Newcastlevirus
Newcastle disease virus (NDV) is a single-stranded, negative-sense RNA virus in the genus Avulavirus within the family Paramyxoviridae. It is the causative agent of Newcastle disease, a highly contagious and often fatal infection in birds, including domestic poultry. The virus can cause various clinical signs, ranging from mild respiratory symptoms to severe neurological disorders and high mortality rates, depending on the strain's virulence. NDV has been classified into different pathotypes based on their virulence: lentogenic (low virulent), mesogenic (moderately virulent), and velogenic (highly virulent).
Newcastlesjuka
Newcastle disease (ND), also known as Newcastle suku, is a highly contagious and fatal viral disease in birds, caused by the Newcastle disease virus (NDV) which belongs to the family Paramyxoviridae and genus Avulavirus. The disease affects both domestic and wild bird species, causing severe respiratory, neurological, and gastrointestinal symptoms, leading to significant economic losses in poultry production worldwide.
HN-protein
Ett glykoprotein från Sendaivirus, para-influensavirus, Newcastle disease-virus och andra virusarter som medverkar i virusets bindning till cellytereceptorer. HN-proteinet har såväl hemagglutinin- som neuraminidasaktivitet.
Virala fusionsproteiner
"Virala fusionsproteiner" refererer til specielle proteiner dannet af virus, der tillader viruset at fusionere sin membranstruktur med cellemembranen hos værtscellen under infektionsprocessen. Dette er en nøglekomponent i virus' mekanisme for at inficere celler og starte reproduktionen af deres genetiske materiale. Fusionsproteinet findes oftest som en del af virussens ydre overfladeproteiner og udviser en unik konformation, der gør det muligt at udføre den specifikke opgave at fusionere membranerne. Efter at have bundet til specifikke receptorer på værtscellen, undergår fusionsproteinet en konformationsendring, hvilket bringer virussens membran tæt på cellemembranen og muliggør derpå fusionen af de to membraner. Dette tillader virussen at frigøre sit genetiske materiale ind i værtscellen, hvor det kan tage kontrol over cell
Mul- och klövsjukevirus
Typarten av Aphthovirus, som orsakar mul- och klövsjuka hos klövdjur. Det finns sju olika serotyper.
Kycklingar
Bornavirus
En art av Bornavirussläktet och familjen Bornaviridae som ger upphov till en sällsynt och oftast dödlig hjärninflammation hos hästar, får, nötkreatur, hjortar m fl. Viruset har uppkallats efter den ort i Sachsen där det först påträffades (1894). Sjukdom av viruset uppträder i Europa, Nordafrika och den närmre Orienten.
Fjäderfäsjukdomar
Sjukdomar hos fåglar som används för livsmedelsproduktion.
Kycklingembryo
En medicinsk definition av "kycklingembryo" är ett befruktat hönsägg som har börjat utvecklas, vanligtvis efter 5-6 dagar, då den primitiva hjärtaktiviteten kan ses. Detta stadium kallas också för gastrula-stadiet. Kycklingembryot fortsätter att utvecklas och blir allt mer differentierat över tiden, med bildning av olika organ och system.
IBD-virus
En art av Avibirnavirus som ger upphov till svår inflammation i bursa Fabricii hos kycklingar och annat fjäderfä. Smittan tros spridas via förorenat foder och vatten. Mer eller mindre effektiva vacciner har provats.
Hemadsorption
Interferoner
Proteiner som utsöndras av celler hos ryggradsdjur som svar på en rad olika stimulerande ämnen. De förmedlar resistens mot många olika virusarter, hämmar förökning av normala och maligna celler, hämmar förökning av intracellulära parasiter, förstärker fagocytos genom makrofager och granulocyter, förstärker NK-cellers verkan och uppvisar ett flertal immunmodulerande funktioner.
Aftovirus
En art inom familjen Picornaviridae som orsakar mul- och klövsjuka.
Virusodling
"Viruscultivation" or "virus cultivation" refers to the process of growing and multiplying viruses in a controlled laboratory setting, typically using host cells such as tissue cultures or embryonated eggs. This is often done to study the properties and behavior of viruses, produce vaccines, or develop antiviral drugs.
