"Peptider är korta aminosyrekedjor som bildas genom att flera aminosyror binds samman med peptidbindningar, vilket skapar en polymer med biologisk aktivitet."

Peptidhormoner är signalmolekyler som består av kedjor av aminosyror och har en viktig roll i kommunikationen mellan olika celler i kroppen. De produceras och utsöndras av endokrina celler, vanligen belägna i körtlar eller i andra typer av vävnad, och transporteras via blodomloppet till målcellerna där de binder till specifika receptorer på cellytan och utlöser en biologisk respons. Exempel på peptidhormoner inkluderar insulin, som reglerar ämnesomsättningen, och oxytocin, som är involverat i socialt beteende och förlossningsprocessen.

Kemiska ämnen som har specifik, reglerande inverkan på ett eller flera organs funktioner. Ursprungligen avsågs ämnen som utsöndrades av olika endokrina körtlar och transporterades med blodet till målorganen. Begreppet har dock utvidgats till att även omfatta ämnen som inte produceras av de inre körtlarna, men som har liknande effekter.

Ett peptidfragment är en kort sekvens av aminosyror som har beeneds klippt isär från ett större peptid eller protein.

Sköldkörtelhormoner är hormoner som produceras och secreteras av sköldkörteln (till exempel tyroxin och triiodotyronin), vilka spelar en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, tillväxt och utveckling.

Små, katjoniska peptider som hos de flesta arter utgör en viktig del av det tidiga, medfödda och framkallade försvaret mot angripande mikroorganismer. Hos djur finns de på slemhinnor, i fagocytkorn oc h på kroppsytorna. Också insekter och växter har dessa peptider. Gruppen omfattar bl a defensiner, protegriner, takyplesiner och tioniner.

Ett viktigt gonadotropin som utsöndras från adenohypofysen (främre hypofysen). Follikelstimulerande hormon (FSH) stimulerar produktionen av könsceller (gametogenesen) och deras stödceller, så som äggstockarnas granulosaceller och testiklarnas sertoliceller och leydigceller. FSH består av två icke-kovalentbundna underenheter, alfa och beta. Inom en art är alfaenheten vanlig i de tre hypofysglykoproteinhormonerna TSH, LH och FSH, men betaenheten är unik och utövar sin specifika biologiska verkan. Syn. FSH.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Ett viktigt gonadotropin som utsöndras av adenohypofysen. Luteiniserande hormon reglerar produktionen av steroider hos testiklarnas och äggstockarnas interstitialceller. LH-vågen hos kvinnor före ägglossning sätter igång ägglossningen och efterföljande luteinisering av follikeln (äggblåsan). Hormonet består av två icke-kovalent bundna underenheter, alfa och beta. Inom en art förekommer alfaenheten vanligtvis hos tre hypofysära glykoproteinhormoner (TSH, LH och FSH), men betaenheten är unik och förmedlar sin biologiska specificitet.

Bisköldkörtelhormoner, även kända som androgener, är steroidhormoner som produceras av testiklarna hos män och i mindre utsträckning av binjurarna hos både män och kvinnor. De viktigaste bisköldkörtelhormonen är testosteron och dihydrotestosteron, vilka spelar en central roll i regleringen av reproduktiva funktioner såsom spermieproduktion och sexuell differentiering, men de har också effekter på muskelmassa, benstyrka, kroppslig behåring och aggressivt beteende.

Ett peptidbibliotek är en samling av ett stort antal olika syntetiska peptider, som tillsammans bildar en resurs för forskning inom områden såsom strukturell biologi, biokemi och medicinsk kemi. Peptidbiblioteken kan vara specialdesignade för att undersöka specifika frågeställningar, till exempel hur olika peptider interagerar med proteiner eller andra molekyler i levande system. Varje peptid i biblioteket är unik och består av en kedja av aminosyror som är kovalent bundna till varandra. Peptidbiblioteken kan användas för att hitta nya ledtrådar om hur olika biologiska processer fungerar, och de kan också vara värdefulla vid utvecklingen av nya läkemedel och terapeutiska behandlingsmetoder.

Hypofyshormon som stimulerar utsöndringen av adrenokortikosteroider och främjar tillväxten av binjurebark. Det återfinns också i urin hos kvinnor och i serum hos dräktiga ston. Hormonet är en enkelkedjad polypeptid av 39 aminosyror, av vilka de 24 första är gemensamma för all arter. Denna sekvens av 24 aminosyror sägs stå för peptidens biologiska aktivitet, medan den återstående sekvensen av 15 aminosyror antas vara nödvändig för immunologisk specificitet.

Ett dekapeptidhormon från hypotalamus som stimulerar syntes och utsöndring av follikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH) från hypofysen.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Hormoner som produceras av mag-tarmkanalens slemhinnor och som bestämmer tidpunkt och mängd av matsmältningsenzymer, samt styr matsmältningsorganens motoriska aktivitet.

"Karboxypeptidase H" är ett enzym som bryter ned proteiner genom att katalysera avskiljandet av hydrofoba aminosyror från C-terminalen av peptider och protein.

Hormoner producerade av hypofysen, inkl. den främre loben (adenohypofysen), den bakre loben (neurohypofysen) och den dåligt definierade mittloben. Strukturellt består de av små peptider, proteiner och glykoproteiner. De styrs av nervsignalsubstanser eller neuroendokrina signalämnen (hypotalamushormoner) från hypotalamus, samt av återsignallering från målorganen i form av t ex binjurebarkhormoner, androgener och östrogener.

Natriuretiska peptider är hormoner som sekreteras av hjärtat i respons på ökat intravaskulär volym och tryck, med syfte att underlätta diures och kvasidures (natriures), samt relaxera vaskulär muskulatur, vilket leder till minskad preload och efterload på hjärtat. De två huvudsakliga typerna av natriuretiska peptider är atriellt natriuretiskt peptid (ANP) och B-type natriuretisk peptid (BNP).

Relaxin är ett hormon som utsöndras främst under graviditet, och produceras av moderkakan (placentan) och äggstocken (ovarium). Hormonet har en relaxerande effekt på muskler och bindväv i kvinnans kropp, särskilt i området runt livmodern och bäckenet. Det hjälper till att förbereda kroppen inför förlossningen genom att slappna av ligamenten och lederna i bäckenet, vilket underlättar passage av fostret under förlossningen. Relaxin har också visat sig ha en viss inverkan på hjärt-kärlsystemet, immunsystemet och benvävnötn, men rollen i dessa sammanhang är inte fullständigt utredd.

Protein precursors, also known as proproteins or preproproteins, are inactive forms of proteins that undergo post-translational modification to become active. These precursors contain additional sequences of amino acids, called signal peptides, which direct the protein to specific cellular compartments for processing. During processing, enzymes remove the signal peptide and may cleave the protein into smaller functional units. The resulting mature protein can then perform its intended function in the body.

