Ornithine decarboxylase (ODC) är ett enzym som katalyserar den sista steget i syntesen av polyaminer, genom att dekarboxylera ornitin till putrescin. Detta enzym spelar därför en viktig roll i cellväxten och differentieringen. ODC har också visat sig vara involverat i regleringen av apoptos (programmerad celldöd). Deregulation av ODC-aktivitet har associerats med cancerutveckling, och därför kan inhibition av ODC vara en möjlig strategi för att behandla vissa typer av cancer.

Ornithine är ett så kallat icke-proteinogen aminosyror, vilket betyder att det inte direkt ingår i kroppens proteinbildning. Istället har ornithin en viktig roll inom kroppens ureacykeln, där det hjälper till att omvandla ammoniak till urea, som sedan kan tas bort från kroppen via urinen. Ornithin kan också konverteras till andra aminosyror, såsom arginin och citrullin.

Enzymer som katalyserar icke-hydrolytisk anslutning eller frigörande av en karboxylgrupp till eller från en förening. De omfattar karboxilaserna och dekarboxilaserna. EC 4.1.1.

En hämmare av ornitindekarboxilas, ett enzym som är reaktionsbegränsande i polyaminbiosyntesprocessen.

Putrescin är ett biogent amin som bildas under nedbrytningen av proteiner, särskilt under förmultnandet av död vävnad eller föda. Det har en stark illaluktande doft och kan påträffas i fetma, sårvätska och urin hos personer med vissa sjukdomar som levercirros och reumatoid artrit. Putrescin är också associerad med dålig andedräkt och kan vara ett tecken på munhälsa-relaterade problem.

I en enkel medicinsk definition kan man säga att "polyamer" är en grupp neurotransmittorer ( signalsubstanser) i centrala nervsystemet som har en betydande roll i reguleringen av ett flertal kroppsliga funktioner, inklusive sömn-vakenhetscykler, humör, smärta, och kognitiv funktion. De viktigaste polyaminerna är serotonin, norepinefrin (noradrenalin), och dopamin. Dessa ämnen produceras i hjärnan och agerar genom att binda till specifika receptorer på nervcellerna för att påverka deras elektriska aktivitet och kommunikation med varandra.

Ett enzym som katalyserar dekarboxyleringen av S-adenosyl-L-metionin till 5´-deoxy-(5´-),3-aminpropyl-(1),metylsulfoniumsalt. EC 4.1.1.50.

Spermidin är ett polyaminer som förekommer naturligt i alla levande celler och har en viktig roll i celldelningen och DNA-emballagen. Det produceras inne i kroppen, främst i delegerade celler, men kan också tas in genom dieten från livsmedel som sojabönor, svart vin och ost. Spermidin är också ett ämne som har visat sig förlänga livslängden hos flera modellorganismer genom att reducera cellulär åldrande och minska risken för åldersrelaterade sjukdomar, men det finns fortfarande mycket att lära om dess roll och mekanism i människokroppen.

Ornithine carbamoyltransferase (OTC) är ett enzym som katalyserar en reaktion mellan ornitin och carbamoylfosfat för att producera citrullin och fosfat i ureacykeln, en metabolisk väg som eliminerar ammoniak (skadligt avfall) från kroppen. Defekter i OTC-genen kan leda till en ärftlig störning som kallas ornitin carbamoyltransferase deficiens, vilket kan orsaka hyperammonemi och potentialt livshotande symptom.

Biogena aminer med mer än en amingrupp. De består av långa alifatiska kedjor med flera amin- och/eller imingrupper. Genom linjärt fördelade positiva laddningar på dessa molekyler binder polyaminerna e lektrostatiskt till ribosomer, DNA och RNA.

Organiska ämnen med två aminogrupper i en alifatisk kedja.

Spermin är ett polyaminertt ämne som fungerar som en biologisk amin och spelar en viktig roll i cellers livscykel, särskilt vid celldelning och differentiering. Det förekommer naturligt i höga koncentrationer i högre djurs testiklar, där det stabiliserar DNA-molekyler under spermiernas bildningsprocess (spermatogenes). Spermin bidrar också till att reglera cellers pH och fungerar som en antioxidant. Det bör inte förväxlas med spermidin eller spermine, två andra polyaminer som också förekommer i levande organismer.