Neuraminidas
Neuraminidase är ett enzym som bryter ned sackariden neuraminsyra från glykoproteiner och lipider på cellytan. Det förekommer hos flera olika mikroorganismer, inklusive virus såsom influensavirus och bakterier som exempelvis pneumokocker. Neuraminidashinderstörningen kan förhindra viruset eller bakterien från att sprida sig och infektera andra celler.
Virusproteiner
"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.
Mul- och klövsjuka
Virusförökning
Paramyxoviridae
Paramyxoviridae är en familj av negativt polariserade, ensträngade RNA-virus som orsakar en rad sjukdomar hos djur och människor, inklusive mässling, röda hund och parainfluensa. Virusen i denna familj har en icke-segmenterad genom med en stor encapsidationskapsel och är vanligen förbundna med respiratoriska infektioner. De sprids ofta via droppinfektion eller direkt kontakt med infektiösa sekreter från sjuka individer eller djur.
Hemagglutininer, virala
Hemagglutininer, virala, refererar till proteiner på ytan av vissa virus, särskilt influensavirus, som orsakar agglutination (sammanflockning) av röda blodkroppar. Dessa proteinmolekyler fungerar genom att binda sig till specifika sockerstrukturer på ytan av röda blodkroppar, vilket orsakar deras sammanflockning och kan leda till komplikationer som influensa. Hemagglutininer är viktiga mål för utvecklingen av influensavaccin, eftersom de hjälper till att stimulera immunförsvaret att producera antikroppar mot viruset.
Kloak
Tarmens slutkammare, i vilken även finns mynningar från njurarna och könsorganen, hos fåglar, kräldjur, groddjur, kloakdjur och många fiskarter. Den finns också som en fylogenetiskt betingad embryostruktur hos däggdjur.
RNA, viralt
"Viralt RNA" refererer til RNA-molekyler som er en del av strukturen eller funksjonen på et virus. Virus er små infektiøse partikler som består av genetisk materiale (RNA eller DNA) emballert i et proteinhylle. Viralt RNA kan være enten en del av viruset selv, som ses i positive-sense enkelstrengede RNA-viruser og negative-sense enkelstrengede RNA-viruser, eller det kan være et mellemledd i replikasjonen av retrovirus, som har RNA-genomer. Viralt RNA kan også være involvert i syntesen av proteiner for viruset.
Struthioniformes
Struthioniformes är en ordning inom klassen fåglar som enbart omfattar den moderna kivin (*Struthio camelus*). Denna stor, tvåbenta flygoförmögen fågel härstammar från Afrika och har långa ben, en lång hals och en mycket karakteristisk framträdande näbb. Kivin är den enda nu levande representanten för sin ordning och familj (Struthionidae), men det finns även ett antal utdöda släkten som ingick i samma grupp.
Parainfluensavirus 1, humant
Parainfluensavirus 1, humant, är ett virus som tillhör paramyxovirusfamiljen och är en vanlig orsak till respiratoriska sjukdomar hos människor, särskilt barn. Viruset infekterar ofta de övre luftvägarna och kan orsaka symptom som snuva, hosta, feber och irritation i halsen. I allvarligare fall kan viruset leda till lunginflammation eller bronkit. Parainfluensavirus 1 är ett av fyra serotyper av parainfluensavirus som infekterar människor (typ 1, 2, 3 och 4).
Virusantikroppar
Fjäderfä
'Fjäderfä' är ett samlingsbegrepp inom medicinen som används för att hänvisa till djur som har fjädrar, främst höns och kycklingar, men kan även inkludera änder, gäss och andra fåglar.
Sjukdomsalstrande förmåga
Viral Plaque Assay
En "Viral Plaque Assay" är en laboratoriemetod för att bestämma koncentrationen av infektiösa viruspartiklar i ett prov, uttryckt som plaqueformingenheter per ml (PFU/ml). Metoden bygger på att viruset infekterar celler i en monolayer av cellkulturer, vilka därefter dödas och bildar en "plaque" eller nekroszon runt varje infekterad cell. Genom att räkna antalet plakor kan man bestämma virustitern.