Steroidhormoner som produceras av könskörtlarna. De stimulerar fortplantningsorganen, könscellmognad och de sekundära könsdragen hos män och kvinnor. Till de viktigaste steroidhormonerna hör östradiol, progesteron och testosteron.

Cycliska peptider är en typ av peptidmolekyler som innehåller en sluten ringstruktur bildad genom kovalenta bindningar mellan deras aminosyrares sidokedjor, vilket ger dem en stabilare och mer kompakt konformation jämfört med linjära peptider, och de har viktiga biologiska funktioner som hormoner, neurotransmittorer och antimikrobiella agenter.

Ghrelin är ett hormon som produceras i magsäcken och styr aptiten, kroppsvikten och energibalansen. Det ökar känslan av hunger och stimulerar insulinfreisättning från bukspottkörteln.

Hormoner som utsöndras i insekter. De påverkar insekternas växt och utveckling. Hit hör även syntetiska hormoner som verkar som insektshormoner.

Somatostatin är ett hormon och neuropeptid som hämmar sekretion och motilitet i mag-tarmkanalen, samt har effekter på flera andra fysiologiska processer som glukosmetabolism, immunförsvar och nerveuppslagning. Det produceras naturligt i kroppen, främst i hypotalamus och tarmarna. Somatostatin binder till specifika receptorer och utövar sin verkan genom att hämma utsöndringen av andra hormoner som gastrin, sekretingranulocyt-hormon (GHRH), insulin, glukagon och samt neurotransmittorers frisättning.

Oligopeptider är korta peptidmolekyler bestående av två till tio aminosyror som är länkade till varandra via peptidbindningar. De bildas ofta genom proteolys, en nedbrytande process där proteiner splittras upp i mindre peptidfragment eller enskilda aminosyror. Oligopeptider har diverse funktioner inom levande organismers cellulära signalering och reglering av biologiska processer.

Hormoner producerade av ryggradslösa djur, som insekter, blötdjur och maskar.

"Ruggning" refererer til en gentagen, ufrivillig muskelbevægelse, der oftest ses som en sideløbende effekt af visse neurologiske forstyrrelser eller lidelser, såsom cerebral pares eller multipl sklerose. Disse bevægelser kan være smallere, mere udtalte eller involvere flere muskelgrupper alt efter den underliggende årsag. Ruggning kan også forstærres under stress, angst, opmærksomhed eller fysisk aktivitet.

Hepcidin är ett peptidhormon som produceras i levern och spelar en central roll i järnhomostas hos människor. Hepcidinet reglerar absorptionen, distributionen och lagringen av järn i kroppen genom att kontrollera nivåerna av järntransporterande protein, ferroporter, i cellmembranet. När hepcidinnivåerna är höga, minskar absorptionen av järn i tarmen och frigörandet av järn från lagringsplatser, medan låga nivåer har motsatt effekt. Hepcidin regleras av olika faktorer, inklusive systemisk järnstatus, inflammation och erytropoies. Dysregleringar av hepcidin har blivit kopplade till olika sjukdomstillstånd, såsom järnöverskottssjukdomar och järndefattigdom.

Peptid PHI, också känt som Pediocin PA-1, är ett bakteriellt peptidaktivt protein med antimikrobiell verkan, framställs av grampositiva bakterien Pediococcus acidilactici. Det används som en naturlig konserveringsmetod inom livsmedelsindustrin för att förhindra tillväxten av vissa skadliga bakterier, såsom Listeria monocytogenes och Staphylococcus aureus.

Sköldkörtelhormonreceptorer är proteiner som bindningsställen för thyroida hormoner, som produceras och secretaras av sköldkörteln, och som reglerar metabolism, tillväxt och development i kroppen.

Ett peptidhormon med 191 aminosyror som utsöndras av människans adenohypofys. Hormonet kallas även GH eller somatotropin. Ett syntetiskt tillväxthormon, somatropin, har kommit att ersätta den naturliga formen som terapeutiskt preparat vid behandling av t ex dvärgväxt hos barn med tillväxthormonbrist.

Proopiomelanokortin (POMC) är ett protein som bildas inne i kroppen och är beläget i hypofysen, en liten endokrin glandula lokaliserad vid basen av hjärnan. POMC bryts ned till flera olika peptider, inklusive adrenokortikotrop hormon (ACTH), beta-endorfin och melanocytstimulerande hormon (MSH). Dessa peptider har varierande funktioner i kroppen, såsom att reglera hunger, metabolism, sinnesstämning och hudpigmentering.

Ett bukspottkörtelhormon som utsöndras av Langerhansöarnas alfaceller. Det är en rak polypeptid med 29 aminosyror (molekylvikt 3550 D) som spelar en viktig roll i regleringen av blodsockerhalten, ketonomsättningen och flera andra biokemiska och fysiologiska förlopp.

Peptidkartläggning, även kallat peptidmappning, är en biokemisk metod som används för att bestämma aminosyrasequensen hos ett okänt peptidmolekyul genom att successivt bryta ned det i kortare fragment med hjälp av proteaser och sedan bestämma sekvensen av varje fragment genom till exempel Edman degradering eller masspektrometri.

Neurosekretoriska systemet är ett nervsystem som producerar, lagrar och sekreterar neurohormoner direkt in i blodomloppet, vilket påverkar funktionen hos andra endokrina organ och regulerar homeostasen i kroppen.

En liten, oparig körtel belägen i sella turcica (turksadeln, i gropen på ovansidan kilbenet). Den står i förbindelse med hypotalamus via en kort stjälk.

"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."

ANF. Ett hormon med kraftig verkan på njurarnas natriumutsöndring och kraftig kärlvidgande verkan som utsöndras av hjärtats förmak. Det består av en blandning av lågviktspeptider av varierande storlek från en gemensam prekursor och med en gemensam sekvens på ca 20 aminosyror.

I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Proprotein convertase 2 (PCSK2) är ett enzym som tillhör gruppen proproteinconvertaser, vilka är serinproteas-enzym som aktiverar andra proteiner genom att klippa bort en del av deras propeptidsekvens. PCSK2 specificerat för människor klyver och aktiverar flera peptidhormonprekursorer, inklusive proinsulin, proglukagon, progastrin och pro-CT/pro-CCK.

Peptidreceptorer är proteiner på cellmembranet som binder specifika peptider (korta aminosyrekedjor) och aktiverar signaltransduktionsvägar som får cellen att reagera på olika sätt. Dessa receptorer spelar en viktig roll i regleringen av flera fysiologiska processer, såsom smakupplevelse, smärta, hunger och homeostas.

Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.

"Vasoaktivt intestinellt peptid (VIP) är ett neuropeptidhormon som utövar relaxerande och vasodilaterande effekter på glatta muskulatur i blodkärl och bronki, samt stimulerar sekretion av vatten och elektrolyter i tarmen."

