontraktion. Myosin IIA förekommer i flera olika typer av muskelvävnad, inklusive skelettmuskulatur och glatt muskulatur.
Myosin, tung kedja
Myosin, tung kedja, refererar till den större av de två typerna av myosinkedjor, den andra är lätta kedjan. Myosin är ett protein involverat i muskelkontraktion och består av en tung kedja och en eller flera lätta kedjor. Tunga kedjan har en molekylvikt på ungefär 230 kDa och innehåller en ATPas-domän, en motordomain som kan hydrolysera ATP för att generera mekanisk energi till muskelkontraktion. Den tunga kedjan är också ansvarig för att binda till aktinfilamenten i muskeln.
Myosin subfragment
'Myosin subfragment' refererar till de två huvudsakliga delarna som myosinmolekylen kan delas upp i, vanligen refererat som S1 och S2. S1 består av den motoriska delen av myosinmolekylen, inklusive dess ATPas-aktivitet och aktinbindande domäner, medan S2 utgör en längre, flexibel region som förbinder S1 med den tredje delen, S2. Dessa subframgment är viktiga för att förstå myosins roll i muskelkontraktion och cellulär transport.
Myosin, lätt kedja
Myosin lätt kedja (MLC) refererar till de lätta kedjeproteinen som är en del av myosinmolekylen, ett proteinkomplex involverat i muskelfibrers kontraktionsprocess. MLC förekommer i två former: reglerande och strukturella. Reglerande MLC är involverad i regleringen av muskelkontraktion genom att binda till calciumjoner, medan strukturella MLC bidrar till myosinmolekylen struktur och stabilitet.
Hjärtmyosiner
Aktiner
Trådliknande proteiner som utgör huvuddelen av muskelfibrernas tunna trådar. Trådarna (också benämnda filamentöst - eller F-aktin) kan sönderdelas i globulära underenheter (G-aktin) bestående av en e nda polypeptid, 375 aminosyror lång. I samverkan med myosin ansvarar aktin för musklernas sammandragning och avslappning.
Myosinkinas
Myosin kinase, ofta förkortat Myosin Kinas eller Myosinkinas, är ett enzym som finns naturligt i kroppen och spelar en viktig roll inom cellernas signaltransduktionsvägar. Det hör till en grupp av enzymer som kallas serin/treoninkinaser och är specifika för att fosforylera, det vill säga addera en fosfatgrupp till, myosinproteinet.
Aktomyosin
Kollagen typ II
Ett trådigt kollagen som förekommer främst i brosk och glaskroppens vätska. Det består av tre identiska alfa1(II)-kedjor.
Glattmuskelmyosiner
Myosin typ II-isoformer som finns i glatt muskulatur.
Muskelmage, fågel
"Muskelmage hos fåglar är den voluntära, slöa kontraktionen av antingen en eller flera muskler, ofta i samband med sång eller andra läten, som fungerar som ett socialt signalemang eller för att attrahera en partner."
Skelettmuskelmyosiner
Skelettmuskelmyosin är ett proteinkomplex som är en viktig komponent i kontraktila fibriller i skelettmuskler. Det består av två typer av myosinmolekyler, myosinheavy chains och myosinlight chains, arrangerade i skaft och huvuddelar. Skelettmuskelmyosin är involverat i muskelkontraktion genom att interagera med aktinfilamentet och hydrolysera ATP för att generera kraft och rörelse.
Heterocycliska föreningar med 4 eller flera ringar
Kaniner
Ca(2+)-Mg(2+)-ATPas
Adenosintrifosfataser
Myosin-Light-Chain Phosphatase
Myosin-Light-Chain Phosphatase (MLCP) är ett enzym som desfosforylerar, och därmed inaktiverar, myosinlightkedjans fosfatgrupp. Detta leder till relaxation av glatta muskler. MLCP består av tre underenheter: katalsytkomponenten (PP1cδ), en regulerande underenhet (MYPT1) och en subunit som binder till kalcium/kalmodulin (MRLC). MLCP spelar därför en viktig roll i regleringen av kontraktion och relaxation hos glatta muskler.
Ventrikulära myosiner
"Ventrikuläre myosiner" refererar till proteinfilament som är involverade i kontraktionen hos hjärtmuskulatur, specifikt i de två underkamrarna (ventriklerna) av hjärtat. De består av tjocka och tunna filament som glider förbi varandra när de aktiveras av calciumjoner, vilket orsakar muskelkontraktion och pumpning av blod genom kroppen.
Molekylära motorproteiner
Kycklingar
Actin Cytoskeleton
The actin cytoskeleton is a network of filamentous (thread-like) proteins, primarily made up of actin, that provides structural support and enables movement within a cell. It plays a crucial role in various cellular processes such as cell division, migration, and maintenance of cell shape. The actin cytoskeleton is highly dynamic and constantly reorganizes in response to intracellular and extracellular signals.
