I en enkel medicinsk definition, betyder "portatryck" det tryck som mäts när ett blodtrycksmonitoreringverktyg placeras runt armbågen och infleras för att mäta blodflödet i en artär. Detta tryck kallas också systoliskt blodtryck och representerar den övre gränsen av blodtrycket i artärerna när hjärtat slår. När armbandsvätskan lossnas eller avflätas, minskar trycket och blodflödet kan uppfattas, vilket kallas diastoliskt blodtryck och representerar den nedre gränsen av blodtrycket.
Onormalt blodflödesmotstånd i leverns portasystem, vilket ofta förekommer vid skrumplever och portvensobstruktion.
En portåder är ett blodkärl eller ett system av blodkärl där blodflödet normalt flödar från en högre tryckregion till en lägre tryckregion, ofta refererande till den deoxigerade blodflödet från mag-tarmkanalen som passerar genom levern för att filtreras och näringsämnen absorberas.
"Portasystemet, även känt som portahypertensivt system eller portacaval system, är ett cirkulatoriskt system som inkluderar levern, vena cava inferior och de perifera venerna i bukhålan. Det består av portvenen, som transporterar blod från mag-tarmkanalen, mjölksäcken, pancreaset och milten till levern, där det processas innan det returneras till systemkretsloppet via vena cava inferior."
"Ventrikel" är ett medicinskt begrepp som refererar till kammare i hjärtat där blod pumpas ut från. Människohjärtat har två överkamrar (övre ventriklar) och två nedre kamrar (undre ventriklar). Övre ventriklarna tar emot oxygenerat blod från lungorna respektive kroppsvenen, medan undre ventriklarna pumpar oxygenerat blod ut till kroppen respektive syrefattigt blod till lungorna.
Blodflöde genom levern.
Tryck är ett medicinskt begrepp som refererar till den kraft som verkar på en viss yta, vanligtvis uttrycks som newton per kvadratmeter (N/m2 eller Pascal, Pa), och används för att beskriva olika fysiologiska fenomen såsom blodtryck, lufttryck och cerebrospinalvätskans tryck.
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
En portosystemisk shunt, eller PSS, är en abnorm anastomos (förbindelse) mellan portalvenen och systemiska venerna, vilket orsakar en delvis eller fullständig avledning av blodflödet från portalen till systemkretsloppet. I en kirurgisk kontext kan en portosystemisk shunt skapas syntetiskt som ett behandlingsalternativ för vissa leverrelaterade sjukdomar, såsom portals hypertension eller levercirros. Kirurgiska portosystemiska shunts innebär att man skapar en anastomos mellan portalvenen och systemvenerna (till exempel cavena cava) för att avlasta den höga trycket i portalen och på så sätt reducera komplikationer som blödningar eller ascites. Detta kan vara en livräddande behandling för vissa patienter, men det finns också risker relaterade till proceduren, inklusive möjligheten för hepatiska encefalop
Experimentellt framkallade kroniska skador på leverns parenkymceller i syfte att erhålla en modell av levercirros (skrumplever).
Vener som leder blod från levern.
Leversjukdom som präglas av att den normala mikrocirkulationen, den väsentliga kärlanatomin och leverns arkitektur genomgått olika grader av förstörelse och förändringar, med fibrösa hinnor som omger nybildade parenkymknutor.
En portosystemisk shunt, transjugular intrahepatisk (TIPS) är ett interventionellt radiologiskt ingrepp där en stent placeras mellan leverns portalven och nedre vena cava för att skapa en alternativ blodflödesväg runt en obstruerad levervener. Det används för att behandla komplikationer av portalhypertension, såsom ascites eller varicerblödningar, som orsakas av levercirros.
Esophageal and gastric varices refer to abnormally dilated veins in the lower part of the esophagus (esophageal varices) and in the fundus of the stomach (gastric varices). These veins are typically enlarged due to increased pressure in the portal vein, which is the main vein that carries blood from the intestines to the liver. This condition is known as portal hypertension and can occur as a result of cirrhosis or other liver diseases. The dilated veins are prone to rupture, leading to potentially life-threatening bleeding in the gastrointestinal tract.
Blodcirkulationen genom blodkärlen som försörjer bukorganen.
En portosystemic shunt, eller portokaval shunt, är en operationell procedure där man skapar en anastomos (anslutning) mellan portalvenen och systemiska vener (ofta den övre hallow venerna), vilket leder till att blodflödet från mag-tarmkanalen och levern bypassar levern. Detta kan användas som en behandlingsmetod för vissa leversjukdomar, där det primära målet är att reducera portalsystemtrycket och förebygga komplikationer såsom varicerblödningar och ascites.