Ett pyridoxal-fosfatprotein som katalyserar alfadekarboxilering av L-glutaminsyra till att ge gammaaminosmörsyra och koldioxid. Enzymet finns i bakterier och i nervsystemet hos såväl ryggradsdjur som ryggradslösa. Enzymet reglerar halterna av gammaaminosmörsyra i normal nervvävnad. Hjärnenzymet verkar även på L-cysteat, L-cysteinsulfinat och L-aspartat. EC 4.1.1.15.

Ett enzym som katalyserar dekarboxylering av histidin till histamin och koldioxid. Det fordrar pyridoxalfosfat i djurvävnader, men inte i mikroorganismer. EC 4.1.1.22.

Ett aromatiskt L-aminosyradekarboxylas, som är ansvarigt för omvandlingen av dopa till dopamin. Det har klinisk betydelse vid behandling av Parkinsons sjukdom. EC 4.1.1.28.

Enzyminduktion refererar till processen där aktiviteten hos ett enzym ökar som ett resultat av exponering för en inducerande agent. Detta sker vanligtvis genom att induceringsagenten påverkar genuttrycket och/eller syntesen av enzymet, vilket leder till en ökad mängd fungerande enzym i cellen. Enzyminduktion kan ha kliniskt relevans inom områden som farmakologi och toxicologi, eftersom den kan påverka både farmakokinetiken och toxikokinetiken av olika substanser.

Ornithine-oxo-acid transaminase (OAT) är ett enzym som katalyserar en omvandling av ornitin till glutaminsyra och en oxo-syra till en motsvarande aminosyra. Detta enzym finns naturligt i levern hos däggdjur, inklusive människor, och är viktigt för metabolismen av aminosyror. OAT kan vara särskilt användbart som markör för skada på leverceller, eftersom dess aktivitet minskar vid leverpåverkan orsakad av olika sjukdomar eller toxiner.

Antitumörmedel verksamt mot myelogen leukemi hos försöksdjur. Det hämmar också S-adenosylmetionindekarboxilas i djur.

Avlägsnande av en karboxylgrupp, oftast som koldioxid, från en kemisk förening.

Uroporfyrinogen decarboxylase är ett enzym som katalyserar en steg i hemgruppsyntesen, där det avlägsnar carboxylgruppen från uroporfyrinogen III för att producera coproporfyrinogen III.

Spermidinsyntase är ett enzym som katalyserar syntesen av polyaminen spermidin genom att överföra en aminogrupp från putrescin till MTA (5'-metylotetrahydrofolat-homocystein-diamin), vilket resulterar i bildandet av spermidin, en viktig molekyl för celldelning och DNA-replikation.

Ornithine carbamoyltransferase deficiency is a rare genetic disorder affecting the urea cycle, causing an accumulation of ammonia and other toxic substances in the body, which can lead to serious neurological symptoms and developmental delays if not properly managed.

Orotidine-5'-phosphate decarboxylase is a vital enzyme in the biosynthesis of pyrimidines, playing a crucial role in the production of UTP (uridine triphosphate), a key component in RNA synthesis. This enzyme functions to catalyze the decarboxylation of orotidine-5'-phosphate to form uridine monophosphate (UMP). The reaction it catalyzes is as follows:

Tyrosine decarboxylase är ett enzym som katalyserar den kemiska reaktionen där aminosyran tyrosin omvandlas till den biogena aminen tyramin genom avlägsnande av en karboxylgrupp.

Antibiotikum som isolerats från streptomycinproducerande stammar av Streptomyces griseus. Det verkar genom att hämma elongering under proteinsyntesen.

Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.

1,5-pentandiamin. En illaluktande diamin som uppstår genom bakteriell dekarboxylering av lysin.

Dekarboxylerat arginin, isolerat ur olika växt- och djurkällor, t ex pollen, mjöldryga, sillmjölke, bläckfiskmuskler.

"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."

