Fosfodiesterashämmare: Föreningar som blockerar eller motverkar fosfodiesterasers biosyntes eller verkan.3´5´-cyklisk nukleotidfosfodiesteras: Ett enzym som katalyserar hydrolys av cykliskt AMP till adenosin-5´-fosfat. Enzymet är utbrett i djurvävnad och kontrollerar nivån av intracellulärt cykliskt AMP. Det har också verkan på 3´,5´-cyklisk t IMP och 3´,5´-cykliskt GMP. EC 3.1.4.17.Fosfordiesterhydrolaser3`5`-cykliskt GMP-fosfodiesteras: Ett enzym som katalyserar hydrolys av cykliskt GMP, vilket ger guanosin-5´-fosfat. EC 3.1.4.35.Phosphodiesterase 4 InhibitorsCyclic Nucleotide Phosphodiesterases, Type 4Phosphodiesterase 3 InhibitorsPhosphodiesterase 5 InhibitorsFosfodiesteras ICyclic Nucleotide Phosphodiesterases, Type 3RolipramCyclic Nucleotide Phosphodiesterases, Type 1Cyclic Nucleotide Phosphodiesterases, Type 51-metyl-3-isobutylxantin: 3,7-dihydro-1-metyl-3-(2-metylpropyl)-1H-purin-2,6-dion. En kraftigt verkande cyklisk nukleotidfosfodiesterashämmare; pga denna verkan ökar substansen cykliskt AMP och cykliskt GMP i vävnad och aktive rar därmed cyklisk nukleotidberoende proteinkinaser.2`,3`-cyklisk-nukleotidfosfodiesteraser: Nucleosid-2´,3´-cyklisk fosfatnukleotidhydrolas. Enzymer som katalyserar hydrolys av 2´- och 3´-fosfatbindningarna hos 2´,3´-cykliska nukleotider. De hydrolyserar även nukleosidmonofosfater. Innehålle r EC 3.1.4.16 och EC 3.1.4.37. EC 3.1.4.-.Cykliskt AMP: Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.Cykliskt GMP: Cykliskt guanosin-3',5'-(vätefosfat) (guanosin-5'-monofosfat); en guaninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelen i både 3'- och 5'-positionerna. Det är en intracellulär regulatorsubstans med funktion som sekundär budbärare. Halten av ämnet ökar som svar på ett flertal hormoner, bl a acetylkolin, insulin och oxytocin, och det aktiverar specifika proteinkinaser. Syn. cGMP.PurinonerRo 20-1724Cyclic Nucleotide Phosphodiesterases, Type 2Cyclic Nucleotide Phosphodiesterases, Type 6Milrinon: Ett medel med positiv inotrop effekt på hjärtat och kärlvidgande egenskaper. Det hämmar cAMP-fosfodiesterasverkan i hjärtmuskeln och i kärlens glatta muskulatur. Milrinon är ett derivat av amrinon och har 20-30 gånger så hög jonotropisk kraft som amrinon.SulfonerCyclic Nucleotide Phosphodiesterases, Type 7TeofyllinPurinerPyrrolidinonerTransducinRod Cell Outer SegmentKinetik: Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.PapaverinFotoreceptorerceller: Celler som känner av och släpper igenom ljus.Adenylatcyklas: Ett enzym i lyasklassen som katalyserar omvandlingen av ATP till 3´,5´-cykliskt AMP och pyrofosfat. Enzymet finns i plasmacellmembran och aktiveras av vissa hormoner (epinefrin, vasopressin, glukagon och kortikotropin). Reaktionsprodukten, cykliskt AMP, har en viktig regleringsfunktion i ämnesomsättningen. EC 4.6.1.1.PyrofosfataserVinkaalkaloiderNukleotider, cykliskaKalmodulin: Ett värmestabilt aktivatorprotein med låg molekylvikt i ffa hjärna och hjärta. Genom kalciumjonbindning kan proteinet kopplas till cykliska nukleotidfosfodiesteraser och adenylcyklas och således utöva sin verkan. Därmed modulerar proteinet nivåerna av cykliskt AMP och cykliskt GMP.Enzymaktivering: Omvandling av en inaktiv enzymform till en med metabolisk aktivitet, vilket inkluderar: 1) jonaktivering (aktivatorverkan); 2) kofaktor-/koenzymaktivering; 3) omvandling av enzymprekursor (proenzym eller zymogen) till aktivt enzym.Nötkreatur: Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.PiperazinerXantinerColforsinCykliskt AMP-beroende proteinkinaser: En grupp enzymer som är beroende av cykliskt AMP (cAMP) och som katalyserar fosforyleringen av serin- och treoninrester på proteiner. EC 2.7.10.