I medicinsk kontext, betyder "pressfoder" en form av näringsrik föda som används för att snabbt få tillväxt hos sjuka eller underviktiga individer. Denna föda är ofta i flytande eller halvflytande form och är rik på kalorier, protein, kolhydrater och väsentliga näringsämnen. Pressfoder används ofta under kortare tidsperioder för att snabbt öka patientens vikt och stärka deras immunsystem. Det bör endast användas under medicinsk övervakning på grund av potentiala risker såsom näringsöverbelastning och förstoppning.
En stor familj smalbladiga gräsarter tillhörande ordningen Cyperales (underklassen Commelinidae, klassen Liliopsida (monocotyledons)). Sädesslagen ingår i denna familj.
"Djurfoder" är ett samlingsbegrepp för alla typer av föda som ges till djur, inklusive både vilda och domesticerade djur. Det kan vara allt från gräs och växter som betas av boskap på betesmark, till speciellt framställda pellets eller konserverade matprodukter för sällskapsdjur. Definitionen inkluderar också levande djur som används som föda, så kallat levandefoder, som exempelvis fiskmeal och insekter.
I medicinsk terminologi, refererer "rumen" til den første del af mavesækken hos visse dyr, herunder køer og andre græssende dyr. Det er en del af deres fordøjelsesmekanisme, hvor fedt og fedtopløselige vitaminer opløses og forberedes til optagelse i kroppen. Rumenet fungerer som en fermentationskammer, hvor mikroorganismer bryder ned cellulosen fra græs og andre plantefødevarer, hvilket gør næringstofferne lettere tilgængelige for dyret.
Ett högväxande sädesslag av släktet Zea och familjen Poaceae (Gramineae), som odlas som födoämne och djurfoder. Det har sitt ursprung i Amerika. Syn. majs.
Kroppens nedbrytning av föda för ämnesomsättningen.
En europeisk baljväxt ("alfalfa") av familjen Fabaceae som odlas i stor omfattning som foderväxt. Aminosyran L-canavanin i alfalfa har satts i samband med uppkomsten av systemisk lupus erythematosus (SLE).
En enzymutlöst kemisk förändring i organiska föreningar som sker utan tillgång till syre. Vid processen bildas etanol eller mjölksyra och frigörs energi.
Ett släkte (repen) gräsarter av familjen Graminae (Poaceae) som används som kreaturfoder. De kan hysa ett flertal svampaarter och andra parasiter som är giftiga för boskap och människor och innehålla allergena ämnen, särskilt i pollen. De vanligaste arterna är L. perenne, L. multiflorum och L. rigidum. I Sverige är fyra arter kända: dårrepe (L. temulentum), engelskt rajgräs (L. perenne), italienskt rajgräs (L. multiflorum) och linrepe (L. remotum). Dårrepe är giftig och ger upphov till yrsel och illamående.
Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.
'Trifolium' är ett botaniskt släkte inom familjen ärtväxter (Fabaceae). Det är vanligtvis känt som klöver och innehåller flera arter, däribland de mest välkända är treklövern (Trifolium repens) och rödklöver (Trifolium pratense). Släktet karaktäriseras av sina blommor som vanligtvis är samlade i huvuden med tre små blommor per axel, därav namnet 'tri' för 'tre' och 'folium' för 'blad'. Dessa växter är viktiga som bete för boskap och har också använts inom traditionell medicin.
"Djurens näringsfysiologi" handlar om studiet av djurs näringsintag, näringsabsorption, metabolism och utsöndring av näringsämnen, samt hur dessa processer påverkar deras fysiologiska funktioner, tillväxt och hälsa.
Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.
Den sirap som återstår efter utkristalliseringen av socker ur saften från sockerrör eller sockerbetor. Molassen används som kreatursfoder eller industriellt för jäsning till etylalkohol och alkoholdrycker.
I en enskild medicinsk betydelse kan "eating" definieras som processen där en individ intar och förtär föda för att få i sig näringsriktiga substanser till kroppen. Detta inkluderar insaliven, smältandet och nedbrytningen av födan i mag-tarmkanalen, samt absorptionen och assimilationen av de upplösta näringsämnena i blodomloppet för att användas som energikälla eller byggmaterial för cellväxt och -reparation.
