Den perioperativa perioden är den tidsperiod som omfattar alla aspekter av patientvård relaterade till en planerad operation, inklusive förberedelser före operationen, själva operationen och återhämtningen efter operationen. Den perioperativa perioden börjar vanligtvis när beslutet om operation fattas och fortsätter tills patienten har återhämtat sig till sin preoperativa status eller förväntade livsstandard. Den kan variera i längd beroende på typen av operation och individuella skillnader hos patienten, men inkluderar ofta följande faser:

"Perioperativt omhändertagande" refererar till den samordnade och kontinuerliga vården som en patient erhåller från förberedelsen inför en operation till återhämtningen efter den, inklusive anestesi, surgery, och postoperativ vård. Den perioperativa fasen kan delas in i tre delar: förberedelsefasen (inkluderande preoperativ bedömning och optimering), operationsfasen, och återhämtningsfasen (postoperativ vård och rehabilitering). Målet med perioperativt omhändertagande är att säkerställa en optimal utgång för patienten genom att minska riskerna och komplikationerna som är kopplade till surgery.

Komplikationer som drabbar patienten under operation. De kan vara, men behöver inte vara, förknippade med det sjukdomstillstånd för vilket operationen utförs eller med det kirurgiska ingreppet i sig.

"Postoperativa komplikationer" refererar till problem eller biverkningar som uppstår som en följd av en kirurgisk operation under eller efter ett operationsförlopp, och kan inkludera infektioner, blödning, emboli, lungsäteskomplikationer, reaktioner på anestesi, skador på nerver eller organ, trombos, ytlig eller djup venös trombos (DVT), och andra allvarliga hälsoproblem.

Förlust av känsel. Dämpning av känselnervfunktionen åstadkoms vanligtvis på farmakologisk väg i smärtstillande syfte.

Tidsintervallet för en kirurgisk operation.

In medicine, a surgical operation, or simply "operation," refers to a medical procedure in which a doctor manually corrects an injury, disease, or abnormality using invasive techniques, such as instruments, cameras, or machines that assist in the visualization and treatment of internal structures. This may involve cutting, scraping, or removing tissue, bones, or other bodily components, and often requires anesthesia to prevent pain and discomfort during the procedure. The specific type of operation is determined by the nature and location of the problem being addressed.

Narkos.

"Preoperativa vård" refererar till den systematiska och omfattande utvärderingen, diagnostiken och behandlingen av en patient inför en planerad operation, med syfte att uppnå optimal kroppslig status och minska perioperativa komplikationer.

Kirurgiska operationer som kan senareläggas eller inte genomföras alls utan fara för patienten. Hit hör ingrepp för att avhjälpa icke livshotande medicinska problem eller tillstånd som ger psykisk stress eller leder till ev. annan risk för patienten, som t ex kosmetisk kirurgi eller sterilisering.

Förlust av blod i samband med kirurgiska ingrepp.

Den postoperativa perioden är tiden direkt efter en operation när patienten är under övervakning och behandling för att underlätta gen Recovery, minska smärta och minska komplikationer. Den kan variera i längd beroende på typ av operation och individuell hälsotillstånd.

"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.

"Premedication before surgical anesthesia refers to the administration of medication prior to a planned surgery, with the aim to prevent complications, reduce anxiety, and improve patient comfort. These medications may include sedatives, analgesics, or anticholinergics, and are tailored to each patient's individual needs and medical history."

"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.

Vårdinsatser under pågående kirurgiskt ingrepp. Häri ingår övervakning, vätsketerapi, medicinering, transfusioner, narkos, röntgen och laboratorietester.

Kontinuerlig övervakning av en patients tillstånd (livsfunktioner) under en pågående operation.

"Postoperativ vård" refererar till den omfattande, professionella omsorg och behandling som en patient får efter en operation, inklusive övervakning av vitala funktioner, smärtlindring, prevention av komplikationer såsom infektioner, och stöd för att främja snabb och säker återhämtning.

I en enda mening kan "premedicinering" definieras som den process där individen tar ett läkemedel eller en kombination av läkemedel med syfte att förbereda sig inför en medicinsk procedur eller operation. Detta görs ofta för att reducera rädsla, oro och smärta, samt för att skydda mot komplikationer under proceduren. Exempel på läkemedel som används i samband med premedicinering innefattar sedativa, analgetika och antibiotika.

Kirurgiska ingrepp i hjärtat.

'Postoperativ blödning' refererar till en komplikation efter en kirurgisk procedure, där det uppstår fortsatt eller excesivt blodflöde från operationsstället, vilket kan leda till sjuklighet och potential behov av ytterligare ingrepp för att kontrollera blödningen.

Medel som ges tillsammans med narkosmedel för ökad effekt, förbättrad tillförsel eller för att reducera den nödvändiga doseringen.

