Nickel
I en enskild medicinsk betydelse kan "nickel" definieras som ett metalliskt allergen som kan orsaka kontakteksem eller överkänslighetsreaktioner hos vissa individer. Nickel är ett vanligt ämne i olika typer av metalliska produkter, såsom smycken, armbandsur, och blyertsminor, och kan frisättas över tiden och komma i kontakt med huden, vilket kan leda till allergiska reaktioner.
Hydrogenas
Dermatit, allergisk kontakt
Kobolt
Ett spårämne som ingår i vitamin B12. Det är en metall med kemiskt tecken Co, atomnummer 27 och atomvikt 58,93. Kobolt används i kärnvapen, i legeringar och som färgämne (koboltblått). Hos djur leder brist på ämnet till anemi, och överskott leder hos människor till erytrocytos.
Elektroplätering
Ureas
I en enkel medicinsk definition kan 'ureas' definieras som ett färglöst, luktlöst, giftigt lösningsmedel som produceras i levern som en slutprodukt av proteinmetabolismen hos däggdjur. Ureas består av två aminosyror som är kopplade till varandra genom en peptidbindning. Det är vattenlösligt och utsöndras vanligtvis från kroppen via urinen.
Metallurgi
Läran om framställning, rening och bearbetning av metaller och deras legeringar. Hit hör såväl industriell metallurgi som metallurgisk teknik, som t ex inom odontologin.
Lapptester
Krom
Ett spårämne som har betydelse för glukosomsättningen. Det är ett metalliskt grundämne med kemiskt tecken Cr, atomnummer 24 och atomvikt 52. Krom och vissa kromföreningar betraktas som karcinogener.
Tungmetaller
Metaller
Rostfritt stål
Atomabsorptionsspektrofotometri
Atomabsorptionsspektrofotometri (AAS) är en teknik inom analytisk kemi som används för att bestämma koncentrationen av en specifik metall i en provblandning. Tekniken bygger på att metalljoner i en provlösning värms upp så att de omvandlas till atomer, vilka sedan absorberar ljus av en viss våglängd som är karakteristisk för just den metallen. Genom mätning av det absorbierade ljuset kan koncentrationen av metallionen bestämmas. AAS används ofta inom områden som miljöanalys, klinisk analys och livsmedelskontroll.
Tandregleringshjälpmedel
En tandregleringshjälpmedel definieras som ett ortodontiskt eller tandtekniskt instrument, såsom en fast eller lös båge, en platta, en skruv, en gummiband eller en hake, som används för att korrigera, föryngra eller förbättra positionen och funktionen av tänder och/eller käkar genom att utöva kontrollerad kraft på tänderna under en viss tidsperiod.