-.Isoenzymer: Strukturellt likartade enzymer med samma katalytiska mekanism, men med olika kemiska, fysikaliska eller immunologiska egenskaper.PyridazinerBukladesin: N-(1-oxobutyl)adenosin-cykliskt 3',5'-(hydrogenfosfat)-2'-butanoat. Ett cykliskt nukleotidderivat som härmar verkan av endogent, cykliskt AMP och som förmår passera cellmembran. Det har kärlsammandrag ande egenskaper och används som hjärtstimulant.Guanylatcyklas: Ett enzym som katalyserar omvandlingen av GTP till 3',5'-cykliskt GMP och pyrofosfat. Det har även verkan på ITP och dGTP (deoxi-GTP). EC 4.6.1.2.Stavar (Näthinna)Amrinon: Ett hjärtstimulerande, positivt inotropt preparat med kärlvidgande egenskaper, fosfodiesterashämmande aktivitet och förmåga att stimulera kalciumjonflödet till hjärtats celler. Dess terapeutiska värde ligger i avsevärt ökat hjärtindex och minskat kärlmotstånd, med liten eller ingen förändring i artärtrycket. En allvarlig bieffekt är dock trombocytopeni hos vissa patienter.Glycerylfosforylkolin: En beståndsdel av fosfatidylkoliner (lecitiner), där de två glycerolhydroxigrupperna förestrats med fettsyror. Isoproterenol: En isopropylanalog av epinefrin som utgör ett beta-sympatomimetiskt medel som har verkan på hjärta, luftrör, skelettmuskulatur, matsmältningsapparaten osv. Preparatet används främst som luftrörsvidgande och hjärtstimulerande medel.Molekylsekvensdata: Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.Cykliskt GMP-beroende proteinkinaser: En grupp enzymer som är beroende av cykliskt GMP (cGMP) och som katalyserar fosforyleringen av serin- och treoninrester av proteiner. EC 2.7.10.-.Rana catesbeianaKalcium: Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.8-brom cyklisk adenosinmonofosfat: 8-bromadenosin-cykliskt 3´,5´-(vätefosfat). Ett långtidsverkande derivat av cykliskt AMP. Det aktiverar cykliskt AMP-beroende proteinkinas, men är resistent mot nedbrytning genom cykliskt AMP-fosfodie steras.Karboliner: En grupp pyridoindolföreningar. Alla sammanbindningar mellan pyridin och indolets femuddiga ring tillåts, likaså derivaten av dessa föreningar.PentoxifyllinAminofyllin: Ett läkemedel som innehåller teofyllin och etylendiamin. Det är mer lättlösligt i vatten än vad teofyllin är, men har likartad farmakologisk verkan. Det används huvudsakligen vid astma.Aminosyrasekvens: Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.Cyklopropaner: En grupp cykliska, alifatiska kolväten.Hydrolys: Spjälkning av ett kemiskt ämne genom tillägg av en vattenmolekyl.NukleotidaserErektil dysfunktion: Sexuell oförmåga hos mannen.TionukleotiderDos-responskurva, läkemedel: Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.Cykliskt IMP: Cykliskt inosin-3',5'-(vätefosfat) (inosin-5'-monofosfat); en inosinnukleotid med svag hämningseffekt på hydrolys av cAMP och cGMP och som hämmar katthjärta-cAMP-fosfodiesteras. Syn. cIMP.Dictyostelium: Ett släkte protozoer som tidigare även betraktades som en svampart. Den naturliga hemvisten är skogens förmultnande löv, där protozoerna livnär sig på bakterier. D. discoideum är den mest välkända arten och används i stor utsträckning i biomedicinsk forskning.Aminopyridiner: Pyridiner som ersatts med en aminogrupp i någon position. De kan vara hydrogenerade, men måste ha åtminstone en dubbelbindning.Enoximon: 1,3-dihydro-4-metyl-5-(4-(metyltio)bensoyl)-2H-imidazol-2-on. En selektiv fosfodiesterashämmare med kärlvidgande och positiv inotrop verkan som inte ändrar hjärtmuskelns syreförbrukning. Medlet används vid behandling av patienter med kronisk hjärtsvikt.Fosfoinositidfosfolipas CGuanosintrifosfat: Guanosin 5'-(tetravätetrifosfat), en guaninnukleotid som innehåller tre fosfatgrupper, förestrade till