En familj cykliska, alifatiska kolväten med en amingrupp och den generella formeln R-C6H10NH2.

Selenomonas är ett släkte av gramnegativa, anaeroba bakterier som förekommer naturligt i munhålan hos däggdjur, inklusive människor. De är asacrobd (kan leva utan syre) och har en speciell morfologi med en slingrande, spiralformad cellstruktur. Selenomonas-arter är vanligen inte patogena, men de kan vara associerade med vissa oral sjukdomar som parodontit och karies. De spelar också en viktig roll i nedbrytningen av kolhydrater i munhålan.

En grupp enzymer med bred specificitet. Enzymerna dekarboxylerar en rad aromatiska aminosyror, inklusive dopa (dopadekarboxylas), tryptofan och hydroxitryptofan. EC 4.1.1.28.

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten i samband med enzymsyntes.

De alkoholer som ligger till grund för de cancerframkallande föreningar (forbolestrar) som erhålls ur krotonolja.

Tioacetamid är ett kemiskt ämne med formeln CH3CSNH2. Det är anorganisk sulfid i sin rena form, men ofta förekommer det som ett vattenlösligt salt, tioacetamsyrlig salt (CH3C(O)SNa). Tioacetamid används främst inom forskning och industri, till exempel som en källa till hydrosulfidjoner (HS−) i biokemiska reaktioner.

En essentiell aminosyra som är fysiologiskt aktiv i L-formen. Den har haft diagnostisk användning som indikering på hypofysfunktion.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Tetradekanoylforbolacetat, även känt som TPA eller PMA (Phorbol 12-myristat 13-acetat), är ett kemiskt ämne som tillhör esterklassen och är derivat av forbol, en diterpenoid som utvinns från crotonolja. Det används främst inom forskning för att aktivera proteinkinas C (PKC) enzymkomplexet, vilket i sin tur leder till signaltransduktion och cellrespons.

Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.

En homogen och snabbväxande leukemiform hos möss.

A urease is an enzyme (specifically, a hydrolase) that catalyzes the hydrolysis of urea into ammonia and carbon dioxide. This reaction is expressed as follows: (NH2)2CO + H2O → 2NH3 + CO2. Ureases are found in various organisms, including bacteria, plants, and some animals, and play a role in their nitrogen metabolism.

I en enkel medicinsk definition, är ett papillom (singular) eller papillomer (plural) abnorma vävnadsformationer som ofta ser ut som små, köttiga polypper eller utväxter. De uppstår när det cellska växten i en viss area av kroppen ökar och bildar en exogenu (yttre) eller endogen (inre) tumör. Papillomer kan vara godartade (icke-cancerösa) eller maligna (cancerösa), beroende på vilken typ av celler de utvecklas ifrån och hur snabbt de växer.

"Sperminsyntas är en biologisk process där kroppen skapar spermier, även kallade sädesceller, genom meios och andra specifika cellprocesser inom testiklarna hos mannen."

Ett ureahydrolas som katalyserar hydrolys av arginin och canavanin till L-ornitin och urea. EC 3.5.3.1.

Glycine decarboxylase complex (GDC) är ett multienzymkomplex som spelar en central roll i cellandningens (cellernas energiproduktion genom aerob respiration) första steg, pyruvatdecarboxyleringen. Detta komplex katalyserar omvandlingen av aminosyran glycin till kolmonoxid (CO), ammoniak (NH3) och en acetylgrupp som överförs till liponamiden i coenzym A, vilket ger upphov till acetyl-CoA. Acetyl-CoA kan sedan fortsätta genom citronsyracykeln för att producera ytterligare energi i form av ATP (adenosintrifosfat). GDC består av fyra huvudkomponenter: glycin decarboxylas, H-protein, liponamidacetyltransferas och DHOD (dihydrolipoyldehydrogenas).

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

En cells förökning genom delning.

Acykliska kolväten med en trippelbindning med generell formel Cn-H2n-2.