En peptid av 33 aminosyror som utsöndras från slemhinnan i den övre delen av tarmen, och som också återfinns i det centrala nervsystemet. Den orsakar sammandragning av gallblåsan, frigörande av exokrina bukspottskörtelenzymer och påverkar andra funktioner i mag-tarmkanalen. Kolecystokinin kan vara mättnadsförmedlare.

De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.

En neuropeptid från hypotalamus som stimulerar utsöndring av kortikotropin från främre hypofysloben.

Proglukagon är en biologiskt aktiv peptid som bildas när prohormonet preproglukagon spjälkas under ledning av proteasen PC1/3 i L-celler i tarmen. Proglukagon kan sedan klippas upp ytterligare och ge upphov till olika peptider, bland annat glukagon-like peptide-1 (GLP-1) och glukagon-like peptide-2 (GLP-2), som båda har viktiga hormonella funktioner i kroppen. GLP-1 är involverad i regleringen av blodsockernivåer och matintag, medan GLP-2 spelar en roll för tillväxt och hälsa på tarmens slemhinna.

"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."

Ett peptidhormon som sänker kalciumhalten i blodet. Hos människor utsöndras det av sköldkörtelceller och verkar dämpande på bildandet av osteoklaster och på deras adsorptionsförmåga. Hormonets plasmak alciumreglerande verkan är mycket mer uttalad hos barn och i vissa sjukdomstillstånd än hos normala vuxna.

Beta-endorfiner är en typ av opioidpeptider som produceras naturligt i kroppen och binder till opioidreceptorer i hjärnan, vilket kan leda till smärtlindring, förändrad sinnesstämning och andra effekter liknande de som opiater och opioider har. De utövar en viktig roll i smärtkänslan och känslomässiga responsen.

I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.

Prolaktin är ett hormon som produceras och secreteras av främre delen av hypofysen, en liten körtel som ligger i hjärnan. Det primary funktionen är att stimulera produktionen av bröstmjölk under amningsperioden hos kvinnor. Men prolaktinet har också andra funktioner i både kvinnors och mäns kroppar, såsom påverkan på immunsystemet, benstoffskiftet och beteende.

En grupp peptidhormoner i mag-tarmsystemet som utlöser produktion av magsafter. De kan även förekomma i det centrala nervsystemet, där de antas fungera som signalöverföringssubstanser.

"Alpha-MSH (Alpha-Melanocyte Stimulating Hormone) är ett neuropeptidhormon som produceras och secretetas av hypofysens bakkropp (neurohypofysen) och har en varierad biologisk aktivitet, inklusive att stimulera melaninproduktionen i huden och ha ett undertryckande inflytande på aptit och hungerkänslor."

En natriuretisk peptid som primarily produced in the brain, specifically in the hypothalamus, which helps regulate blood pressure and water balance in the body by promoting sodium excretion and decreasing vasoconstriction.

Ghrelinreceptorer är en typ av receptor i kroppen som binder till hormonet ghrelin, som är involverat i regleringen av aptit och hungerkänslor, matintag, och energibalans. De flesta ghrelinreceptorerna finns i mag-tarmkanalen och hypotalamus i hjärnan. När ghrelin binds till sina receptorer aktiveras signaler som leder till ökad aptit och hungerkänslor, förbereder kroppen för nästa måltid, och påverkar energiförbrukningen.

Radioimmunanalys (RIA) är en typ av laboratorietest som använder radioaktivt märkt antigen eller antikropp för att bestämma koncentrationen av ett specifikt protein eller substans i en biologisk provbildning. Detta görs genom att blanda tillsammans provet med en känd mängd av den radioaktivt märkta substansen och en antikropp som binder till samma proteinet eller substansen. Genom att mäta hur mycket av den radioaktiva substansen som binds kan man bestämma koncentrationen av det ursprungliga proteinets eller substansens koncentration i provet. RIA används ofta inom forskning och klinisk diagnostik för att upptäcka och mäta små mängder av specifika molekyler i blod, urin och andra biologiska vätskor.

Vätskekromatografimetoder som har högt ingångstryck, hög känslighet och hög hastighet.

Oxytocin är ett hormon och signalsubstans som produceras i hypofysen, en liten körtel vid basen av hjärnan. Det är välkänt för sin roll i fosterleverans och amning, då det stimulerar kontraktioner av livmodern under förlossningen och utsöndring av bröstmjölk under amningen. Oxytocin kallas också "kärlekshormonet" på grund av dess inverkan på social bindning, empati och förtroende. Det frisätts även under sexuell aktivitet och bidrar till att stärka banden mellan partners.

Glucagon-like peptide-1 (GLP-1) är ett hormon som sekreteras från tarmen i respons på födointag och stimulerar insulinutsöndring samtidigt som det hämmar glukagonutsöndring, gastrisk emptying och aptit.

Trijodtyronin (T3) är en aktiv tyroida hormon som produceras i sköldkörteln och har en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, tillväxt och utveckling.

I en enkel medicinsk definition är kromograniner proteiner som finns naturligt i vissa celler, särskilt i de neuroendokrina och endokrina cellerna. Dessa celler har förmågan att utsöndra hormoner eller signalsubstanser för att kommunicera med andra celler i kroppen. Kromograniner fungerar som strukturella proteiner inne i vesiklar, de membranbundna organellerna där signalsubstanser lagras och prepareras för utsöndring. De kan också vara involverade i cellers tillväxt, differentiering och överlevnad. Kromogranin A är ett av de viktigaste kromograninproteinerna och används som markör för att identifiera neuroendokrina celler och diagnostisera neuroendokrina tumörer.

Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.

En glukagonliknande polypeptid som utsöndras i tarmkanalen. Den delar inte receptorer med pankreasglukagon. Peptiden har glykogenolytisk verkan.

"Sekundær proteinstruktur refererer til den lokale, regulære foldning af en del af et proteins peptidkæde, der er stabiliseret af hydrogenbindinger mellem aminosyrestrupperne, f.eks. alfa-helix eller beta-skal."

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."

Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.

G-protein-kopplade receptorer (GPCR) är en typ av proteiner som spänner över cellytan och fungerar som sensorers för olika signalmolekyler, såsom hormoner, neurotransmittorer och luktämnen. När en signalmolekyl binder till GPCR aktiveras den och startar en signalkaskad inne i cellen genom att interagera med ett G-protein, som består av tre underenheter: α, β och γ.

Adenohypophysis, även känt som framloben eller anteriorhypofysen, är den anteriora (främre) delen av hypofysen, en endokrin glandula belägen i basen av hypotalamus i hjärnan. Adenohypofysen producerar och sekreterar sex olika typer av hormoner: tillväxthormon (GH), prolaktin (PRL), adrenokortikotrop hormon (ACTH), thyreoideastimulerande hormon (TSH), folikelstimulerande hormon (FSH) och luteiniserande hormon (LH). Dessa hormoner reglerar en rad fysiologiska processer i kroppen, inklusive tillväxt och utveckling, metabolism, immunförsvar och reproduktion.

Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.

Naturliga eller syntetiska ämnen som hämmar utvecklingen hos växande insekter.

Neuropeptider är signalmolekyler som består av korta aminosyrekedjor och fungerar som neurotransmittorer eller neuromodulatorer i det centrala nervsystemet och det perifera nervsystemet. De bildas som en del av posttranslatorisk modifiering av proteiner och är involverade i en rad olika fysiologiska processer, inklusive smärtperception, hunger, sömn, minne och emotionella respons. Neuropeptider binder till specifika receptorer på cellytan och utlöser en kaskad av intracellulära händelser som påverkar cellens funktion och aktivitet.

Oxyntomodulin är ett hormon som utsöndras från tarmen och har två huvudsakliga funktioner: (1) att undertrycka aptiten och (2) att stimulera sekretionen av magjuka. Det produceras av I-celler i tjocktarmen och small intestinum, särskilt efter en måltid. Oxyntomodulin binder till och aktiverar både GLP-1 och glukagonreceptorer, vilket leder till en minskad kroppsvikt genom att reducera hungern och öka syreatmningen.

Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.

Proprotein convertase 1, också känt som furin, är ett enzym som tillhör gruppen proproteinconvertaser och som spelar en viktig roll i proteinsyreprocesseringen genom att klippa sönder specifika peptidbindningar i proteiner för att aktivera eller modifiera deras funktion.

Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.

I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.

Cellyteproteiner som binder kolecystokinin (CCK) med hög affinitet och utlöser intracellulära processer som påverkar cellers beteende. Kolecystokininreceptorer aktiveras av gastrin samt CCK-4, CCK-8 och CCK-33. Aktiveringen framkallar utsöndring av amylas från acinära bukspottkörtelceller, syra och pepsin från magslemhinnans celler och sammandragning av pylorus (nedre magmunnen) och gallblåsan. Vilken roll den stora mängden CCK-receptorer har i det centrala nervsystemet är inte klarlagd.

In biokemi, betyder "kompetitiv binding" att två eller fler molekyler tävlar om att binda till samma aktivt site på ett enzym eller receptor. Den kompetitiva inhibitorn är en typ av enzyminhibitor som liknar substratet i sin struktur och konkurrerar med substratet om att binda till aktivt sidan, vilket resulterar i minskat enzymaktivitet. Ju högre affiniteten kompetitiva inhibitorn har för aktivt sidan, desto mer effektiv är den som inhibitor. Värt att notera är att kompetitiv inhibition kan reversibilis vara, vilket innebär att effekten avger när koncentrationen av inhibitorn minskar eller när substratkoncentrationen ökar.

Behandling med hormoner för att kompensera för hormonbrist.

Testosteron är ett steroide steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, huvudsakligen i mannens testiklar och i mindre utsträckning hos kvinnor i äggstockarna och binjurarna. Det spelar en viktig roll i många kroppsliga funktioner som tillväxt, development, muskulatur, benstyrka, röstljud, könsligt beteende, spermieproduktion och libido hos män. Testosteronnivåerna når sin topp under puberteten och tenderar att minska med åldern.

Peptid YY (PYY) är ett hormon som produceras i tarmen och reglerar aptiten genom att signalera till hjärnan när mag-tarmtrakten är full efter en måltid. Detta leder till en minskad känsla av hunger och en minskad födointag. PYY är ett peptidhormon som består av 36 aminosyror och är en del av neuropeptid Y-familjen.

Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.

Tillväxthormonfrisättande hormon (GHRH) är ett hypofysalt hormon som stimulerar frisättningen av tillväxthormon från adenohypofysen, vilket i sin tur reglerar kroppens tillväxt, cellproliferation och metabolism.

Gastrointestinalhormonsreceptorer refererar till specifika proteiner på cellytan (membranreceptorer) eller inuti cellerna (intracellulära receptorer) som binder till gastrointestinalhormoner. Gastrointestinalhormoner är signalsubstanser som produceras och sekreteras av celler i mag-tarmkanalen och reglerar en mängd fysiologiska processer, såsom ämnesomsättning, hunger och sättningskänsla, immunförsvar och neuroendokrina funktioner. När ett gastrointestinalhormon binder till sin respektive receptor aktiveras en signalkaskad som leder till olika cellulära responsar, exempelvis sekretion av andra hormoner eller enzymer, celldifferentiering eller celldelning. Exempel på gastrointestinalhormoner inkluderar gastrin, secretin, cholecystokinin (CCK), somatostatin

En undertyp av kolecystokininreceptor som främst förekommer i det centrala nervsystemet och magslemhinnan. Den har en möjlig roll som modulator av dopaminerg nervsignalöverföring i regleringen av magsyrautsöndring från magsäckens parietalceller.

Celler fördelade i ytskiktet genom hela mag-tarmkanalen som innehåller reglerpeptider och/eller biogena aminer.

En 37-aminosyrorspeptid som är en produkt av kalcitoningenen och som uppkommer genom alternativ behandling av mRNA från denna gen. Neuropeptiden är utbredd i hjärnans nervvävnad, i tarmen, i perivasku lära nerver och i annan vävnad. Den har ett flertal biologiska effekter och har verkan på både cirkulation och på signalöverföring. I synnerhet som endogen kärlvidgande substans har den kraftig verkan .

En analysmetod som används för att bestämma ett kemiskt ämne utifrån dess massa med hjälp av någon form av masspekrometer.

Hormoner från hypotalamus som styr andra organ, främst hypofysen. Till de mest välkända hör hypofyshormonfrisättande hormoner och hypofyshämmande hormoner. Vasopressin och oxytocin, vilka produceras i den bakre hypofysen kan även utsöndras av hypotalamus, men tas här inte med i gruppen hypotalamushormoner.

De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.

Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.

Betalipotropin (BLTP) är ett peptidhormon som bildas när proopiomelanokortin (POMC) bryts ner i kroppen. Det består av 77 aminosyror och har visat sig ha en betydelsefull roll i regleringen av lipidmetabolismen, framförallt genom att stimulera oxidationen av fett i levern. Dessutom har BLTP visat sig ha potential som ett terapeutiskt mål för behandling av fetma och metabola störningar.

Cell-penetrating peptides (CPPs) are short, typically less than 30 amino acids long, positively charged or amphipathic peptides that have the ability to cross cell membranes and deliver various cargoes, such as proteins, nucleic acids, and small molecules, into cells. This property makes CPPs useful tools in the field of drug delivery and gene therapy.