RHD-virus
Molekylsekvensdata
RNA-virus
En RNA-virus är ett virus som använder sig av RNA (ribonukleinsyra) istället för DNA som genetiskt material för sin multiplikation inne i värddjuret.
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Interferoninducerare
Medel som sätter igång produktion och frisättning av interferoner. Hit hör mitogener, lipopolysackarider och de syntetiska polymererna Poly A-U och Poly I-C.
Hemadsorptionsinhibitionstester
Avulavirus
Avulavirus är ett släkte inom familjen Paramyxoviridae, som orsakar sjukdomen Newcastle disease (ND) hos fåglar, och kan även infektera människor, dock sällan. Viruset sprids främst genom kontakt med infekterade djur eller deras exkrementer.
Cytopatogen effekt, viral
Synliga, morfologiska förändringar i virusinfekterade celler. Dessa omfattar avstängning av cellulärt RNA och proteinsyntes, cellfusion, frisättning av lysosomenzymer, ändrad cellmembranpermeabilitet, diffusa förändringar i de intracellulära strukturerna, förekomst av virala inklusionskroppar och kromosomavvikelser. Hit hör inte malign (elakartad) transformation, som är "cellförändring, viral". Undersökning av virala cytopatogena effekter är en värdefull metod för att identifiera och klassificera det virus som ger upphov till infektionen.
Virusreceptorer
Reverse Genetics
Reverse genetics är en metod inom molekylärbiologi och genetik där man konstruerar ett virus eller ett annat genetiskt system från kända genetiska sekvenser, istället för att identifiera och isolera genetisk information från ett redan existerande system. Detta möjliggör studier av funktionen hos specifika gener och deras produkter i en kontrollerad kontext.
Vesikulär stomatit-Indianavirus
Bornavirusinfektion
Encefalomyelit hos hästar, får och nötkreatur orsakad av Bornavirus.
Odlingsmetoder
Metoder för bevarande eller odling av biologiskt material under kontrollerade förhållanden i laboratorium. Hit hör odling av celler, vävnader, organ eller embryon in vitro. Såväl djur- som växtvävnader kan odlas på ett flertal sätt. Kulturerna kan härröra från normal eller onormal vävnad, och utgöras av en enda celltyp eller en blandning av celltyper.
Mareks sjukdom
En smittsam virussjukdom hos fåglar, orsakad av fågelherpesvirus 2 och andra mardivirus. Symtomen är lymfcellsinfiltration eller lymftumörbildning i perifera nerver och könskörtlarna, men även bukorganen, hud, muskler och ögon kan drabbas.
Gäss
Avulavirusinfektioner
"Avulavirusinfektioner" refererer til infektioner forårsaget af virusser fra Avulavirus-slægten, der inkluderer sygdomstruslen Newcastle disease (ND) hos fjerkræ og andre dyr, samt en række mere sjældne infektioner hos mennesker. Infektionerne kan variere i sværhedsgrad fra subkliniske til alvorlige, med symptomer som hoste, feber, træthed og halskiver hos mennesker. Behandlingen består typisk af støtte til symptomerne, da der ikke findes specifik medicin eller vaccine mod de fleste Avulavirus-arter. Forebyggelse er derfor en vigtig faktor, herunder vaccination af dyr og biosecurity for at reducere spredningen af virusser.
Cercopithecus aethiops
Virus Shedding
"Virus shedding" refererer til når en inficeret individ udskiller viruspartikler fra sin krop, enten gennem respirationssystemet (f.eks. hoste og nys), afføring eller andre kropsvæsker, afhængigt af hvilken type virus der er tale om. Dette kan ske før individet viser tegn på sygdom, under sygdomsforløbet eller efter symptomerne er forsvundet. Virus shedding er en vigtig overvejelse i smittebekæmpelse og forebyggelse af overførsel af infektioner fra menneske til menneske.
Fåglar
I en medicinsk kontext kan 'fåglar' (birds) definieras som en klass (Aves) av terapeutiskt värdelösa, kosmopolitiska, warmbloda djur med lättp paperformade kroppar, fjäderdräkt, ben med klorna och tripedala (tre-tåiga) framfötter, som huvudsakligen är flygande men där vissa grupper har förlorat flygförmågan. Fåglar är ättlingar till dinosaurier och spelar en viktig roll i ekosystemen genom sin födointag och spridning av frön, vilket gör dem till viktiga indikatorer för miljöförändringar.