En splenorenal shunt är en kirurgisk procedure där man skapar en anastomos (anslutning) mellan miltartären (spleniska artärien) och nedre käxartären (renala arterien), vilket skapar en alternativ blodflödesväg från milten till njuren. Denna procedure utförs vanligtvis för att lindra portosystemisk encefalopati (PSE) orsakad av portalhypertension, det ökade trycket i portven systemet som kan leda till blödningar och onormalt höga nivåer av ammoniak och andra toxiska ämnen i blodomloppet. Splenorenal shunt hjälper till att reducera dessa symptom genom att avleda en del av blodflödet från mag-tarmkanalen, där toxinerna produceras, bort från levern och istället direkt till njuren där de kan tas bort via urinen.
Blödning i någon del av mag-tarmkanalen, från matstrupen till ändtarmen.
Fibros i leverns hinnor till följd av överdriven, kronisk alkoholkonsumtion.
Metoder för mätning av blodtrycket.
I medicinen refererar "portografi" till bilder eller andra data som visar blodflödet genom portsystemet, som är ett nätverk av blodkärl som förbinder levern med magsäcken och tarmarna. Portgrafi används ofta för att diagnostisera problem relaterade till portsystemet, såsom portåreterskleros eller portvenös trombos. Proceduren innebär vanligtvis en kontrastmedelsinjektion i mag-tarmkanalen, följt av en serie röntgenbilder som visar hur kontrastmedlet förs genom levern till hjärtat via portsystemet.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
"Hydrostatiskt tryck" är det tryck som utövas på en given punkt i en fluid (gas eller vätska) som är i vila, och orsakas av fluidens egen vikt ovanför den punkten. Det kan matematisk beskrivas som produkten av fluidens densitet, gravitationsacceleration och höjden av fluiden ovanför punkten.
Användning av en ligatur för att knyta till eller strypa ett kärl.
Vener som för blod bort från inälvorna. Den nedre tarmkäxvenen mynnar i mjältvenen, och den övre tarmkäxvenen förenar sig med mjältvenen till att bilda portvenen.
Ascites. Ansamling av vätska i peritonealhålan (bukhinnehålan).
En gren av bukaortan som försörjer magen, bukspottkörteln, tolvfingertarmen, levern, gallan och det större bukhinnenätet.
Tetraklormetan. Lösningsmedel för oljor, fett, lack, fernissa, vaxer och hartser, och utgångsmaterial vid framställning av organiska föreningar. Medlet är giftigt att inandas, förtära och i kontakt med huden, och kan ge dödlig förgiftning.
Ven som vid mjältporten förenar ett flertal små vener från magen, bukspottkörteln, mjälten och tarmkäxet.
Biologiska verkningsmekanismer och händelser som bidrar till att upprätthålla den systemiska eller regionala blodcirkulationen.
Den största grenen av bukartärstammen, med spridning till mjälten, bukspottkörteln, magen och det större bukhinnenätet.
Oparig ven från högra tillförande lumbalvenen (ländryggsvenen) eller hålvenen som via aortaöppningen i mellangärdet löper genom bröstkorgen och slutar i övre hålvenen.
"Regionalt blodflöde" refererar till mängden blod som flödar genom ett specifikt område eller del av kroppen under en viss tidsperiod. Det uttrycks vanligtvis i volymen blod per tidsenhet, till exempel milliliter per minut (ml/min). Regionalt blodflöde kan mätas och övervakas för att bedöma hälsa och funktion hos olika organ och vävnader, samt för att diagnosticera och övervaka sjukdomar eller skador som påverkar blodförsörjningen till ett visst område.
Leversjukdomar orsakade av infektioner genom parasiter, som t ex bandmaskar och sugmaskar.
Snäckfeber, även känt som schistosomiasis, är en parasitär infektion orsakad av vattenlevande snäckor som bär på vuxna stadium av parasitsläktet Schistosoma. Infektionen uppstår när människan utsätts för kontakt med infekterad vatten, vilket leder till att parasitens larver penetrerar huden och sedan migrerar till levern och tar form av äggproducerande vuxna maskar. Symptomen på snäckfeber kan variera från milda till allvarliga och inkluderar feber, trötthet, muskelvärk, hosta, halsont och andningssvårigheter. Kronisk infektion kan leda till skador på levern, urinvägar, tarmar och centrala nervsystemet.
Den blodmängd som passerar genom hjärtat per tidsenhet. Den uttrycks vanligtvis som liter per minut för att inte förväxlas med slagvolym (blodvolym per slag).
Den kraft som motverkar blodflödet i en kärlbädd. Den är lika med skillnaden i blodtryck över kärlbädden delad med hjärtminutvolymen.