sockerdelen.Pyridoner2',3'-Cyclic Nucleotide 3'-PhosphodiesteraseSubstratspecificitetCeller, odlade: Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.Cellmembran: Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.Second Messenger SystemsPeniserektionTriazinerMarsvin: Allmän benämning på medlemmar av familjen Caviidae. Den vanligaste arten är Cavia porcellus, som är det tammarsvin som används som husdjur och i biomedicinsk forskning.Råttor, inavlade stammarBassekvens: Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.RodopsinFenylisopropyladenosin: N-isopropyl-N-fenyladenosin, ett medel mot blodfett. Syn. TH 162.Hjärna: Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.SignalomvandlingSubcellulära fraktionerImidazoler: Föreningar som innehåller 1,3-diazol, en femhörnig aromatisk ring med två kväveatomer med en mellanliggande kolatom. Kemiskt reducerade varianter omfattar imidazoliner och imidazolidiner.Kväveoxid: Gasformig fri radikal som produceras ur arginin i en rad olika däggdjursceller genom verkan av kväveoxidsyntas. Kväveoxid är en endotelberoende relaxerande faktor som frisätts från kärlendotelvävnad och förmedlar kärlutvidgning. Den hämmar även trombocytaggregation, löser upp trombocytaggregat och hindrar att trombocyter fastnar på kärlendotelet. Kväveoxid aktiverar cytosoliskt guanylatcyklas och höjer därmed de intracellulära nivåerna av cykliskt GMP.Isokinoliner: En grupp föreningar med benso(c)pyridinets heterocykliska ringstruktur. Ringstrukturen är typisk för den grupp av opiumalkaloider som innehåller papaverin.EnzymhämmareMolekylvikt: Summan av atomvikterna för de atomer som ingår i en molekyl. En modernare benämning är relativ molekylmassa.Ljus: Det område av det elektromagnetiska spektret som det mänskliga ögat är känsligt för. Ljusets våglängd ligger mellan 400 och 800 nanometer, dvs mellan de ultravioletta och infraröda frekvenserna.Jonbytarkromatografi: Separationsteknik, där den fasta fasen består av jonbytarhartser. Hartserna innehåller små, löst bundna joner som lätt byter plats med andra små joner med motsvarande laddning i de lösningar som passe rar över den fasta fasen. Syn. jonbyteskromatografi.P-O-lyaserDibutyryl cykliskt GMP: N-(1-oxobutyl)-cykliskt 3',5'-(vätefosfat)-2'-butanoatguanosin. Ett derivat av cykliskt GMP. Det har större motstånd mot extracellulärt och intracellulärt fosfodiesteras än cykliskt GMP.Kinoloner: En grupp derivat av naftyridinkarboxylsyra, kinolinkarboxylsyra eller nalidixinsyra.Bindningsplatser: De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.Katalytisk domän: Det område i ett enzym som genom verkan på sitt substrat utlöser en enzymreaktion.Kärlvidgande medel: Läkemedel som används för att åstadkomma en utvidgning av blodkärlen.Kväveoxiddonatorer: En blandad grupp av ämnen, med unika kemiska strukturer och biokemiska fordringar, som ger upphov till kväveoxid. Sådana föreningar har använts för behandling av hjärt-kärlsjukdomar och akut hjärtinfarkt, akut och kronisk hjärtsvikt, och för reglering av blodtryck i samband med kirurgi.CyklohexankarboxylsyrorRåttor, Sprague-DawleyAlprostadil: Ett potent, kärlvidgande medel som ökar det perifera blodflödet. Det hindrar blodplättsanhopning och har många andra biologiska effekter, som t ex utvidgning av luftrören, mediering av inflammation os v.Fosforylering: Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.Katjoner, tvåvärda: Positivt laddade atomer, radikaler eller atomgrupper med tvåvärd laddning, som vandrar mot katoden eller den negativa polen vid elektrolys.Hjärtmuskel: Hjärtats muskelvävnad. Den består av strimmiga, icke viljestyrda muskelceller, sammankopplade till att bilda den sammandragande pump som genererar