Kromogranin A är ett protein som finns i sekreterade vesiklar, eller granuler, inne i kromaffinstceller, vilka är en typ av cell som förekommer i flera olika typer av vävnad, inklusive luftvägarna och tarmen. Proteinet fungerar som ett strukturellt protein och hjälper till att forma granulerna där neurotransmittorer och andra signalsubstanser lagras. När kromaffinstceller aktiveras frisätts granulerna, vilket resulterar i frisättning av signalsubstanser som bland annat har en vasokonstriktorisk effekt, det vill säga att de orsakar en konstruktion av blodkärlen. Kromogranin A används också som ett tumormarkör för neuroendokrina tumörer (NET), eftersom högre nivåer av proteinet kan indikera på närvaro av en sådan tumör.

Progesteron är ett steroidhormon som produceras naturligt i kroppen, framförallt under äggstockarnas aktiva fas (ovulationsfasen) under menstruationscykeln. Det spelar en viktig roll i regleringen av menstruationscykeln och under graviditeten för att underhålla och stödja fostrets utveckling. Progesteron hjälper också till att preparera bröstvävnaden inför amning.

Posttranslational protein modification (PTPM) refers to the covalent alteration of a protein's structure after its translation from mRNA to polypeptide chain but before it becomes fully functional. These modifications play crucial roles in regulating protein function, localization, stability, and interaction with other molecules within the cell. Examples of PTPMs include phosphorylation, glycosylation, ubiquitination, methylation, acetylation, and sumoylation, among others.

Det mest verksamma av de östrogena hormonerna hos däggdjur. Det produceras i äggstockarna, moderkakan, tetiklarna och möjligen i bunjurebarken.

Cellytereceptorer som binder glukagon med hög affinitet och ger impulser till intracellulära förändringar som påverkar cellers beteende. Aktivering av glukagonreceptorer ger upphov till en rad händelser; den mest välkända är utlösandet av en komplex enzymkaskad i levern som ytterst ökar kroppsorganens tillgång till glukos.

Peptidbiosyntese refererer til den proces, hvor flere aminosyrer kombineres for at danne et peptidbindingsmønster under dannelse af en peptidkæde eller et protein. Denne proces foregår normalt i ribosomerne under kontrol af genetisk information fra mRNA-molekyler og kræver energiforbrugt i form af GTP (guanosintrifosfat). Peptidbiosyntesen involverer også en række andre molekyler, herunder tRNA (transfer RNA), aminosyratransportører og enzymer.

Cellytereceptorer är proteiner på cellytan som binder specifika signalmolekyler, såsom hormoner och neurotransmittor, och aktiverar intracellulära signaltransduktionsvägar som leder till en biologisk respons i cellen.

Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.

"Sekretoriska blåsor" refererar till intraepiteliala vesiklar innehållande sekreterade proteiner och andra molekyler, som bildas genom reglerad exocytos i epitelceller, vanligtvis i samband med specifik cellulär aktivering eller stimulans, för att underlätta specifika fysiologiska processer, såsom näringsupptag eller immunförsvar.

Pancreatic polypeptide (PP) is a hormone that is produced and released by the pancreas, specifically by the scattered PP cells in the islets of Langerhans. It plays a role in regulating several physiological functions, including appetite, gastric emptying, and pancreatic exocrine secretion. PP is a 36-amino acid polypeptide that was first identified in 1979. It is released into the circulation in response to food intake, particularly protein-rich meals, and its levels increase after vagal stimulation or insulin-induced hypoglycemia. PP acts on specific receptors in the central nervous system and peripheral tissues to modulate various physiological responses, including satiety, gastrointestinal motility, and pancreatic enzyme secretion.

Proteiner är komplexa biomolekyler, byggda av aminosyror som kedjas samman i en polymer. De utför viktiga funktioner inom levande organismers celler, såsom att fungera som strukturella komponenter, hormoner, enzymer och signalsubstanser. Proteinernas specifika aminosyrasekvens bestämmer deras tertiärstruktur och därmed också deras funktionella egenskaper.

Hormoner utsöndrade från tumörer eller andra celler som inte normalt utgör hormonproducenter.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Neuroendocrine secretory protein 7B2 är ett protein som syntetiseras i de neuroendokrina cellerna i kroppen, främst i APUD-celler (Amine precursor uptake and decarboxylation) som finns i hypofysen och andra endokrina körtlar. Proteinet har en viktig roll i regleringen av aktiviteten hos ett annat protein, prohormonkonvertas 1 (PC1), som är involverat i aktiveringen av flera hormoner och neuropeptider genom att klippa bort föregående peptidsekvenser.

Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.

Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.

Neurosekretion är ett biologiskt fenomen där hormoner som produceras i nervceller (neuroendokrina celler) i hjärnan eller centrala nerverna, transporteras genom axonet och får sin release från neurohypofysen direkt in i blodomloppet istället för att släppas ut i synapser som vanliga signalsubstanser. Detta möjliggör en snabb och effektiv kommunikation mellan nervsystemet och endokrina systemet, vilket har stor betydelse för regleringen av olika kroppsliga funktioner såsom homeostas, stressrespons, tillväxt och reproduktion.

Förmaksnatriuretiska receptorer är en typ av receptor som påverkar salt- och vattenbalansen i kroppen genom att reglera natriuretiskt hormonets effekt, vilket leder till ökad urinproduktion och minskad blodvolym.

"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."

Sidopartiet av mellanhjärnan, vilket sträcker sig från synnervskorsningen till svansdelen av mamillarkropparna och bildar tredje ventrikelns nedre väggar och sidoväggar.

En av de tre huvudgrupperna av endogena, opioida peptider, stora peptider som härstammar från en pro-opiomelanokortinprekursor. I denna grupp ingår alfa-, beta- och gammaendorfin. Termen endorfin avser ibland alla opioida peptider, men här avses den snävare betydelsen. För endorfiner i vid bemärkelse används termen opioida peptider.

Neurofysiner är proteiner som påträffas i nervceller (neuron) och har en viktig roll vid transporten av signalsubstanser, neurotransmittorer, inom cellen. De hjälper till att transportera neurotransmittorerna från kroppen av neuronen till dess synapser, det vill säga de platser där nervcellen kommunicerar med andra celler. Neurofysinerna bidrar också till att reglera frisättningen av signalsubstanser i synapsen.

Placentalaktogen (PL) är ett hormon som produceras av moderkakan (placenta) under graviditeten hos däggdjur, inklusive människor. Det är strukturellt och funktionellt relaterat till prolaktin, som är välkänt för sin roll i att stimulera produktionen av bröstmjölk efter fostrets födelse.

Tyroxin är en hormon som produceras och utsöndras av sköldkörteln, och som spelar en viktig roll för kroppens ämnesomsättning, tillväxt och development. Tyroxin består av tyrosin och fyra jodatomer, och är ett av de två huvudsakliga hormonen i sköldkörteln, tillsammans med triiodtyronin (T3).

Organiska föreningar som generellt innehåller en aminogrupp (-NH2) och en karboxylgrupp (-COOH). Tjugo alfaaminosyror är de subenheter som polymeriseras till proteiner.

