Placentasjukdomar, eller placental disorders, är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som drabbar moderkakan under graviditeten. Dessa sjukdomar kan påverka moderkakans blodförsörjning och funktion, vilket i sin tur kan leda till komplikationer för både modern och fostret. Placentasjukdomar delas vanligen upp i två kategorier: placentainsufficiens (vilket innebär att moderkakan inte kan tillgodose fostrets behov) och placentala blödningar. Exempel på placentasjukdomar inkluderar preeklampsi, fetal growth restriction och abruptio placentae.

Ett mycket blodkärlrikt foster-moderorgan hos däggdjur för tillförsel av syre och näring till fostret och transport av avfallsprodukter från fostret. Det består av en fosterdel (korionvilli), utvecklad från trofoblaster, och en moderdel (decidua), som bildats ur livmoderslemhinnan. Moderkakan producerar en mängd olika steroider, proteiner och peptidhormoner (placentahormoner).

Placenta previa är ett tillstånd under graviditet då moderkakan (placenta) delvis eller helt täcker cervix, livmoderhalsen. Detta kan orsaka blödning under graviditeten och öka risken för fosterförlust. Placenta previa behöver i allmänhet övervakas med ultraljud och kan kräva vård på sjukhus om det uppstår blödningar. I vissa fall kan cesareansection vara nödvändig för att föda barnet, särskilt om placenta previa inte har rättat sig innan 37:e veckan av graviditeten.

Placenta accreta är en medicinsk tillstånd där moderkakan (placenta) fäst sig för häftigt till livmoderns (endometriet) inre vägg under graviditeten, istället för att avskiljas normalt efter fostrets födelse. I allvarliga fall kan det leda till kraftiga blödningar och skador på livmodern som kan kräva operation eller hysterektomi (borttagande av livmodern). Placenta accreta kan delas in i olika grader:

Moderkaka som inte drivs ut efter fostrets födelse. Moderkakan blir kvar om livmodern inte dras samman efter tömningen eller om moderkakan sitter fast i myometriet på ett onormalt sätt.

Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.

En medicinsk definition av 'trofoblast' är celler som utgör den yttre lagringen av ett embryo och spelar en viktig roll i att underhålla graviditeten genom att se till att moderkakan försörjer fostret med näringsämnen och syre. Trofoblastcellerna är de första cellerna från embryot som kommer i kontakt med moderns kropp under befruktningen, och de börjar omedelbart att sekretera enzymer som möjliggör invasiv implantation av embryot i moderkakan. Trofoblasten utvecklas sedan till två skilda typer av celler: cytotrofoblast och syncytiotrofoblast. Cytotrofoblasterna är morfologiskt lika med vanliga epitelceller, medan syncytiotrofoblasterna är multikärniga celler som bildar ett yttre skikt runt moderkakan och utgör gränsen mellan moderns kropp och fost

De trådlika kärlutskotten på korion (yttre fosterhinnan) som skjuter in i moderkakans struktur.

Utbyte av ämnen mellan moderns blod och fostrets blod via cirkulation i moderkakan. Placentabarriären hindrar överföring av mikroorganismer och virus.

Proteiner som produceras av den gravida kvinnans organ eller moderkaka. Sådana proteiner kan vara graviditetsspecifika (dvs att de endast förekommer under graviditeten) eller graviditetsassocierade (kan förekomma antingen under graviditeten eller i samband med t ex hormonbehandling eller vissa tumörsjukdomar).

Placentation är den process där moderkaka (placenta) etableras och utvecklas under graviditeten för att möjliggöra syre- och näringsutbyte mellan modern och fostret. Det är en central del av graviditeten hos däggdjur, inklusive människan. Placentationen sker genom en interaktion mellan moderkaksförhorn (trofoblast) från fostrets embryo och moderkaksvävnaden (decidua) i livmodern. Den specifika placentationsprocessen varierar mellan olika däggdjursarter och kan ha en betydande inverkan på fosterutvecklingen och graviditetens utgång.

Den ofödda avkomman hos däggdjur som föder levande ungar. Fostertiden sträcker sig från embryonalstadiet, då de huvudsakliga organen tagit form, till födseln. Hos människan motsvaras det av tiden från och med den 9 graviditetsveckan. Foster skall särskiljas från embryo.

"Havandeskapsförgiftning, även känd som ciguateraförgiftning, är en form av matförgiftning orsakad av toxiner producerade av encelliga marine alger som accumulerats i fiskar på högre trofiska nivåer i vattnen runt Koralltriangeln och andra tropiska områden."

"Fosterålder, eller gestasional ålder, är den tidsperiod från den första dagens graviditet till fostrets födelse." (Medicinska terminologier och definitioner kan variera något mellan olika länder och kulturer.)

Tunna vävnadsskikt som omger embryot eller fostret och har betydelse för näringstillgång, andning, avföring och skydd. De utgörs av gulsäcken, urinsäcken (allantois), amnion och fosterhinnan (korion).

Den yttre fosterhinnan.

Den tid av graviditeten som sträcker sig från vecka 29 t o m vecka 42 av havandeskapet (dagarna 197 - 294).

Dräktighet är ett medicinskt tillstånd hos en kvinna, där hon bär en befruktad äggcell som har utvecklats till en embryo och sedan en foster inne i livmodern. Detta inträffar vanligtvis efter att en sperma träffat och befruktat ägget under samlag, vilket resulterar i en ny individ med unika arvsanlag. Dräktighet varar i cirka 40 veckor och indelas i tre trimestrar, där kroppen genomgår omfattande fysiologiska förändringar för att möjliggöra fostrets tillväxt och utveckling.

Den tid av graviditeten som sträcker sig från första dagen av den senaste normala menstruationsperioden t o m vecka 14 av havandeskapet (98 dagar).

Placentalaktogen (PL) är ett hormon som produceras av moderkakan (placenta) under graviditeten hos däggdjur, inklusive människor. Det är strukturellt och funktionellt relaterat till prolaktin, som är välkänt för sin roll i att stimulera produktionen av bröstmjölk efter fostrets födelse.

Livmoderslemhinnan (endometriet) under graviditet.