De rester av växtcellers väggar som motstår den enzymatiska spjälkningen i människans matsmältningssystem. De består av olika polysaccharider och ligniner.
De gräsarter med ätliga frön som odlas för spannmålsproduktion.
I medicinsk kontext, betyder "formatera" att organisera information eller data på ett standardiserat sätt, ofta genom att använda kontrollerade språk och terminologier, för att underlätta datainsamling, analys, utbyte och tolkning mellan olika vårdsystem, forskningsstudier eller offentliga hälsoregistret.
I en enda mening, är omasum den tredje av de cuatro kamrarna (kompartmenten) i ett djurs patsamma magsäck (abomasum). Det finns hos idisslare (herbivorer) som till exempel kor och får. Omasum består av tunn, platt, veckat muskulatur som är täckt med en mängd små plikar, och har en funktion att absorba vatten och elektrolyter från födan innan den fortsätter vidare i matspjälkningsprocessen.
'Näringsvärde' refererar till den totala mängden näringsämnen, såsom kolhydrater, protein, fett, vitaminer och mineraler, som en viss mat eller dryck innehåller och som kan bidra till en persons dagliga behov av näring.
Ett släkte ettårigt gräs som utgör sädesslaget korn, en viktig gröda som odlas både som livsmedelsväxt och som foderväxt. Korn används t ex för malt- och etanolframställning.
De ätliga delarna av något djur som används som föda, inkl. tamboskap (nötkreatur, svin och får) och fjäderfä, fisk, skaldjur och vilt.
Livsmedelsprodukter framställda av fisk.
Korta fettsyrakedjor som kan ha upp till sex kolatomer i längd. De utgör den huvudsakliga slutprodukten av den mikrobiella jäsningen i matsmältningssystemet hos idisslare, och kan även vara förknippade med nervsjukdom hos människor.
"Viktökning" refererar till en ökning av en persons totala kroppsvikt, oftast orsakad av en ökad mängd kroppsfett. Detta kan inträffa som ett resultat av oregelbunden eller ohälsosam kosthållning, brist på motion, medicinska tillstånd eller andra faktorer.
I en enskild medicinsk betydelse kan "Food Storage" referera till säkerhetsmått och praoaker för att förhindra föroreningar eller skada på livsmedel som förvaras, transporteras eller distribueras inom en medicinsk kontext. Detta kan inkludera regler för lagringstemperatur, fuktighet, och skydd mot kontaminering från smitta eller kemikalier. Syftet är att säkerställa att livsmedel som används inom sjukvården är säkra och lämpliga för konsumtion av patienter och personal.
Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.
Alla aspekter av beredning, transport, lagring, paketering, exponering och försäljning av livsmedel.
Slumpmässig fördelning, eller random distribution, är ett koncept inom statistik och forskning som innebär att varje individ, observation eller utfall har lika stor sannolikhet att tillhöra en viss kategori eller grupp i en studie.
Tuggande och malande av föda i munnen.
En färglös, alkalisk gas. Den bildas i kroppen vid nedbrytning av organiskt material i samband med ett stort antal metaboliskt viktiga reaktioner.
'Pediococcus' är ett släkte av grampositiva, icke-rörliga, fakultativt anaeroba kocker som förekommer naturligt i vissa livsmedel och på växter. Dessa bakterier är vanligen fyrkantiga eller ovala och bildar par eller tetrader (grupp av 4) när de delar sig. De kan orsaka förruttnelse av livsmedel, men vissa arter används också inom livsmedelsindustrin som starterkulturer för tillverkning av fermenterade livsmedel som ost och sauerkraut. I medicinskt hänseende kan Pediococcus orsaka infektioner, särskilt hos immunförsvagna individer, men detta är ovanligt.
Ett släkte grampositiva, mikroaerofila, stavformade bakterier med stor spridning i naturen. Olika arter ingår i normalfloran i mun, tarmar och vagina hos många däggdjur, inkl. människor. De är sällan sjukdomsframkallande.
En underordning av ordningen Artiodactyla, vars utmärkande drag är fyrkammarmage, inkl. våmen (förmagen). Horn är vanliga, särskilt hos handjuren.
Proteiner som fås med födan. De utgör den främsta källan för essentiella (livsviktiga) aminosyror.