C-typ natriuretisk peptid (CNP) är ett hormon som verkar som en vasodilator och påverkar också vatten- och saltbalansen i kroppen. Det produceras främst av endotelceller, de celler som tapetserar blodkärlen, och har en viktig roll i regleringen av blodflödet och blodtrycket. CNP bidrar till att minska blodvolymen genom att öka utsöndringen av natrium och vätska i urinen (natriures och diures), vilket leder till en sänkning av blodtrycket. Det är också involverat i benvävnadsomsättningen och har visats ha en skyddande effekt på hjärtats funktion.

Peptidnukleinsyra (PNA) är en syntetisk nucleinsyraliknande molekyl, som består av en peptidkedja med neutrala aminosyror, som är kovalent bundna till en nukleinsyrakedja med baser som kan para med komplementära DNA- eller RNA-baser. PNAs har potentialen att användas inom molekylärbiologi och medicin, exempelvis för att hämma genuttryck eller för att fungera som diagnostiska reagens.

Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.

Endokrina celler är celler som producerar och sekreterar hormoner direkt in i blodomloppet, istället för att transportera substanser via ett specifikt glandens utsöndringsrör eller ledningssystem. Dessa celler finns ofta grupperade tillsammans och bildar endokrina körtlar, såsom hypofysen, sköldkörteln och bukspottkörteln. Hormonerna som produceras av endokrina celler har en varierad uppsättning funktioner, inklusive reglering av metabolism, homeostas, tillväxt och reproduktion.

Hormoner som produceras av könskörtlarna, omfattande såväl steroid- som peptidhormoner. Till de viktigaste steroidhormonerna hör östradiol och progesteron från äggstockarna och testosteron från testiklarna. Till de viktigaste peptidhormonerna hör aktiviner och inhibiner.

I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.

Glucagon-like peptide-2 (GLP-2) is a hormone that is produced in the intestines in response to food intake. It plays a role in promoting intestinal growth and increasing nutrient absorption by stimulating the proliferation of intestinal cells, inhibiting apoptosis (programmed cell death), and enhancing the function of the intestinal barrier. GLP-2 also has anti-inflammatory effects on the intestines and may help to protect against gut injury and inflammation. It is a promising therapeutic target for the treatment of various gastrointestinal disorders, including short bowel syndrome and inflammatory bowel disease.

Anti-Müllerska hormonet (AMH), även känt som Müllerska hormonet eller MIS (Müllersian inhibiting substance), är ett glykoproteinhormon som produceras av granulosa celler i äggstockarna hos kvinnor och Sertolceller i testiklarna hos foster under embryonal utveckling.

Adenohypophyse hormones refer to the chemical messengers produced and released by the adenohypophysis, which is the anterior part of the pituitary gland. These hormones play crucial roles in regulating various bodily functions, including growth and development, metabolism, stress response, and reproductive processes. The main types of adenohypophyse hormones are:

Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.

Sköldkörtelhormonreceptorer, beta (THRB) är en typ av receptor som binder till thyroxin (T4) och triiodotyronin (T3), två typer av sköldkörtelhormoner. När de aktiveras genom att binda till sina respektive ligander, reglerar de genuttryck och cellulära processer som påverkar tillväxt, differentiering och metabolism i kroppen. Genetiska mutationer i THRB kan leda till endokrina sjukdomar som exempelvis Graves sjukdom och resistens mot sköldkörtelhormoner.

Cys-Tyr-Phe-Gln-Asn-Cys-Pro-Arg-Gly-NH2, cyklisk 1-6-disulfid. Det vanliga antidiuretiska hormonet hos däggdjur. Det är en cyklisk nonapeptid med arginin i position 8 i kedjan. Argipressin används för att behandla diabetes insipidus och som blodstillande medel, tack vare sin kärlsammandragande verkan.

Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.

Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).

Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).

"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.

Tyreotropin, även känt som thyroid-stimulating hormone (TSH), är ett hormon som produceras och secretes av pitutaryt glandet i hypofysen. Det har en viktig roll i regleringen av tyroida glandets funktion genom att stimulera produktionen och frisättningen av tyroidhormonerna, triiodotyronin (T3) och thyroxin (T4). Tyreotropinverksamheten kontrolleras av ett negativt feedback-mechanism där höga nivåer av T3 och T4 i blodet hämmar sekretionen av tyreotropin.

En neuropeptid och ett tarmhormon som deltar i regleringen av magsyraproduktionen och motoriska funktioner. När hormonet släpps från nerverna i magens antrum stimulerar det till utsöndring av gastrin från g-cellerna.

"Pars intermedia" är en anatomisk term som refererar till en del av hypofysen, en liten endokrin gland som ligger i hjärnan. Pars intermedia är den mellersta delen av den anteriora hypofysen och producerar flera hormoner, inklusive melanocytstimulerande hormon (MSH) och aktivt forms av vasoaktivt intestinal peptid (VIP). Dess huvudsakliga funktion är att hjälpa till att reglera pigmenteringen hos huden genom att styra melanocytcellernas aktivitet.

Neurohypofysen är den bakre delen av hypofysen, en hormonproducerande endokrin gland som ligger i hjärnan. Neurohypofysen består av nervceller och fibra tractus som bildar en del av det neuroendokrina systemet. Den fungerar som ett lagrings- och sekretionsställe för hormonerna oxytocin och antidiuretisk hormon (ADH), som produceras i hypothalamus och transporteras till neurohypofysen via axoplasmatiska transportbanor. När behövligt, frisätts dessa hormoner in i blodomloppet för att reglera olika kroppsliga funktioner, såsom vattenbalans och socialt beteende.

Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.

En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.

Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.

Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.

En peptidhydrolas är ett enzym som bryter ned specifika peptidbindningar i peptider och proteiner, ofta involverat i regleringen av biologiska processer såsom blodkoagulering, immunresponser och signaltransduktion.

Neuropeptidreceptorer är proteiner på cellytan som binder till neuropeptider, kemiska signalmolekyler som frisläpps från nervceller och påverkar funktionen hos andra celler i centrala nervsystemet. När ett neuropeptid binds till sin specifika receptor aktiveras den och utlöser en biokemisk kaskad inne i cellen, vilket kan leda till ändringar i cellens funktion, till exempel i samband med smärta, hunger, humör och minnesbildning.

The ovary is a female reproductive organ that produces and releases eggs (oocytes) for fertilization, as well as producing hormones such as estrogen and progesterone that regulate the menstrual cycle and support pregnancy. (1)

Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.

Formylpeptide receptors (FPRs) are a type of G protein-coupled receptors that play a crucial role in the innate immune system. They are responsible for recognizing and responding to formylated peptides, which are produced by bacteria and mitochondria, as well as other danger signals. Upon activation, FPRs trigger a variety of cellular responses, including chemotaxis, phagocytosis, and release of inflammatory mediators, which help to protect the host from infection and injury. There are several subtypes of FPRs, each with distinct functions and ligand specificities, that contribute to the regulation of immune responses in health and disease.

