Partenogenes
Partenogenesis är en form av asexuell fortplantning där ett individuellt könscellsbildande äggcell (ovum) utvecklas till en fullt utvecklad organism utan att bli befruktat av en motsvarande könscell (spermie). Denna typ av reproduktion förekommer hos vissa djurarter, som insekter, groddjur och reptiler. Partenogenes kan ske genom olika mekanismer, till exempel automikt eller apomixis, beroende på artens specifika reproduktiva strategi. Det är värt att notera att partenogenes inte förekommer hos däggdjur, inklusive människan.
Taraxacum
'Taraxacum' är ett botaniskt släkte av tvååriga örter som tillhör compositae-familjen och är mer kända under det gemensamma namnet maskrosor. De är världsvid förekommande och är lätt att identifiera med sina gula blomkorgar och långa, ihåliga stjälkar som slutar i en rosett av gröna, naggade blad. Maskrosor är kända för sina medicinska egenskaper, inklusive att vara ett mildelöst laxativum och ett rikt källa till antioxidanter, vitaminer och mineraler som kan stödja hälsa och välbefinnande.
Boidae
Wolbachia
Wolbachia är en typ av intracellulär bakterie som lever inne i celler hos många olika arter av leddjur, såsom insekter, spindlar och kräftdjur. Denna bakterie påverkar ofta reproduktionen hos värddjuren på olika sätt, till exempel genom att förändra könskromosomerna eller orsaka partenogenes (jungfrufödsel). Upptäckten av Wolbachia har haft stor betydelse inom forskningen kring evolution och kontroll av skadedjur.
Daphnia
Apomixis
I en mening är apomixis en form av vegetativ reproduktion hos växter, där en ny individ bildas från en obefruktad äggcell i den honliga könsorganet, utan meios och fusion av kärnorna. Detta innebär att den nya plantan är genetiskt identisk med modern, istället för att ha en kombination av gener från både modern och fadern som i sexuell reproduktion. Apomixis förekommer naturligt hos vissa växtarter, men det finns också forskning pågående för att utveckla tekniker för att introducera apomiktiska egenskaper hos odlade grödor, vilket skulle underlätta förädling och konservering av önskvärda egenskaper från en generation till nästa.
Myror
Insekter tillhörande familjen Formicidae. Myrorna har stor utbredning (6000 arter) och är kanske de mest framgångsrika av alla insekter. De lever i samhällen med högt utvecklad social struktur, där up pgifterna är fördelade på tre typer av individer: honor (drottningar), hanar och arbetare (sterila honor). Många myror försvarar sig genom att bita med sina kraftiga käkar och spruta myrsyra, som utsö dras från en körtel i bakkroppen.
Ranunculaceae
Diploidi
Rotifera
Getingar
Flygande, stickande insekter av familjen Vespidae (superfamiljen Vespoidea), omfattande såväl sociala (samhällsbildande) som solitära arter.
Mikrosatellitupprepningar
En typ enkla di-, tri-, tetra- och pentanukleotid-tandemupprepningar, vanligtvis kortare än 100 baser. De är spridda i de eukromatiska armarna av de flesta kromosomer. De kallas även STR (short tandem repeats; korta tandemupprepningar).
Bladlöss
En familj (Aphididae) små insekter, tillhörande underordningen Sternorrhyncha, som lever på växtsaft. Viktiga arter är Schizaphis och Myzus. Den senare sprider mer än 100 växtvirussjukdomar.
Meios
Reduktionsdelning av cellkärnan under könscellernas tillkomst. Två på varandra följande cellkärnedelningar efter en enda dubblering av kromosomerna resulterar i dotterceller med hälften så många kromosomer som i ursprungscellerna.
Ranunculus
I medicinsk kontext, refererar Ranunculus vanligen till växtsläktet med samma namn, som innehåller ett flertal arter kända för sina giftiga alkaloider. Bland de mest välkända arterna finns gulsippa (Ranunculus acris) och knölvinda (Ranunculus bulbosus).
Ovum
I en enskild medicinsk betydelse refererar 'ovum' till den hälften av den befruktade äggcellen hos däggdjur, inklusive människan, som bidrar med sinoploiden (den kvinnliga arvsanlaget) under befruktningen. Ovum är också känt som en äggcell eller en primär oocyte och är den mogna, icke befruktade cellen som produceras i äggstockarna under den kvinnliga reproduktionscykeln. När ett spermatozoon (spermie) penetrerar och befruktar ovumet bildas en zygot, vilket är den första cellen i en embryo.
Insekter
Insekter är en klass, Insecta, av Arthropoda, vars medlemmar har en kropp bestående av tre delar: huvud, torax och bakkropp. Insekterna utgör den dominerande djurgruppen på jorden; flera hundra tusen olika arter har beskrivits. Det har funnits insekter på jorden i mer än 350 miljoner år, att jämföras med mindre än 2 miljoner år för människan. Många insekter är av kommersiellt värde som renhållningshjon, medan andra kan orsaka enorm ekonomisk skada och mänskligt lidande som skadedjur inom jordbruket. Tre ordningar är av medicinskt intresse, nämligen Hemiptera, Diptera och Siphonaptera, eftersom de orsakar sjukdom hos människor och djur.