blodflödet.Magnesium: Ett lätt, silverfärgat, metalliskt grundämne. Det har kemiskt tecken Mg, atomnummer 12 och atomvikt 24,31. Dess salter är nödvändiga i näringskedjan, då de behövs för många enzymers verkan, särskilt för sådana som deltar i oxidativ fosforylering. Magnesium ingår i såväl intra- som extracellulära vätskor och utsöndras via urin och avföring. Brist på ämnet ger upphov till nervretning, med stelkramp, kärlvidgning, kramper, darrningar, depression och psykotiska beteenden.Adenosin: En nukleosid bestående av adenin och d-ribos. Adenosin och dess derivat spelar många viktiga biologiska roller, förutom att ingå i DNA och RNA. Adenosin är en neurotransmittor.TiadiazinerPenisGuanylylimidodifosfat: En icke-hydrolyserbar analog till GTP, hos vilken syreatomen som är brygga mellan beta- och gammafosfatet ersatts av en kväveatom. Den binder hårt till G-protein i närvaro av Mg2+. Nukleotiden stimulerar kraftigt adenylatcyklas.PyridinerTidsfaktorerReglering av genuttryck, enzymer: De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten i samband med enzymsyntes.LunghypertoniProteinbindningAdeninnukleotiderAdrenerga betastimulerare: Läkemedel som binder selektivt till och aktiverar betaadrenerga receptorer.Guanosin 5'-O-(3-tiotrifosfat): Guanosin-5'-(trivätedifosfat), monoanhydrid med tiofosforsyra, är en stabil GTP-analog med en rad fysiologiska verkningar, så som stimulering av guaninnukleotidbindande proteiner, hydrolys av fosfoinositid, ackumulering av cykliskt AMP och aktivering av specifika protoonkogener.RNA, budbärarLipolys: Den ämnesomsättningsprocess som bryter ned lipider och frisätter fria fettsyror, kroppens viktigaste oxidativa bränsle. Lipolysen kan omfatta födoämnesfetter i matsmältningsapparaten, cirkulerande fetter i blodet, och lagrat fett i fettvävnad och lever. Ett antal enzymer är verksamma vid sådan lipidhydrolys, som t ex lipas och lipoproteinlipas från olika vävnader.Kemisk stimuleringProteinkinaserSynIloprost: En eikosanoid som är en produkt av cyklooxygenasprocessen vid arakidonsyraomsättningen. Den är en stabil och syntetisk analog till epoprostenol, men med längre halveringstid än moderföreningen. Dess verkan påminner om prostacyklinets. Iloprost åstadkommer kärlutvidgning och hämmar blodplättsklumpning.Råttor, WistarCellinjeKaniner: Djurarten Oryctolagus cuniculus, av familjen Leporidae och ordningen Lagomorpha. Kaniner föds i hålor, utan päls, och med slutna ögon och öron. Kaniner har 22 kromosompar, medan harar har 24.Kloning, molekylär: Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.Mutation: Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.FosformonoesterhydrolaserAdenosinmonofosfat: Adenylsyra. Adeninnukleotid innehållande en fosfatgrupp som förestrats till en sockerdel i 2´-,3´- eller 5´-positionen.Kalmodulinbindande proteiner: Proteiner med förmåga att binda Kalmodulin. De finns i många vävnader och uppvisar en rad olika funktioner, inklusive F-aktinkorskoppling och blockering av cykliska nukleotidfosfodiesteraser, kalcium- och magnesium-ATPaser.Mangan: Metalliskt grundämne med kemiskt tecken Mn, atomnummer 25 och atomvikt 54,94. Det är anrikat i cellmitokondrier, främst i hypofysen, levern, bukspottkörteln, njurarna och skelettvävnaden. Det påverkar syntesen av mukopolysackarider, stimulerar produktionen av kolesterol och fettsyror i levern, och utgör en kofaktor för många enzymer, bl a arginas och alkalinfosfatas i levern.EDTA: Ett kelerande ämne som avskiljer en mängd olika flervärda katjoner. Det används vid läkemedelstillverkning och som livsmedelstillsats. Syn. etylendiamintetraättiksyra.Lever: Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.TerfenylföreningarTrypsinKalciumbindande