En väl beskriven basisk peptid som tros utsöndras från levern och följa blodcirkulationen. Den har tillväxtreglerande, insulinliknande och mitogena egenskaper. Tillväxtfaktorn är till stor del, men inte helt, beroende av tillväxthormon. Den tycks i huvudsak vara verksam hos vuxna, till skillnad från insulinliknande tillväxtfaktor II, som är en viktig tillväxtfaktor i foster.

Neurotensin är ett neuropeptidhormon som produceras naturligt i kroppen och har en roll i reguleringen av olika fysiologiska processer, såsom smärta, temperaturreglering, sömn och humör. Det binder till specifika receptorer i hjärnan och tarmarna och påverkar där neurotransmissionen och cellsignaleringen. Neurotensin har också visat sig spela en roll i patologiska processer som inflammation, cancer och neurodegenerativa sjukdomar.

Cellyteproteiner som binder kalcitonin och utlöser intracellulära förändringar som påverkar cellernas beteende. Kalcitoninrerceptorer utanför nervsystemet förmedlar kalcitoninets roll vid kalciumhomeostas. Kalcitoninreceptorernas roll i hjärnan är ännu inte väl känd.

Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.

Områden på ett antigen som reagerar med specifika antikroppar.

Subtilisiner är ett enzym som bryter ned proteiner genom att klippa sönder specifika peptidbindningar, vilket resulterar i kortare peptider och enskilda aminosyror som slutprodukter. Detta enzym uttrycks av bakterien Bacillus subtilis och har potentialen att användas inom medicinska tillämpningar, såsom behandling av proteinaggregationssjukdomar som Alzheimers sjukdom och Parkinsonism.

En peptidsyntase är ett enzym som katalyserar reaktioner involverade i skapandet av peptidbindningar mellan aminosyror för att bilda peptider eller proteiner.

Adrenomedullin är ett peptidhormon som utsöndras från kromaffincellerna i binjuremärgen och andra vävnader, och har blodtryckssänkande, vasodilaterande och sekretolytiska effekter. Det fungerar också som en cytokin med inflammatoriska och immunmodulerande egenskaper.

Steroid är ett samlingsnamn för en grupp lipida (fett)baserade biologiskt aktiva ämnen som inkluderar hormoner såsom kortisol, testosteron och östrogen. De flesta steroider i kroppen produceras naturligt i kroppens glanduler, men de kan också syntetiseras konstligen för medicinska behandlingar eller dopning. I en mening kan man definiera steroider som:

Peptider med förmåga att stimulera de färgalstrande cellerna melanocyter hos däggdjur och melanoforer hos lägre ryggradsdjur. Genom att stimulera syntes och distribution av melanin i dessa celler ökar de pigmenteringen av hud och annan vävnad. MSH, som fås från proopiomelanokortin (POMC), produceras av melanotroper i pars intermedia, kortikotroper i adenohypofysen och hypotalamusnervcellerna i arkuatuskärnan.

Matrix-Assisted Laser Desorption-Ionization Mass Spectrometry (MALDI-MS) is a technique used for the analysis of biomolecules, such as proteins and peptides, as well as small molecules. This method combines matrix-assisted laser desorption/ionization (MALDI) with mass spectrometry (MS) to ionize and separate analytes based on their mass-to-charge ratio.

"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.

Paraneoplastisk endokrinet syndrom (PES) refererar till en grupp av symptom som orsakas av överproduktion eller underproduktion av hormoner orsakade av cancer, även när tumören inte direkt påverkar endokrina organ. Detta skiljer sig från situationen då själva cancern eller dess behandling direkt stör endokrina funktion, till exempel när sköldkörteln infiltreras av cancer eller när strålbehandling skadar sköldkörteln. PES kan vara en första indikation på en dold malignitet och kräver därför uppmärksamhet från vården.

Enzymer som verkar på polypeptiders fria C-ände genom att frigöra en enkel aminosyrarest. Beroende på sin katalytiska mekanism delas de vidare in i karboxipeptidaser av serintyp (EC 3.4.16), metalloka rboxipeptidaser (EC 3.4.17) och karboxipeptidaser av cysteintyp (EC 3.4.18). EC 3.4.-.

Ett 16 kD-peptidhormon som utsöndras av vita fettceller och som medverkar i regleringen av födointaget och energibalansen. Leptin avger den viktigaste afferenta signalen (insignalen) från fettceller i det svarssystem som reglerar kroppens fettlager.

Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.

Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.

Koriongonadotropin, även känt som human koriongonadotropin (hCG), är ett hormon som produceras av den syncytiotrofoblastala skiktet i den tidiga graviditetsvävnaden hos däggdjur. Det spelar en viktig roll i underhåll och kontinuerlig tillväxt av befruktade ägget efter att det har implanterats i livmodern, genom att signalera till kroppen att fortsätta producera progesteron och estradiol från gulkropparna. Dessutom förhindrar hCG att menstruationen skall inträffa och stödjer därmed fortlöpande graviditeten. Hos människor kan koriongonadotropinet upptäckas i urinen eller blodet cirka 10 dagar efter befruktningen, och nivåerna ökar snabbt under de första veckorna av graviditeten. Det används också som markör vid graviditetstester

Genetisk transkription är ett biologiskt process där DNA-sekvensen kopieras till en mRNA-sekvens (meddelande RNA) med hjälp av enzymet RNA-polymeras, vilket möjliggör syntesen av proteiner.

Ett organ i kroppen som filtrerar blod för utsöndring av urin och reglerar jonkoncentration.

Neurohypophysial hormones are a group of hormones synthesized and stored in the neurohypophysis, or posterior pituitary gland, which is a part of the hypothalamic-pituitary axis. The two main neurohypophysial hormones are oxytocin and vasopressin (also known as antidiuretic hormone or ADH). These hormones are produced by neurons in the supraoptic and paraventricular nuclei of the hypothalamus, then transported along axons to the neurohypophysis where they are released into the bloodstream. Oxytocin plays important roles in social bonding, childbirth, and breastfeeding, while vasopressin regulates water balance and blood pressure by controlling the reabsorption of water in the kidneys.

"Vasopressiner" är ett samlingsbegrepp för hormoner som orsakar blodkärlskonstriktion och ökar vattentrycket i kroppen. Det mest kända vasopressinet är arginin-vasopressin (AVP), även kallat antidiuretiskt hormon (ADH). AVP/ADH produceras i hypofysen och frisläpps i reaktion på ökat osmotiskt tryck eller minskad blodvolym för att hålla homeostasen i kroppen. Andra vasopressiner inkluderar luvtocin, som har en liknande struktur och effekt men främst är involverat i sociala bindningar och reproduktion.

Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.

Tyrosylglycylglycylfenylalanylleucin. En endogen pentapeptid med morfinlikande verkan. Aminosyran i position 5 är leucin.

Alfakedjan av hypofysglykoproteinhormoner (tyrotropin, follikelstimulerande hormon, luteiniserande hormon) och koriogonadotropin. Hos en och samma art är alfaunderenheterna av dessa fyra hormoner identiska. Glykoproteinhormonernas funktionella särdrag bestäms av de unika betaunderenheterna. Båda underenheter, icke-kovalent bundna heterodimerer, är nödvändiga för fullständig biologisk verkan.

Trypsin är ett enzym som produceras i bukspottskörteln och spjälkar proteiner i mag-tarmsystemet genom att bryta ned dem till mindre peptider och aminosyror, vilket underlättar deras absorption i kroppen.

Islet amyloid polypeptide (IAPP), även känt som amylin, är ett hormon som produceras och sekreteras tillsammans med insulin från de betaceller som finns i de Langerhansiska öarna i bukspottkörteln. IAPP har en viktig roll i regleringen av blodsockernivåer genom att hämma glukagonsekretion, fördröja matsmältningsprocessen och ge en känsla av syra. Vid typ 2 diabetes kan IAPP aggregera och bilda amyloider, vilket kan leda till cellskador och insulinförmåga.

Kemiska ämnen som hämmar de endokrina körtlarnas funktioner, biosyntesen av de hormoner de utsöndrar, eller blockerar hormonernas specifika verkan.

Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.

Tumörer som primärt uppstår i eller bildas som metastaser i hypofysen. De flesta hypofystumörer är adenom, vilka indelas i icke hormonproducerande och hormonproducerande former. De hormonproducerande klassificeras vidare utifrån den hormontyp de utsöndrar. Hypofysadenom kan även beskrivas genom färgningsegenskaper (basofila adenom, acidofila adenom och kromofoba adenom). Hypofystumörer kan utöva tryck på angränsande vävnadsstrukturer, inkl. hypotalamus. flera kranialnerver och synnervskorsningen. I det senare fallet kan dubbelsidig, temporal halvsyn uppstå.

Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.

Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.

Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur

Sekretin är ett hormonellt peptidhormon som frisätts från särskilda celler (sekretinceller) i tunntarmen och stimulerar produktionen av tarmt fluor, särskilt bikarbonat, för att neutralisera magsyra som släpps ner från magsäcken.

En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.

Sköldkörtelhormonreceptorer, alfa (ARs), är en typ av receptorer som binder till sköldkörtelhormoner som T3 och T4 och initierar signaltransduktionsprocesser inne i målcellerna. Dessa receptorer spelar en viktig roll i regleringen av cellers metabolism, tillväxt och differentiering.

En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).

Ett mått på en lösnings surhetsgrad.

En Proproteinkonvertas (PPK) är ett enzym som aktiverar proteiner genom att klippa bort en propeptidsekvens och på så sätt konverterar proproteinet till dess aktiva form.

En undergrupp av peptidhydrolaser. De klassificeras huvudsakligen utifrån sin katalytiska verkan. Specificitet används endast för identifiering av enskilda enzymer. De omfattar serinendopeptidaser (EC 3.4.21), cysteinendopeptidaser (EC 3.4.22), asparaginendopeptidaser (EC 3.4.23), metalloendopeptidaser (EC 3.4.24) samt en grupp enzymer som ännu inte placerats in i någon av ovannämnda klasser (EC 3.4.99). EC 3.4.-.

Maskliknande stadium efter äggstadiet i livscykeln hos insekter, maskar och andra djur som genomgår metamorfos.

Hormoner producerade i t ex hypotalamus eller sköldkörteln som påverkar utsöndringen av hormoner från hypofysen.

Proteiner och peptider som deltar i signalöverföringen inuti cellen. Dessa omfattar peptider och proteiner som reglerar transkriptionsfaktorernas verksamhet och cellulära förlopp till följd av svar på signaler från cellytereceptorer. De intracellulära signalpeptiderna och -proteinerna kan utgöra en del av en enzymatisk signalkaskad, eller verka genom att binda till och modifiera verkan av andra signalfaktorer.

Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.

Bukspottkörtelhormoner, också kända som enterohormoner, är hormoner som produceras och secreteras av enteroendokrina celler i tarmen. Dessa hormoner har en rad funktioner, inklusive reglering av matspjälkning, glukoshomöostas, sätt hungern och känslan av mättnad, samt immunmodulering. Exempel på bukspottkörtelhormoner inkluderar serotonin, gastrin, secretin, cholecystokinin (CCK), glukagon-somatomstatin-like peptid (GLP)-1 och -2, och peptid YY (PYY).

Benämning på flera, sinsemellan strukturellt likartade och extracellulärt ansamlade proteiner i form av 7-10 nm långa fibriller. De återfinns i olika vävnader och färgas av kongorött och tioflavin.

Störningar i omsättningen av järn i kroppen, vad gäller upptag, transport, lagring och förbrukning.

Dipeptidyl Peptidase 4 (DPP-4) är ett enzym som spjälkar ned vissa typer av hormoner och peptider, inklusive glucagonliknande peptid-1 (GLP-1) och glukos-avhängig insulinotropisk polypeptid (GIP). Dessa hormoner har en viktig roll i regleringen av blodsockernivåerna efter måltider. Genom att spjälka ned dessa hormoner, minskar DPP-4-aktiviteten deras verkan och påverkar därmed insulinsekreTIONen och glukagonutsöndringen, vilket kan ha en påverkan på blodsockernivåerna.

Cellinje från äggstockar på kinesisk hamster, Cricetulus griseus. Arten är omtyckt för cellgenetiska studier eftersom den har ett litet antal kromosomer. Cellinjen har kunnat användas till modellsyste m för studier av genetiska förändringar i odlade däggdjursceller.

Urokortiner är en grupp hormoner som produceras i binjurarna och har effekt på blodtrycket, vätskebalansen och kärlsystemet. De mest kända urokortinerna är aldosteron, renin och angiotensin. Aldosteron reglerar salt- och vattenhalten i kroppen genom att påverka nyrarnas återabsorption av natrium och vätska, medan renin och angiotensin är involverade i regleringen av blodtrycket genom att orsaka vasokonstriktion (blodkärlsförträngning) och ökat aldosterontillskott.

"Nervvävnadsproteiner" refererar till de proteiner som utgör strukturella och funktionella komponenter hos nervceller (neuron) och deras stödjande celler (glialceller) i nervsystemet. Dessa proteiner är involverade i en rad olika processer, inklusive signaltransduktion, cellytiska processer, neurotransmission och homeostas. Exempel på nervvävnadsproteiner är neurofilament, tubulin, aktin, laminer, GFAP (glial fibrillär acidisk protein) och diverse receptorer och kanaler.