Neutralisationstester
En neutraliseringstest är en laboratoriemetod för att mäta hur väl ett specifikt antikroppsrespons kan neutralisera (i princip ‘stänga ner’) en given mängd av en patogen, till exempel en virus eller bakterie. Testen utförs genom att blanda en känd koncentration av patogen med ett serum som innehåller antikroppar (från en infekterad individ eller från vaccinering) och sedan mäta hur mycket patogen som fortfarande är aktiv efter en viss tids inkubation. Resultatet uttrycks ofta som ett titernummer, vilket representerar den högsta serumdilutionen där man fortfarande kan upptäcka aktiv patogen. En högre neutralisationstitel indikerar att serumet har en bättre förmåga att skydda mot infektion av den specifika patogenen.
Hemagglutinationstester
Hemagglutinationsinhibitionstester
Vacciniavirus
Typarten av Orthopoxvirus, och besläktad med kokoppsvirus, men med okänt ursprung. Viruset har använts för levande vaccin mot smittkoppor. Det används också som vektor för tillförsel av främmande DNA till djur. Kaninkoppsvirus är en underart av Vacciniavirus.
Vero-celler
"Vero-celler" är en typ av immortaliserade celllinjer som används inom biomedicinsk forskning. De är avledda från tarmepitelceller hos det afrikanska gröna mangustemonstret (Cercopithecus aethiops) och har kapaciteten att dela sig oändligt många gånger i kultivering. Vero-celler är ett vanligt val inom cellbiologi och virologi på grund av deras stora potential till celldelning, stabilitet och deras sårbarhet för flera olika virusstammar. De används ofta som värdceller för att odla och studera virus, såsom viruset som orsakar COVID-19 (SARS-CoV-2), eftersom de tillåter effektiv replikation av dessa patogener.
Onkolytiska virus
Påssjukevirus
Aminosyrasekvens
Border disease-virus
Membranfusion
Influensa A-virus, subtyp H5N1
Influenza A virus, subtype H5N1 refers to a specific subtype of the Influenza A virus that has the surface protein hemagglutinin (H) type 5 and neuraminidase (N) type 1. It is also commonly known as avian influenza or bird flu because it mainly affects birds, but can occasionally infect humans and other animals. The H5N1 subtype has caused several outbreaks in poultry populations around the world and has been associated with a high mortality rate in humans who have become infected, although human-to-human transmission is rare.
Virusgener
Onkolytisk virusterapi
Oncolytic viral therapy is a form of cancer treatment that uses genetically modified viruses to selectively infect and destroy cancer cells, while leaving healthy cells unharmed. The virus used in this therapy can replicate inside the cancer cells, causing them to rupture and die, and subsequently releasing new viruses that can infect nearby cancer cells. This process creates a chain reaction leading to the elimination of tumor cells. Additionally, oncolytic viral therapy can stimulate an immune response against cancer cells, further enhancing its therapeutic effect.
Hönskoppsvirus
Typarten för släktet Avipoxvirus. Viruset ger upphov till hönskoppor.
Paramyxovirinae
Paramyxovirinae är ett underfamilj inom familjen Paramyxoviridae, som tillhör ordningen Mononegavirales. Dessa virus har en enkel, icke-segmenterad, negativt polariserad RNA-sträng som genetiskt material. De flesta av virusen i denna underfamilj kan orsaka sjukdomar hos djur och människor, inklusive mässling, röda hund, parainfluensa och vissa former av bakteriofagi. Paramyxovirus har en env capsidhölje med två ytproteiner, hemagglutinin-neuraminidas (HN) eller glykoprotein (G), som är involverade i bindningen till cellreceptorer och penetrering av värdcellen.
Virusbindning
"Virusbinding" refererar till den initiala fasen av en virusinfektion, under vilken viruset binder sig till specifika receptorer på värddjurets celler med hjälp av sina yttre proteiner. Detta möjliggör för viruset att tränga in i cellen och använda dess mekanismer för att replikera sin egen genetiska information, vilket kan leda till sjukdom eller skada på värddjuret.