proteiner: Proteiner som kalciumjoner kan kopplas till. De fungerar som transportproteiner, reglerproteiner eller aktiveringsproteiner.Sekvenshomologi, aminosyraNitroprussidAlkaliskt fosfatas: Ett enzym som katalyserar omvandlingen av en ortofosformonoester och vatten till alkohol och ortofosfat. EC 3.1.3.1.Nasturtiumbeta-adrenerga receptorerMuskelavslappning: Den fas i muskelaktiviteten då en muskel återgår i viloläge.OxadiazolerTetrazolerInsulin: Ett proteinhormon som utsöndras av bukspottkörtelns betaceller. Insulin har en avgörande roll i regleringen av sockeromsättningen, där det främjar cellernas förbrukning av glukos. Det spelar även en viktig roll för omsättningen av proteiner och lipider. Insulin används som läkemedel för hålla insulinberoende diabetes mellitus under kontroll.Adenin: En viktig purinbas. I djur- och växtceller förekommer det vanligen kondenserat med ribos eller deoxyribos i nukleosiderna adenosin och deoxyadenosin. Det är således en komponent i nukleinsyror, vissa nukleotider och många koenzymer. Det finns i bukspottkörteln och mjälten.Polynukleotid-5'-hydroxylkinasVätejonkoncentration: Ett mått på en lösnings surhetsgrad.Makromolekylära substanser: Föreningar och molekylkomplex som består av ett stort antal atomer och som i allmänhet är mer än 500 kD. I biologiska system kan makromolekylära ämnen åskådliggöras med elektronmikroskopi och särskiljas från organeller genom avsaknaden av membranstrukturer.TymidinmonofosfatTrifluoperazinGlatt muskulatur: Icke-tvärstrimmiga muskler, som utgör den icke viljestyrda muskelvävnaden till de inre organen, blodkärlen, hårsäckarna osv. De sammandragbara elementen är avlånga, oftast spindelformade celler med central kärna. Glatta muskeltrådar hålls ihop i skikt eller buntar av nätbildande fibrer, och ofta är även elastiska nät rikligt förekommande.Dipyridamol: En fosfodiesterashämmare som blockerar upptag och omsättning av adenosin i erytrocyter och kärlendotelceller. Dipyridamol förstärker även den klumpningsmotverkande effekten av prostacyklin.Polyakrylamidgelelektrofores: En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.Bensamider: Amider av bensoesyra.OrmgifterHjärtstimulerande medelGuaninnukleotider: Föreningar av guanosin och fosfatgrupper. De vanligaste är GMP (guanosinmonofosfat), GDP (guanosindifosfat) och GTP (guanosintrifosfat).Eye ProteinsNatriuretisk förmaksfaktor: ANF. Ett hormon med kraftig verkan på njurarnas natriumutsöndring och kraftig kärlvidgande verkan som utsöndras av hjärtats förmak. Det består av en blandning av lågviktspeptider av varierande storlek från en gemensam prekursor och med en gemensam sekvens på ca 20 aminosyror.SfingomyelinfosfodiesterasGuanosine MonophosphateProteinstruktur, tertiärRekombinanta proteinerGlukos-6-fosfatisomeras: Ett enzym som katalyserar den reversibla omvandlingen mellan glukos-6-fosfat och fruktos-6-fosfat och utgör en del av de glykolytiska och glukoneogena förloppen. Brist på enzymet, en autosomalt recessiv egenskap, leder till glykogenes i levern och hemolytisk anemi. EC 5.3.1.9.LäkemedelssamverkanAdrenalin: Det aktiva, sympatomimetiska binjurebarkhormonet hos de flesta djurarter. Det stimulerar både de alfa- och betaadrenerga systemen, ger systemisk kärlsammandragning och mag-tarmavslappning, stimulerar hjärtverksamheten och vidgar luftrören och hjärnans kärl. Hormonet används vid astma och hjärtsvikt, och för att fördröja upptaget av lokalbedövningsmedel. Syn. epinefrin.Sjukdomsmodeller, djur: Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.FtalazinerKromatografi, DEAE-cellulosa: En typ av jonbytarkromatografi, där positivt laddad dietylaminoetylcellulosa används som