Glatt muskulatur
Icke-tvärstrimmiga muskler, som utgör den icke viljestyrda muskelvävnaden till de inre organen, blodkärlen, hårsäckarna osv. De sammandragbara elementen är avlånga, oftast spindelformade celler med central kärna. Glatta muskeltrådar hålls ihop i skikt eller buntar av nätbildande fibrer, och ofta är även elastiska nät rikligt förekommande.
Molekylsekvensdata
Aminosyrasekvens
Fosforylering
Dictyostelium
Muskelsammandragning
Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.
Myofibriller
Myofibriller är en typ av struktur inne i muskelceller (strikt muskelceller) som är ansvariga för kontraktion och rörelse. De består av repetitiva enheter av aktin- och myosinfilament som är organiserade i längder längs muskelcellen. Dessa filament glider förbi varandra när muskeln contrakterar, vilket orsakar muskelrörelse. Myofibriller är synliga under ett ljusmikroskop som tydliga band av ljusa och mörka striationer, kallade sarcomer, som ger skelettmusklerna deras karakteristiska tvärställda bandmönster.
Kalkoner
Tropomyosin
Tropomyosin är ett proteinkomplex som spelar en viktig roll i muskelkontraktioner genom att regulera muskelproteinet aktinfilamentets bindning till myosin, vilket orsakar muskelfibrernas kontrahering. Det förekommer i form av två stångformade kedjor som snurrar runt aktinfilamentet och täcker dess bindningsställen för myosin när muskeln är i vila, vilket förhindrar en överdriven muskelaktivitet. När muskeln behöver kontraheras, signalerar nervsystemet till muskeln att frisätta calciumjoner som binder till ett annat protein, troponin, vilket får tropomyosinet att flytta sig och avslöja aktinfilamentets bindningsställen för myosin. Detta möjliggör en kontrollerad muskelkontraktion. Tropomyosin är alltså ett centralt protein i muskelsystemet och har stor betydelse för rörelseförmå
Adenosintrifosfat
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
Proteinbindning
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Skelettmuskulatur
Proteinisoformer
En proteinisoform är en variant av ett protein som uppstår genom differentierad exonskaping, alternativ splicing av RNA eller post-translationell modifikation av aminosyrakedjan. Dessa variationer kan resultera i skilda funktioner, aktiviteter och subcellulära lokaliseringsmönster hos proteinet. Proteinisoformer bidrar till den biologiska mångfalden och komplexiteten i levande organismer.
Muskelfibrer
Stora, flerkärniga enkelceller, cylindriska eller prismatiska till formen, som bildar skelettmuskulaturens grundläggande enhet. De består av myofibriler, inneslutna i och förenade med sarkolemmat (muskeltrådens hölje). De uppkommer genom sammansmältning av skelettmyoblaster till ett syncytium och efterföljande differentiering.
rho-Associated Kinases
Rho-associated kinases, ofta förkortat ROCK, är en grupp serin/tyrosinproteinkinaser som aktiveras av Rho GTPaser och spelar en viktig roll inom cellsignalering och cytoskelettreglering. De två huvudsakliga isoformerna av ROCK är ROCK1 och ROCK2, och de är involverade i en rad cellulära processer som migration, adhesion, kontraktion och apoptos. ROCK reglerar dessa processer genom att fosforylera flera substrat, inklusive myosinlightchainkinas, LIM-kinas och MLCofilin, vilket leder till aktivering av aktin-myosin-drivna kontraktioner och förändringar i aktincytoskelettet. ROCK har också visat sig vara en viktig molekyl i flera patologiska tillstånd, såsom cancer, kardiovaskulära sjukdomar och neurologiska störningar.
Polyakrylamidgelelektrofores
Elektronmikroskopi
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.
Kalcium
Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.
Cytoskelett
Adenosindifosfat
Kalmodulin
Ett värmestabilt aktivatorprotein med låg molekylvikt i ffa hjärna och hjärta. Genom kalciumjonbindning kan proteinet kopplas till cykliska nukleotidfosfodiesteraser och adenylcyklas och således utöva sin verkan. Därmed modulerar proteinet nivåerna av cykliskt AMP och cykliskt GMP.
Cykliskt AMP-beroende proteinkinas typ II
Cyclic AMP-dependent protein kinase type II, also known as protein kinase A (PKA), is a serine/threonine kinase that plays a crucial role in intracellular signaling pathways by regulating various cellular processes, such as metabolism, gene expression, and cell growth and differentiation, in response to hormonal and neurotransmitter signals. PKA is composed of two regulatory (R) subunits and two catalytic (C) subunits, which are held in an inactive state by cAMP-binding to the R subunits. When cAMP levels rise, it binds to the R subunits, leading to their dissociation from the C subunits, which then become active and can phosphorylate downstream target proteins. PKA type II is one of the three isoforms of PKA, which differ in their regulatory subunit composition and tissue distribution.
Lungblåsor
Peptidfragment
Ett peptidfragment är en kort sekvens av aminosyror som har beeneds klippt isär från ett större peptid eller protein.