Cricetinae
Virala strukturella proteiner
"Virala structurproteiner" är proteiner som utgör den strukturella skal eller kapsiden runt ett virus. Dessa proteiner är nödvändiga för att virus ska kunna invadera och infektera värdkällen, och de hjälper till att skydda virala genetiska material under överföring och infektion. Virala structurproteiner kan variera mycket mellan olika virusstammar och kan ha en rad olika funktioner, inklusive bindning till värdceller, penetrering av cellmembran och sammansättning av den virala partikeln.
Cellfusion
Aleutisk minksjukdomsvirus
Virion
Ett virion är den infectiva delen av ett virus, bestående av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i ett proteinhölje som kan skydda och hjälpa till vid infektion av en värdcell.
DNA-sekvensanalys
Mardivirus
Ett släkte inom familjen Herpesviridae och underfamiljen Alphaherpesvirinae som är förknippat med sjukdom hos fåglar.
Jätteceller
Flerkärniga massor av ett flertal sammansmälta celler, ofta förknippade med virusinfektioner. I AIDS uppkommer de när HIVs höljeglykoprotein binder till CD4-antigenet på icke-infekterade T4-celler intill varandra. Det uppkomna syncytiet leder till celldöd och kan förklara virusets cellförstörande effekt.
Orthomyxoviridae
Orthomyxoviridae är en familj av viruses som innefattar de sjukdomsalstrande agensen bakom influensa hos människor och djur, även känd som influensavirus. Dessa virusar har en enkel, segmenterad RNA-genom och omges av ett lipidmembran med två membranproteiner: hemagglutinin (HA) och neuraminidase (NA). Virusen sprids vanligtvis via droppinfektion från en smittad individ och orsakar symptom som feber, hosta, nästäppa och muskelsmärta. Det finns tre typer av influensavirus som infekterar människor: A, B och C, där typ A är den mest virulenta och kan orsaka pandemier.
Poly I-C
Poly I-C är ett syntetiskt dubbelsträngat RNA-analog av viralt RNA som används som immun adjuvans och antiviralt medel inom forskning. Det stimulerar immunsystemet genom att aktivera toll-like receptor 3 (TLR3) och melanom differentiation associated gene 5 (MDA5), vilket leder till produktion av typer I och III interferoner och andra cytokiner, vilket i sin tur ger ett starkt immunologiskt svar. Poly I-C används ofta som modellsubstans för att studera antiviral respons och autoimmuna sjukdomar.
Rheiformes
Fågelinfluensa
Oklassificerade virus
Interferon typ I
Interferon som utsöndras från leukocyter, fibroblaster eller lymfoblaster som svar på virus eller andra interferoninducerare än mitogener, antigener eller alloantigener. Typen omfattar alfa- och beta-interferoner.
Mässlingvirus
Virusinterferens
Hönskoppor
En poxvirusinfektion hos hönsfåglar och andra fåglar, vars kännetecken är uppkomst av vårtliknande knutor i skinnet och difteriliknande, nekrotiska svulster i mat- och luftstrupen.
Togo
I medicinsk kontext, betyder "togo" ofta "förflytta sig eller röra sig till ett annat ställe." Det kan användas för att beskriva en patients förmåga att röra sig självständigt eller för att beskriva en procedur där ett medicinskt instrument eller utrustning flyttas från en plats till en annan. Exempel: "Patienten har svårt att todo efter operationen" eller "Doktorn todo medicinsk utrustning till patientens sida."
EHD-virus
Specifikt patogenfria organismer
"Specifically pathogen-free (SPF) organisms" refer to living beings, such as animals or plants, that have been raised in a controlled environment and screened to be free from specific pathogens that are known to cause disease in those organisms. This designation is often used in research and laboratory settings to ensure that the organisms being studied are not unintentionally infected with harmful agents that could compromise experimental results or animal health. The specific panel of pathogens excluded may vary depending on the needs and requirements of the particular study or facility.