Proteinbiosyntese refererer til den proces, hvor celler syntetiserer proteiner baseret på informationen i DNA-molekylet. Denne proces foregår i to etaper: transkription og translation. Under transkriptionen konverteres DNA-sekvensen til en komplementær mRNA-sekvens, der derefter transporteres ud af cellkernen. I den efterfølgende translation skaber ribosomerne forbindelsen mellem aminosyrerne i overensstemmelse med sekvensen af nukleotider i mRNA-molekylet, hvilket resulterer i dannelse af et protein. Proteinbiosyntesen er en essentiel livsfunktion for alle levende organismer.

Pyridoxalfosfat (PLP) är den aktiverade formen av vitamin B6 och fungerar som en koenzym i flera biologiska reaktioner, särskilt inom aminosyremetabolismen. Det hjälper till att katalysera dekarationen och transaminationen av aminosyror, neurotransmittorproduktion och hemgruppsyntes. Pyridoxalfosfat är väsentligt för cellers överlevnad och normal funktion i kroppen.

Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.

I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.

En aminosyra som ingår i ureacykeln. Den har fått sitt namn från Citrullus vulgaris (vattenmelon).

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.

En grupp enzym, omfattande dem som oxiderar primära monoaminer, diaminer och histamin. De är kopparproteiner vars verkan är beroende av en karbonylgrupp och kan hämmas av semikarbazid. EC 1.4.3.6.

Ett antibiotikum med anticancereffekt från Streptomyces parvullus. Det binder till DNA och hämmar RNA-syntes (transkription), där förlängning av kedjan är känsligare än början, slut eller frisläppande. Till följd av nedsatt mRNA-produktion avtar också proteinsyntesen efter dactinomycinbehandling.

Cancer i huden.

En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).

Enzymer som katalyserar överföringen av en acetylgrupp, vanligen från acetylkoenzym-A, till någon annan förening. EC 2.3.1.

S-adenosylmethionin (SAMe) är ett koenzym som deltar i en rad biologiska reaktioner, särskilt i metabolismen av neurotransmittorer och kroppens naturliga antioxidativa processer. Det produceras naturligt i kroppen och är involverat i många viktiga kemiska processer som methylering, sulfurering och transsulfurering. SAMe är också tillgängligt som dietärt supplement och har studerats för sin potential att behandla en rad medicinska tillstånd, inklusive depression, smärta och leverpatologi.

Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.

7,12-dimetylbenzantracen. Polycykliskt aromatiskt kolväte i tobaksrök som utgör en kraftig karcinogen.

'Datura stramonium', vanligen känd som Jimsonväxt, är en giftig ört som tillhör potatisväxterna (Solanaceae). Den innehåller flera starkt hallucinogena alkaloider, däribland scopolamin, hyoscyamin och atropin. Dessa ämnen kan påverka centrala nervsystemet och orsaka förvirring, desorientering, hallucinationer, törst, feber, snabb hjärtslag och i värsta fall död vid överdos. Traditionellt har örten använts inom medicinen för sin smärtstillande, lugnande och andningsstimulerande verkan, men på grund av dess starka toxicitet och osäkra dosering är den numera sällan använd i den moderna medicinen.

Enzyminhibitorer är substanser som sänker eller helt stoppar en enzymes aktivitet genom att binda till enzymet. Detta resulterar i försening eller minskning av den kemiska reaktionen som enzymet annars skulle ha katalyserat. Enzymer är proteinmolekyler som accelererar biologiska reaktioner inom celler, och deras aktivitet kan regleras genom olika mekanismer, däribland användning av enzyminhibitorer.

Toxiner från någon art av sjögräset Lyngbya eller liknande ämnen från andra källor, som t ex blötdjur och mikroorganismer. De har visat sig vara kraftigt tumörfrämjande. De kan biosyntetiseras icke-ribosomalt från tryptofan, valin och metionin.

Adenosinmolekyler som kan ha ersättningar i samtliga positioner, men som saknar en hydroxylgrupp i ribosdelen.

Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.

Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).

Den tid det tar för ett ämne (läkemedel, radioisotop eller annat) att förlora hälften av sin farmakologiska, fysiologiska eller radioaktiva verkan.

En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.