Sex Determination Analysis
"Sex determination analysis" is a medical term that refers to the process of identifying the biological sex of an individual, typically through examination of chromosomes, hormones, or reproductive anatomy. The most common type of sex determination analysis is genetic testing, which involves analyzing an individual's DNA to determine their chromosomal sex (i.e., male XY or female XX). In some cases, additional tests such as hormone level assessment or imaging studies may be used to confirm the biological sex, especially in intersex or disorders of sexual development cases. Overall, sex determination analysis is an important tool in medicine and research for understanding an individual's sex-specific health risks and needs.
Rickettsiaceae
Rickettsiaceae är en familj av gramnegativa, intracellulära bakterier inom ordningen Rickettsiales. Bakterierna i denna familj är obligata parasiter som infekterar eukaryota celler och orsakar olika typer av sjukdomar hos djur, inklusive människor. De flesta sjukdomarna som orsakas av Rickettsiaceae klassificeras som spridda febersjukdomar och överförs vanligtvis genom vektors som fästingar eller loppor. Exempel på sjukdomar som orsakas av bakterier i familjen Rickettsiaceae inkluderar tyfus, fläckfeber och Q-feber.
Symbios
I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.
Oocyter
En oöcyt (singular form av oocyter) är ett äggcell som mognar inne i en honas äggstock (ovarium). Den är den största cellen i den mänskliga kroppen och kan delas in i olika stadier baserat på dess utveckling. Oöcyten består av två delar: den haploida kärnan, som innehåller halva antalet kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell, och den omgivande zonapellucidamembranen. När oöcyten har nått full mognad är den redo för befruktning och utvecklas sedan till en zygot och fortsätter att dela sig och utvecklas till ett embryo.
Nukleära överföringstekniker
"Nuclear transfer techniques" refer to scientific methods involving the removal and transplantation of nuclei, containing genetic information, from one cell to another, leading to the creation of a new organism or modification of an existing one's genetics, with applications in fields like cloning, gene therapy, and stem cell research.
Sex Determination Processes
"Sex determination processes" refer to the biological and genetic mechanisms that establish the sexual characteristics and reproductive functions of an organism. In humans, this process is determined by the chromosomes an individual inherits at conception. Typically, individuals receive either a combination of XX chromosomes (female) or XY chromosomes (male). These chromosomes contain genes that influence various aspects of sexual development, such as gonadal differentiation, genital formation, and secondary sex characteristics. It is important to note that while biological sex is often categorized as male or female, there are individuals who may be intersex, meaning they have physical or genetic features that do not fit typical definitions of male or female.
Biological Evolution
"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.
Polyploidi
Polyploidi är ett tillstånd där en organism eller cell har mer än två uppsättningar av varsin kromosom. Detta innebär att antalet kromosomer i cellkärnan är mer än dubbla jämfört med den normala diploida setten hos arten. Polyploidi kan uppstå genom felaktig celldelning eller genom hybridisering mellan två olika artar. Detta tillstånd är vanligt förekommande inom växtriket och förekommer även hos vissa djurarter, men är sällsynt hos människan. Polyploidi kan ha betydelse för evolutionen och artbildningen, men kan också leda till negativa effekter som fertilitetsproblem och genetiska störningar.
Ploidier
I molekylær genetik, refererer "ploidi" til det totale antal af sets af kromosomer i en celle. Standardtallet for ploidi hos mennesker er diploid, hvilket betyder at der er to sæt kromosomer - et fra hver forälder. Derfor har de fleste menneskelige celler 46 kromosomer i alt, organiseret som 23 par. Der findes imidlertid også celletyper hos mennesker, der er tetraploide, dvs. med fire sæt kromosomer (92 kromosomer i alt). Ploidier kan have betydning for cellers og organismeres størrelse, vækst, reproduktion og evolution.
Heterozygot
Kromosomer
I en prokaryot cell eller i kärnan av en prokaryot cell utgör kromosomer strukturella enheter bestående av eller innehållande DNA som bär den genetiska information som är väsentlig för cellen.
Sexuellt beteende hos djur
Sexuellt beteende hos djur kan definieras som varje handling eller handlingar som innebär att två individer av samma art deltar i reproduktivt beteende, vilket resulterar i parning och fortplantning. Detta kan omfatta ett antal olika beteenden, inklusive fysiska kontakter som kuddling, flirtande, uppvaktning, stimulans av genitalier och slutligen penetration för att möjliggöra befruktning. Detta beteende kan variera mellan olika djurarter och kan ibland inkludera icke-reproduktiva sexuella aktiviteter som självsamtycke, onani och homosexualitet.
Blastocysta
Spermier
Spermier är den biologiska maskulina könscellen, även kallad sädescell, som produceras i de manliga testiklarna. Deras främsta funktion är att befrukta ett ägg och utgör därmed en viktig del i reproduktionsprocessen hos män. Spermier består av huvud, svans och mitokondrier som ger cellen rörelseförmåga för att kunna simma fram till ägget.