Nigericin är ett polyetylenglykol-peptidkonjugat som utvinns från Streptomyces hygroscopicus var. nicogramensis. Det fungerar som ett protonofor, vilket betyder att det bildar porer i celldammem och stör dess elektriska potential, vilket leder till utbyten av protoner (H+) över membranet. Nigericin används ofta inom forskning för att studera jontransport och cellulär homeostas. Det bör dock hanteras med omsorg på grund av dess toxicitet och potentialen att orsaka celldöd vid höga koncentrationer.
Valinomycin är ett cycliskt decapeptid som fungerar som en jonofor, specifikt för potassium-joner (K+). Det bildas naturligt av vissa bakterier och svampar. I biokemi används valinomycin ofta för att skapa kontrollerade miljöer med höga koncentrationer av potassium-joner inom membranstrukturer, eftersom det har en hög affinitet till K+ och kan diffundera jonen genom lipid bilayer. Det används också för att studera mekanismer kring aktiv transport och selektivitet hos jonkanaler.
Kemiska ämnen som ökar genomsläppligheten för specifika joner hos biologiska eller konstgjorda lipidmembran. De flesta jonoforer är förhållandevis små organiska molekyler som verkar som rörliga bärare inom membranen eller som sammansmälter till att bilda jonkanaler genom membranen. Många är antibiotika, och många verkar som frikopplande medel genom att kortsluta protongradienten över mitokondriemembran.
Ett medel mot protozoer som alstras av Streptomyces cinnamonensis.
Ett mått på en lösnings surhetsgrad.
En potassium-hydrogen antiporter är ett membranprotein som aktivt transporterar potassiumjoner (K+) in i cellen och hydrogenjoner (H+) ut från cellen, vilket hjälper till att reglera intracellulärt pH och elektrolytbalans. Antiporter är en typ av transportprotein som moving two ions in opposite directions across a membrane. I detta fallet, potassium-hydrogen antiporter hjälper till att balansera koncentrationen av potassium och hydrogenjoner på varsin sida av cellmembranet.
En protonjonofor som ofta används som bindningslösande medel i biokemiska studier.
En protonjonofor. Den används som bindningslösande medel och som fotosynteshämmare pga sin verkan på mitokondrie- och kloroplastmembran.
En karbodiimid som används som kemisk intermediär och bindemedel vid peptidsyntes.
(NH4)Cl. En systemisk, försurande substans som använts som diuretikum och slemlösande medel.
I medicinen refererer protoner til positivt ladede partikler, som normalt findes i atomkerner sammen med neutroner og neutroner. Protoner spiller en vigtig rolle i kemiske reaktioner, herunder også i cellers energiproduktion, hvor de frigives under nedbrydningen af glukose via cellemembranens protonpumpe og dermed producerer ATP, cellsensenergi.
Ett grundämne tillhörande alkalimetallerna. Det har kemiskt tecken K och atomnummer 19. Atomvikten är 39,10. Kalium är den dominerande katjonen i den intracellulära vätskan i muskelvävnad och mellan andra celler. Kaliumjonen är en kraftig elektrolyt och spelar en avgörande roll i regleringen av vätskevolym och upprätthållande av vatten-elektrolytbalansen.
Carbanilides are a class of organic compounds used in medicine, typically as antifungal and insecticidal agents. They contain the functional group of a carbamoyl group (-CONH-) attached to a benzene ring. A widely used example is propiconazole, an antifungal medication.
Förflyttning av ämnen genom cellmembran och epitellager mot en elektrokemisk gradient, på bekostnad av metabolisk energi.
En grupp makrocykliska föreningar som bildas genom kedjeförlängning av flera propionater och cykliseras till en stor, (vanligen 12-, 14-, 16-) ledad laktonmolekyl. De är ofta glykosylerade. Många av dem är antibiotiska.
En pyrazinförening som hämmar natriumreabsorbtion genom natriumkanalerna i njurepitelceller. Detta ger upphov till en negativ spänning i cellernas luminalmembran och reducerar utsöndringen av kalium- och vätejoner. Amilorid används tillsammans med diuretika för att minska kaliumförlusten.
Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.
"Uncoupling agents" är en term inom farmakologi och biokemi som refererar till substanser som förhindrar effektiv energiproduktion i mitokondrier, de subcellulära organellerna där cellernas energi produceras. Dessa agenter fungerar genom att blockera den oxidativa fosforyleringen, ett process där protoner (H+) pumparas över mitokondriens membran för att skapa ett elektrokemiskt potential som sedan används för att producera ATP (adenosintrifosfat), den primära energibäraren i cellen.
Adenosin-5´-(tetravätetrifosfat). En adeninnukleotid innehållande tre fosfatgrupper som förestrats till en sockerdel. Adenosintrifosfat har en betydande roll i ämnesomsättningen och som neurotransmitt or.
Kemiska substanser som produceras av mikroorganismer och som, i utspädda lösningar, har förmåga att hämma tillväxten hos eller döda andra organismer. Antibiotika vars toxicitet tolereras av värden anv änds som kemoterapeutiska preparat för behandling av infektionssjukdomar hos människor, djur och växter.
Rubidium-82 är ett medicinskt använt radiorhenligt isotop av grundämnet rubidium. Det används som en kardiologisk radiotracer i positronemissionstomografi (PET) scanning för att undersöka myokardial blodflöde och koronarcirkulationsstatus, hjälpande till att diagnostisera och bedöma omfattning av kärlrelaterad hjärtsjukdom som koronarartérier sclerosis. Rubidium-82 har en mycket kort halveringstid på endast 75 sekunder, vilket gör att det måste produceras kontinuerligt med en on-site generator för kliniskt bruk.
Protonpotential, även kallat elektrokemiskt potential eller protongradient, är ett mått på skillnaden i koncentration och laddning mellan två areaer inom en cell, som orsakas av gradienten för vätejoner (H+). Detta potential skapar en drivkraft som gör att protoner kan diffundera från ett område med högre protonkoncentration till ett område med lägre koncentration, och samtidigt genererar elektrisk energi. Protonpotentialet är viktigt för cellers energiproduktion, särskilt i mitochondrier och kloroplasten, där det används för att producera ATP (adenosintrifosfat) som en energikälla.
Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.
N,N,N´,N´-tetrametyl-3,6-akridinediamin, monohydroklorid. Kationiskt cytokemiskt färgämne specifikt för cellkärnor, isht DNA. Används som supravitalt färgämne och i fluorescenscytokemi. Kan ge upphov till mutationer hos mikroorganismer.
Spänningsskillnaderna över ett membran. För cellmembran beräknas de genom att spänningen uppmätt på utsidan membranet subtraheras från den spänning som uppmätts innanför membranet. Potentialskillnaderna beror på olikheter i koncentrationen av kalium, natrium, klorid och andra joner utanför och innanför membranen hos celler eller organeller. För retningsbara celler varierar membranens vilopotential mellan -30 och -100 mV. Fysikaliska, kemiska eller elektriska stimuli kan bidra till att öka den negativa potentialen (hyperpolarisering) eller minska den (depolarisering).
Metylaminers är en grupp signalsubstanser i hjärnan som är involverade i regleringen av kognitiva funktioner, emotioner och homeostatiska processer. De är excitatoriska neurotransmittorer som verkar genom att påverka jonkanaler i postsynaptiska neuron. Metylaminerna inkluderar dopamin, norepinefrin (noradrenalin) och serotonin, vilka alla har unika effekter beroende på var de aktiveras i centrala nervsystemet.