Avledande av blodflödet från höger förmaks öppning direkt till aortran (eller lårbensartären) via en oxygenator (syresättningsapparat), och därmed ledande det förbi såväl hjärtat som lungorna.

Kirurgiska förfaringssätt för behandling av kärlsjukdomar.

Medel som kan framkalla totalt eller partiellt känselbortfall, speciellt förlust av smärtförnimmelse. Vid total anestesi (narkos) nås ett tillstånd av medvetslöshet.

En blodtransfusion är en medicinsk procedure där blod eller blodprodukter transfunderas från en donator till en mottagare via en injektion i en ven. Detta görs vanligtvis för att ersätta förlorat blod under operationer, trauma eller vid sjukdomar som påverkar blodet, såsom anemi. Transfusionen måste matchas vad gäller blodtyp mellan donator och mottagare för att undvika allvarliga komplikationer.

"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.

En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.

En terapiform med syfte att återställa volym och sammansättning av kroppsvätskorna till normala nivåer vad avser vätske-elektrolytbalans. Vätska kan tillföras intravenöst, per os, via intermittent sondering eller hypodermoklys (subkutan infusion).

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Kirurgisk behandling av ischemisk kranskärlssjukdom genom transplantation av ett stycke av vena saphena (rosenådern), arteria mammaria eller annat ersättningsmaterial mellan aortan och den täppta kransartären, bortom den sjukliga förändringen.

Levertransplantation är en medicinsk procedure där en skadad eller funktionsoduglig lever ersätts med en frisk lever från en levande donator eller en avliden donator. Detta förfarande utförs vanligtvis när all annan behandling har misslyckats och patienten riskerar att dö till följd av leverfailure. Levertransplantationen kan rädda livet på dem som lider av svåra leverrelaterade sjukdomar, såsom skrumplever, levercirros eller levercancer. Efter operationen måste patienten ta immunosuppressiva läkemedel för resten av sitt liv för att förhindra avstötning av den nya levern.

Utbuktning på någon del av bukaortan, dvs den del av kroppspulsådern som går nedåt från mellangärdet.

Trombocytaggregationshämmare är ett samlingsnamn för läkemedel som hindrar blodplättarnas (trombocyternas) förmåga att klumpa eller aggregera tillsammans, vilket minskar risken för blodproppar (tromboser).

Postoperativ smärta definieras som smärta som upplevs efter en kirurgisk procedure eller operation.

"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."

Studier inriktade på att följa utvecklingen eller utfallet av t ex exponering, metoder, effekter av åtgärder, eller förekomst av någon sjukdom hos enskilda individer eller grupper.

En "Reoperation" definieras som ett ytterligare kirurgiskt ingrepp som utförs efter att en patient redan har genomgått en operation för samma problemområde eller sjukdom. Det kan vara schemalagd eller oväntad, beroende på komplikationer, misslyckanden med den ursprungliga behandlingen eller förlopp av sjukdomen.

Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.

Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.

Hämmat blodflöde genom ett organ eller en vävnad till följd av sjuklig sammandragning eller blockering av blodkärlen, eller avsaknad av blodcirkulation.

Preparat som förhindrar blodproppsbildning. Naturligt förekommande ämnen i blodet räknas hit endast om de används som läkemedel.

Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.

Perioperativ omvårdnad är den samordnade, multidisciplinära vården som ges innan, under och efter en operation, med syfte att säkerställa optimal patientutgång och kvalitet på vården. Den perioperativa vården inkluderar bedömning, planering, genomförande och utvärdering av behandlingar, samt kommunikation mellan olika vårdpersonalgrupper och patienten själv.

Mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som t ex halten av något specifikt enzym eller hormon, fördelningen av en specifik genetisk fenotyp i en population eller närvaron av biologiska ämnen ) som tjänar som indikatorer för hälsorelaterade bedömningar av t ex sjukdomsrisk, psykiska störningar, miljöexponering och dess effekter, tillväxt i cellodling osv.

Kirurgiskt avlägsnande av den förtjockade, åderförkalkade inre hinnan i en karotisartär.

Den tid en patient är inlagd på sjukhus eller annan vårdinrättning.

Ledningsanestesi är en form av lokal anestesi där en fin nål används för att injicera lokalbedövningsmedel direkt intill en nerv, vilket leder till ett snabbt och effektivt bedövningseffekt i det specifika området av kroppen som nerven innerverar.

Infektion i ett operationssår.

Kirurgisk infällning av syntetiskt eller biologiskt material som ersättning för eller reparation av skadade eller sjuka blodkärl.

Ett förfarande där ett laparoskop förs in genom ett litet snitt nära naveln i syfte att undersöka buk- eller bäckenorganen i bukhinnehålan. Om nödvändigt, kan biopsier eller kirurgiska ingrepp utföras i samband med laparoskopi.