Mollusca
Ett fylum i riket Metazoa. Mollusker har mjuka, osegmenterade kroppar, med ett främre huvud, en massa av inre organ på ryggsidan och en fot på undersidan. De flesta har ett skyddande kalkskal. Fylet omfattar klasserna Gastropoda, Bivalvia, Cephalopoda, Aplacophora, Scaphopoda, Polyplacophora och Monoplacophora.
Bassekvens
Muskelproteiner
Muskelproteiner är proteiner som utgör strukturella komponenter och funktionella molekyler inom muskler. De är involverade i diverse processer såsom muskelkontraktion, regeneration och homeostas. Exempel på muskelproteiner inkluderar aktin, myosin, titin och troponin.
Amöba
Celler, odlade
Kalmodulinbindande proteiner
Proteiner med förmåga att binda Kalmodulin. De finns i många vävnader och uppvisar en rad olika funktioner, inklusive F-aktinkorskoppling och blockering av cykliska nukleotidfosfodiesteraser, kalcium- och magnesium-ATPaser.
Sarkomerer
I en enkel mening kan sarkomere definieras som den grundläggande, repetitiva strukturella enheten i strikt muskulatur, som innehåller aktin- och myosinfilament som är involverade i muskelkontraktion. Det består av ett antal proteiner, inklusive titin, nebulin och alpha-aktinin, som tillsammans bildar en funktionell enhet som är ansvarig för muskelfibrernas kontraktila förmåga.
Bindningsplatser
Proteinkonfiguration
I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.
Muskelfibrer, långsam sammandragning
Muskelfibrer, snabb sammandragning
Acanthamoeba
Hjärtmuskel
Proteinstruktur, tertiär
Receptorer, transforming growth factor beta
Transforming Growth Factor Beta (TGF-β) receptorer är en typ av cellmembranreceptor som binder till TGF-β-signaleringsproteiner. När TGF-β-proteinet binder till receptorn aktiveras den och startar en signalkaskad inne i cellen, vilket leder till reglering av celldelning, celldifferentiering, apoptos (programmerad celldöd) och extracellulär matrisproduktion. TGF-β-receptorerna spelar därför en viktig roll i embryonal utveckling, homeostas och sjukdomsprocesser som cancer.
Mutation
Molekylvikt
Förmaksmyosiner
RNA, budbärar
Modeller, biologiska
Cytoplasmaströmning
Muskelutveckling
Fluorescensmikroskopi
Isoenzymer
Kollagen
Ett polypeptidämne som innehåller ungefär en tredjedel av allt protein i ett däggdjur. Det utgör huvudbeståndsdelen av hud och bindväv, och den organiska delen av ben- och tandsubstans. Olika former av kollagen produceras i kroppen, men alla består av tre alfapolypeptidkedjor ordnade i en trippelspiral. Kollagen skiljer sig från andra fibrösa proteiner, som t ex elastin, genom sitt innehåll av prolin, hydroxiprolin och hydroxilysin, avsaknad av tryptofan, samt särskilt genom sitt höga innehåll av polargrupper, ansvariga för proteinets svällande egenskaper.
Nötkreatur
Modeller, molekylära
Sodium-Phosphate Cotransporter Proteins, Type II
Sodium-Phosphate Cotransporter Proteins, Type II (NaPi-II) refer to a group of membrane transport proteins that are responsible for the active reabsorption of inorganic phosphate (Pi) from the primary urine back into the bloodstream in the kidney. These proteins are located in the brush border membrane of the proximal tubule cells and function to maintain phosphate homeostasis in the body.
Receptors, Interleukin-1 Type II
Interleukin-1 Type II (IL-1R2) receptoren är en proteinmolekyl som utgör en del av immunsystemet och reglerar inflammationen i kroppen. Det är en typ av cytokinreceptor, vilket betyder att den binder till specifika signalsubstanser (cytokiner) för att aktivera cellulära svar. IL-1R2 är specifikt en receptor för interleukin-1 (IL-1), som är en typ av cytokin involverad i immunförsvaret och inflammationen.
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Azepiner
Azepiner är en grupp av psykoaktiva substanser som innehåller en azepinring, vilket är en sex-ledad heterocyclisk aromatisk komponent som inkluderar en kväveatom. Azepiner är kemiskt relaterade till benzodiazepiner och har sedvanligen använts som strukturell grund för att utveckla läkemedel med beredskap mot ångest, sömnstörningar, muskelspasmer och epilepsi. Emellertid har användningen av azepiner minskat på grund av säkerhetsproblem och biverkningar jämfört med benzodiazepiner.
Mikrofilamentproteiner
Kloning, molekylär
Immunfluorescensteknik
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Isometrisk sammandragning
Makromolekylära substanser
Föreningar och molekylkomplex som består av ett stort antal atomer och som i allmänhet är mer än 500 kD. I biologiska system kan makromolekylära ämnen åskådliggöras med elektronmikroskopi och särskiljas från organeller genom avsaknaden av membranstrukturer.