Heparinfraktioner med molekylvikter mellan 4000 och 6000 kD. Dessa lågmolekylära fraktioner har god blodproppslösande effekt. De kan tillföras med liten blödningsrisk, har längre halveringstid och mindre inverkan på blodplättarna än ofraktionerat heparin. De förebygger även effektivt svårare, postoperativ lungemboli.

Preparat som förhindrar blodproppsbildning. Naturligt förekommande ämnen i blodet räknas hit endast om de används som läkemedel.

Nadroparin är ett läkemedel som tillhör gruppen låglösliga hepariner och används som blodtunnande medel. Det verkar genom att hämma koagulationsfaktorer i blodet, vilket minskar risken för blodproppar (tromboser) och lungemboli. Nadroparin ges vanligen som subkutan injektion en eller två gånger dagligen beroende på indiceringen.

Injicering under tryck av flytande läkemedel, näringslösning eller annan vätska under huden genom en ihålig nål.

Ett fragment av heparin med låg molekylvikt och med 4-enopyranosuronatnatriumstruktur vid den icke-reducerande änden av kedjan. Det framställs genom depolymerisering av bensylestern i slemhinneheparin från gris. Medlet används terapeutiskt mot trombos.

Injicering direkt i områden med skadad vävnad.

Läckage av blod från blodkärl.

Insättande av intravenös kateter i subklavikulär- eller jugularvenen eller annan central ven för bestämning av ventrycket, för kemoterapi, hemodialys eller näringstillförsel.

Fibrinolysin eller ämnen som omvandlar plasminogen till fibrinolysin (plasmin).

"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.

Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.