Bassekvens
Virussjukdomar
En virussjukdom är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus, vilket är en mycket liten obligat parasitisk partikel som består av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i en proteinhölja. Virus kan inte reproducera sig själva utan behöver invadera en värdcell för att kunna föröka sig, vilket ofta orsakar skada på värdorganismen. Symptomen på en virussjukdom varierar beroende på vilken typ av virus som orsakar sjukdomen och kan inkludera feber, hosta, diarré, sår i munhörnen eller utslag. Exempel på vanliga virussjukdomar är influensa, förkylning, vattkoppor och HIV/AIDS.
Nukleoproteiner
Nukleoproteiner är proteiner som har en nära association med nukleinsyra, det vill säga DNA eller RNA. Denna association kan vara permanent eller tillfällig och kan involvera icke-kovalenta bindningar mellan proteinets aminosyrarestser och fosfatgrupperna i nukleinsyran. Nukleoproteiner har ofta en strukturell roll, där de hjälper till att ge stabilitet och form åt nukleinsyrorna, men de kan också ha en funktionell roll i cellulära processer som replikation, transkription och translation. Ett exempel på ett nukleoprotein är kapsidproteinet hos en virus, som omger och skyddar virala genomet.
Parainfluensavirus 3, humant
Human Parainfluenza Virus 3 (HPIV3) är ett enkelsträngat RNA-virus som tillhör Paramyxoviridae familjen och respiratoriska syncytialvirus (RSV) genuset. Det är ett vanligt virus som orsakar akuta respiratoriska infektioner hos barn och vuxna, särskilt under vintermånaderna. HPIV3 kan orsaka en bred spektrum av sjukdomar, från milda till allvarliga, inklusive övre andningsvägsinfektioner som förkylning och laryngotracheobronchitis (croup), samt nedre andningsvägsinfektioner som bronchiolit och pneumoni.
Kalkoner
Stora, skogslevande fåglar tillhörande underfamiljen Meleagridinae, familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.
Fågelbronkitvirus
En art av Coronavirus som orsakar infektion hos unghöns och möjligen fasaner. Infektionen är allvarligast hos kycklingar yngre än fyra veckor.
Hemagglutininglykoproteiner hos influensavirus
Influensa A-virus, subtyp H5N2
Influenza A virus, subtype H5N2, refers to a specific subtype of the Influenza A virus that is characterized by having hemagglutinin (H) protein type 5 and neuraminidase (N) protein type 2 on its surface. This subtype has caused outbreaks in poultry populations worldwide and can occasionally infect humans, although this is rare. It has the potential to cause pandemic outbreaks if it acquires the ability to efficiently transmit between humans.
Virusinternalisering
"Virusinternalisering" (i engelska "viral entry" eller "virus internalization") är ett medicinskt begrepp som refererar till processen där ett virus får tillträde och tränger in i en värdcell för att infektera den. Detta sker vanligtvis genom att viruset binder sig till specifika receptorer på cellens yta, vilket följs av endocytos eller membranfusion, beroende på virusets typ. Därefter kan viruset ta kontroll över cellens mekanismer för att replikera sin egen genetiska information och producera nya viruspartiklar som kan infektera andra celler.
Sendaivirus
En medicinsk definition av 'Sendaivirus' är ett släkte av enkelsträngat RNA-virus som orsakar sjukdomar hos djur, inklusive människor. Dessa virus infekterar värdceller genom att binda till specifika receptorer på cellmembranet och använder sig av värdcellens mekanismer för att replikera sin egen genetiska information och syntetisera nya viruspartiklar. Sendaivirus orsakar ofta neurologiska symtom, såsom hjärninflammation (encefalit), och kan överföras till människor via vektorer som fästingar eller genom direktkontakt med infekterade djur. Exempel på sentaivirus inkluderar släktet Alphavirus, som omfattar virus som orsakar sjukdomar som chikungunyafeber och ockelsbenyra.
Sekvenshomologi
"Sekvenshomologi" refererar till den grad av likhet mellan två eller flera DNA-, RNA- eller proteinsekvenser som indikerar ett evolutionärt relaterat ursprung. Högre sekvenshomologi antyder närmare evolutionär släktskap mellan de jämförda biomolekylerna.