Den största gallgången (ductus choledochus). Den utgörs av den kanal som bildas där levergången (ductus hepaticus communis) går samman med gallblåsegången (ductus cysticus).
Splenektomi är ett medicinskt ingrepp där mjälten (milten) i buken tas bort chirurgiskt. Mjälten är ett organ som ingår i det immunologiska systemet och hjälper till att bekämpa infektioner genom att filtrera och eliminera skadliga substanser, såsom bakterier och virus, från blodomloppet.
Mjältsjukdomar är en samlande beteckning för olika sjukdomar som drabbar strukturer och funktioner i mjälten, inklusive benigna och maligna tumörer, autoimmuna tillstånd, infektioner och medfötta abnormaliteter.
"Genomspolning" refererar till metoder för att bestämma den exakta sekvensordningen av nukleotider (baspar) i ett individuals hela genome, det vill säga deras DNA-sekvens. Genomspolning ger en fullständig och detaljerad kartläggning av en persons genetiska makeup, inklusive alla gener och regulatoriska sekvenser. Detta kan användas för att studera ärftliga sjukdomar, släktrelationer, evolutionära relationer mellan arter och andra forskningssyften. Genomspolning av människor kallas även för "helgenomsekvenisering".
Svavelhexafluorid är ett gasformigt, syntetiskt ämne som används inom flera industriella tillämpningar, däribland som kylmedel i kraftverk och som gaskretsager i halvledarindustrin. Its molekylära formel är SF6, vilket innebär att varje molekyl består av ett svavelatom omgivet av sex fluoratomer. Svavelhexafluorid är kemiskt inert, har en hög elektrisk brytning och är ett starkt växthusgas, vilket gör det till en påtaglig bidragsgivare till den globala uppvärmningen om det släpps ut i atmosfären.
Sjukligt tillstånd av onormal ökning av bilirubin i det cirkulerande blodet, vilket kan ge gulsot.
Propranolol är ett beta blockerare läkemedel, som används för att behandla olika hjärt- och kärlsjukdomar, hypertension (högt blodtryck), sömnlöshet orsakad av PTSD (posttraumatisk stressstörning) samt för att förebygga migränanfall. Det fungerar genom att blockera beta-adrenerga receptorer i hjärtat och kärlen, vilket sänker hjärtslaget, blodtrycket och reducerar arbetets på hjärtat.
I medicine är en trycktransducer ett enhet som konverterar mekanisk tryckkraft till en elektrisk signal, används vanligtvis för att mäta blodtryck eller andra vätskepressurer inom kroppen.
Ihållande, högt blodtryck i artärsystemet. Utifrån flera mätningar (blodtrycksbestämning) definieras högt blodtryck som ett tillstånd då det systoliska trycket konstant är högre än 140 mm Hg eller då det diastoliska trycket konstant är högre än 90 mm Hg.
En leverfunktionstest (LFT) är en grupp av laboratoriemedicinska tester som används för att utvärdera skador eller sjukdomar i levern, genom att mäta olika enzymer, proteiner och andra substanser i blodet som produceras eller metaboliseras av levern. Dessa tester inkluderar ofta mätningar av alaninaminotransferas (ALT), aspartataminotransferas (AST), alkalisk fosfatas (ALP), gamma-glutamyltransferas (GGT), total bilirubin och albumin.
Tryck inuti skallutrymmet. Det påverkas av hjärnmassan, cirkulationssystemet, cerebrospinalvätskeflödet och skallens styvhet.
Intraocular pressure (IOP) refererar till den tryck som utövas mot ögats näthinna, det transparenta skiktet längst bak i ögat där optiska nerver och synskörden finns. IOP mäts vanligtvis i millimeter kvicksilver (mmHg) och är en viktig indikator på ögonhälsa. En normal IOP ligger vanligen mellan 10-21 mmHg, men värden kan variera mellan olika individer. Ökat IOP är ett huvudsakligt tecken på glaukom, en grupp av ögonsjukdomar som kan leda till synförlust om de inte behandlas.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Antalet sammandragningar av hjärtkamrarna per tidsenhet, vanligtvis per minut.
Läkemedel som används vid behandling av akut eller kroniskt högt blodtryck, oberoende av farmakologisk verkningsmekanism. Bland dessa läkemedel finns diuretika, adrenerga betaantagonister, adrenerga a lfaantagonister, angiotensinkonvertashämmare (ACE), kalciumkanalblockerare, ganglieblockerare och kärlvidgande medel.
Levertransplantation är en medicinsk procedure där en skadad eller funktionsoduglig lever ersätts med en frisk lever från en levande donator eller en avliden donator. Detta förfarande utförs vanligtvis när all annan behandling har misslyckats och patienten riskerar att dö till följd av leverfailure. Levertransplantationen kan rädda livet på dem som lider av svåra leverrelaterade sjukdomar, såsom skrumplever, levercirros eller levercancer. Efter operationen måste patienten ta immunosuppressiva läkemedel för resten av sitt liv för att förhindra avstötning av den nya levern.