bas.Hydroxylamin: En färglös, oorganisk förening (NH2OH) som används för organisk syntes och som reduktionsmedel och antioxidant, pga sin förmåga att avge kväveoxid. Vid rumstemperatur är ämnet instabilt och bryts ned till kväve och dikväveoxid. Vid upphettning exploderar det.G-Protein-Coupled Receptor Kinase 1InosinnukleotiderStereoisomerismFosfatidylinositoler: Derivat av fosfatidsyror där fosforsyran har esterbindning till hexahydroxialkoholen myoinositol. Fullständig hydrolys ger 1 mol glycerol, fosforsyra och myoinositol, och 2 mol fettsyror.SulfonamiderGTP-bindande proteiner: Reglerproteiner som verkar som molekylära omkopplare. De reglerar ett stort antal biologiska processer, inklusive receptorsignallering, intracellulära signalöverföringsvägar och proteinsyntes. Deras verkan kontrolleras av faktorer som styr deras förmåga att binda till och hydrolysera GTP till GDP.Katalys: Påskyndande av en kemisk reaktion genom medverkan av en särskild reaktorsubstans, katalysator.Blotting, Western: Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.Fosfatidylinositoldiacylglycerol-lyasGlukagon: Ett bukspottkörtelhormon som utsöndras av Langerhansöarnas alfaceller. Det är en rak polypeptid med 29 aminosyror (molekylvikt 3550 D) som spelar en viktig roll i regleringen av blodsockerhalten, ketonomsättningen och flera andra biokemiska och fysiologiska förlopp.Koleratoxin: Enterotoxin från Vibrio cholerae. Det är ett protein, bestående av två huvudkomponenter, en tung (H) eller A-peptid och en lätt (L) eller B-peptid (koleragenoid). B-peptiden förankrar proteinet vid tarmepitelceller, medan A-peptiden tränger in i cytoplasman och aktiverar adenylcyklas och produktion av cAMP. Förhöjda halter av cAMP anses påverka utsöndring av vätska och elektrolyter från kryptceller i tarmen.Lungartär: Det korta, vida blodkärl som utgår från den högra hjärtkammarens conus arteriosus och leder ej syresatt blod till lungorna.Cytosol: Den vätska (vattenlösning) som fyller ut utrymmet mellan organellerna och andra cellorgan i cytoplasman.NäthinnaKinolinerLunga: Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.EGTA: Etylen-bis(oxyetylen-nitrilo)-tetra-[ättiksyra]. Ett kelerande medel med förhållandevis högre kalciumspecificitet och lägre toxicitet än EDTA (etylendiamintetraättiksyra).Dinukleosidfosfater: En grupp föreningar bestående av en nukleotidmolekyl, till vilken kopplats ytterligare en nukleosid genom fosfatmolekylen eller -molekylerna. Nukleotiden kan innehålla ett antal fosfater.Koffein: Ett metylxantin som förekommer naturligt i en del drycker och som används farmakologiskt. Koffeinets mest märkbara farmakologiska effekt är den stimulerande effekten på centrala nervsystemet, med ökad vakenhet och rastlöshet. Det har också avslappnande verkan på glatt muskulatur, stimulerar hjärtmusklerna och urinutsöndringen, och tycks ha positiv effekt vid behandling av vissa typer av huvudvärk. Bland de cellaktiviteter som påvisats är hämmande av cykliskt nukleotidfosfodiesteras en av de viktigaste.Bufo marinus: En art av de äkta paddorna, Bufonidae, med utbredning i tropiska områden. Från körtlar i huden utsöndras ett kraftigt gift.Fettvävnad: Bindväv bestående av fettceller (adipocyter) i ett nätverk av stödjeceller. Pigmenterad, värmealstrande fettvävnad i många däggdjurarters foster och nyfödda kallas brunt fett.Glatt muskulatur i kärl: Blodkärlens icke-tvärstrimmiga, icke viljestyrda muskelvävnad.Luftstrupe: Det rör av brosk och hinnor som går nedåt från struphuvudet och förgrenar sig i det högra och det vänstra luftröret.Bufo bufo: Den vanliga paddan; en art av de äkta paddorna, Bufonidae, med omfattande utbredning i Amerika och Europa.Möss, inavlade C57BL