Inbred Brown Norway (BN) råttor är en speciell stam av laboratorieråttor som används inom biomedicinsk forskning, kända för sin homozygositet och predikterbar genetisk konstitution, vilket underlättar reproducerbara experimentella resultat.

Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.

Ett antiinflammatoriskt antracenderivat för behandling av dermatoser, särskilt psoriasis. Det kan orsaka follikulit.

Två eller fler faktorers samverkan i framkallande av cancer.

Tiotionucléosidos är syntetiska nukleosidanaloger där sugergruppen i den naturliga nukleosiden ersatts med en tiosulfatgrupp (-SSO3H). Dessa substansier har visat sig vara effektiva som radiosensitizer, det vill säga de ökar verkan av joniserande strålning på cancerceller. Denna egenskap gör dem användbara i kombination med strålbehandling vid vissa typer av cancer.

Transaminaser, också kända som aminotransferaser, är en grupp av enzymer som hjälper till att katalysera överföringen av aminosyror mellan olika molekyler i kroppen. De flesta transaminaserna finns i levern, men de kan även påträffas i andra delar av kroppen, såsom hjärtat, musklerna och njurarna. Ökade nivåer av transaminaser i blodet kan vara ett tecken på skada eller sjukdom i levern eller andra organ.

Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.

Experimentellt framkallade tumörer i levern.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Glycindekarboxylasen (GD) är ett enzym som katalyserar omvandlingen av glycin och två karbonatjoner till glyoxylat och ammoniak i en reaktion som involverar flera steg. H-proteinet är en delkomponent av det multipla enzymkomplexet där GD är beläget, och som katalyserar denna reaktion. Sålunda kan "Glycindekarboxylaskomplex H-protein" definieras som ett protein som utgör en del av det komplexa enzymet Glycindekarboxylas, där det tros spela en viktig roll i att stabilisera och underlätta den kemiska reaktionen.

'c-myc' är ett protoonkogen protein som reglerar celldelning, differentiering och apoptos (programmerad celldöd). Det kodas av c-myc-genen och ingår i en familj av onkogena transkriptionsfaktorer. Oreglerad aktivitet av c-myc-genen har visats korrelera med cancerutveckling, då det kan leda till oregelbunden celldelning och cellytiskt växtstimuli.

Fortskridande, autosomal, recessiv, diffus atrofi som drabbar ögats åderhinna, färgepitel och näthinna och börjar redan under barndomen.

N-(1-oxobutyl)adenosin-cykliskt 3',5'-(hydrogenfosfat)-2'-butanoat. Ett cykliskt nukleotidderivat som härmar verkan av endogent, cykliskt AMP och som förmår passera cellmembran. Det har kärlsammandrag ande egenskaper och används som hjärtstimulant.

"Serratia liquefaciens" är en gramnegativ, aerob bakterie som tillhör familjen Enterobacteriaceae. Den förekommer vanligtvis i naturen och kan isoleras från vatten, jord och djur- och mänskliga näringsriktiga miljöer. I kliniska sammanhang är den en opportunistisk patogen som kan orsaka infektioner hos immunförsvagna individer, ofta i form av sepsis, lunginflammation, urinvägsinfektion och sårinfektion. Särskilt känd är "Serratia liquefaciens" för sin förmåga att producera enzymer som kan lösa upp proteiner och nekrotisera vävnad i värdorganismen.

'Tumörceller, också kända som cancerceller, är celler som odlas oupphörligt och inte svarar på de regleringssignaler som normalt styr celldelning och tillväxt, vilket leder till en abnorm tumörformation.'

Påvisande av RNA som separerats med elektrofores och immobiliserats på nitrocellulosa eller annan film av papper eller nylon.

Tarmarnas invändiga beklädnad, bestående av ett inre epitelskikt, en mellanliggande lamina propria och en yttre muskelslemhinna. I tunntarmen kännetecknas slemhinnan av en rad veck och ett överflöd av absorberande celler (enterocyter) med mikrovilli (ytludd).

"Cancerframkallande ämnen, eller karcinogener, är substance som kan orsaka cancer genom att skada cellers DNA och störa celldelningen, vilket kan leda till ocontrollerad celldelning och tumörbildning."