Metod för kontinuerlig mätning av blodtrycket under normala, dagliga aktiviteter. Den tillåter en kvantitativ analys av ett högt blodtryck över ett längre tidsintervall och gör det lättare både att sä rskilja olika typer av högt blodtryck och att följa effektiviteten av behandling.
Avledande av blod genom en krets utanför kroppen, men sammankopplad med kroppscirkulationen.
Ett nitrosaminderivat med alkylerande, cancerframkallande och mutagena egenskaper. Det ger upphov till svåra leverskador, och hos gnagare orsakar ämnet levercancer.
Kirurgiskt avlägsnande av hela eller delar av levern.
Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
En trikarbocyaninfärg som används diagnostiskt för leverfunktionstester och vid mätning av blodvolym och hjärtkapacitet.
Det tryck per ytenhet som luften utövar på varje yta den är i kontakt med. Används huvudsakligen i samband med lufttryck i avgränsade utrymmen.
Trycket vid någon given punkt i atmosfären.
Sjukliga förändringar i levern.
Ett värde på flödesmängden i ett blodkärl dividerad med kärlets tvärsnittsyta.
En peptid med 21 aminosyror som produceras i ett flertal vävnader, inklusive endotelceller, vaskulära muskelceller, nervceller och astrocyter i centrala nervsystemet, och endometrieceller. Den modulerar vasomotorisk spänning, cellproliferation och hormonproduktion.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
Läkemedel som binder till men inte aktiverar betaadrenerga receptorer och därmed blockerar verkan av betaadrenerga agonister. Adrenerga betaantagonister används vid behandling av högt blodtryck, hjärt arytmi, kärlkramp, glaukom, migrän och ångest.
Arterial pressure refererar till den kraft eller tryck som blodet utövar på arteriens väggar under olika delar av hjärtcykeln. Det består vanligtvis av två värden: systoliskt tryck och diastoliskt tryck. Systoliskt tryck är det högsta trycket som uppnås när hjärtat contrahterar och pumpar ut blod, medan diastoliskt tryck är det lägsta trycket under relaxationsfasen då hjärtat fylls på med blod.
Trycket i en hjärtkammare. Kammartryckvågor kan mätas i det slående hjärtat via kateterisering eller beräknas med hjälp av avbildningsteknik (t ex dopplerekokardiografi). Informationen är användbar för utvärdering av funktionerna hos hjärtmuskulaturen, klaffarna och perikardiet (hjärtsäcken), särskilt tillsammans med samtidig mätning av andra tryck (i t ex aorta eller förmak).
Blödnings- och trombostillstånd till följd av onormala blodkoagulationsförhållanden, vilka i sin tur kan bero på koagulationsproteinrubbningar, trombocytrubbningar, blodproteinrubbningar eller närings brister.
Prothrombin time (PT) är ett laboratoriemedicinskt test som mäter hur lång tid det tar för en blodpropp (trombus) att bildas i ett prov av blodplasma. Testet används för att utvärdera blodets koagulationsstatus, särskilt när man misstänker att en patient har en koagulopati orsakad av något som hämmar den naturliga koagulationsprocessen. PT mäter tiden (i sekunder) för en specifik reaktionskedja som leds av protrombin, ett protein som omvandlas till det aktiva koagulationsfaktorn thrombin under processen. Längre PT-tider kan indikera förlängd blödningsrisk och kan vara associerade med leverfunktionsstörningar, vissa läkemedel (såsom warfarin) eller koagulationsfaktorbrist.
Gasformig fri radikal som produceras ur arginin i en rad olika däggdjursceller genom verkan av kväveoxidsyntas. Kväveoxid är en endotelberoende relaxerande faktor som frisätts från kärlendotelvävnad och förmedlar kärlutvidgning. Den hämmar även trombocytaggregation, löser upp trombocytaggregat och hindrar att trombocyter fastnar på kärlendotelet. Kväveoxid aktiverar cytosoliskt guanylatcyklas och höjer därmed de intracellulära nivåerna av cykliskt GMP.
Ventrycket mätt vid höger förmak med hjälp av en kateter genom armbågsvenen till den övre hålvenen och som är ansluten till en tryckmätare.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
"Pulmonellt inkilningstryck (PIK) är det tryck som mäts vid slutet av inspiration och utgör ett direkt mått på den kraft som behövs för att öppna de alveolära kapillärerna, vilket beror på elastiska, resistiva och frictionskrafter i lungorna."
Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.