'Proteus penneri' är en gramnegativ bakterie som kan orsaka infektioner hos människor, särskilt hos individer med nedsatt immunförsvar. Den är en del av den normala bakteriefloran i tarmen men kan orsaka sjukdom när den sprids till andra kroppsdelar, som urinvägar, blodomloppet eller huden. Infektioner orsakade av 'Proteus penneri' kan vara allvarliga och behandlingen innefattar vanligtvis antibiotika.

Proteus är ett släkte av gramnegativa, encapsulerade, aeroba stavformiga bakterier som normalt förekommer i miljöer som jord, vatten och däggdjursmatrislor. Proteus spp. är kända för sin förmåga att bilda ugnar (svullnader) på agarplattor och producera enzymet ureas, vilket gör dem användbara i mikrobiologiska identifieringsprotokoll. Proteus inkluderar ett antal patogena arter som kan orsaka infektioner hos djur och människor, särskilt urinvägsinfektioner och blodförgiftning.

'Proteus vulgaris' är en gramnegativ, aerob eller anaerob bakterie som tillhör familjen Enterobacteriaceae och förekommer naturligt i vatten, jord och djurs gutta. Den kan orsaka opportunistiska infektioner hos människor, särskilt hos immunsupprimerade individer eller vid medicinska ingrepp som exponerar sårbarare vävnad. Infektioner kan vara lokaliserade till urinvägar, hud och slemhinnor, och i allvarliga fall kan orsaka blodförgiftning (sepsis).

En Proteusinfektion är en infektion orsakad av bakterien Proteus mirabilis eller ibland Proteus vulgaris, som kan drabba olika kroppsregioner såsom urinvägar, hud, sår och blodomloppet. Infektionen kan leda till symptom som svullnad, smärta, feber och i allvarliga fall septisk chock.

I en enda mening kan serologi definieras som den vetenskapen som studerar serumproteiner och serumsreaktioner, särskilt inom immunologi. Serologi fokuserar ofta på att identifiera antikroppar i serumet som ett resultat av en individuell persons exponering för olika patogener eller vaccineringar. Dessa antikroppsreaktioner kan användas för att diagnostisera infektionssjukdomar, fastställa samband mellan exponering och sjukdom, och bedöma immunitet mot specifika patogener.

'Proteus mirabilis' är en gramnegativ, aerob bakterie som förekommer naturligt i miljöer som jord, vatten och däggdjurs tarmar. Den är en av de vanligaste orsakerna till urinvägsinfektioner hos människor, särskilt hos äldre personer och dem med nedsatt immunförsvar. 'Proteus mirabilis' kan bilda ett häftigt slimet skal kring sig själv, vilket gör den svår att behandla med antibiotika och kan leda till att infektionen blir rekurent. Den kan också orsaka andra infektioner som lunginflammation, blodförgiftning och hudinfektioner.

I en enkel mening är O-antigener en typ av antigen som finns på ytan av vissa bakterier, framförallt gramnegativa bakterier. De är en del av bakteriens yttre membran och består av en polymer av sockerartade substanser, kända som oligosackarider. O-antigenerna är varierande mellan olika bakteriestammar och kan användas för att identifiera och klassificera dem. De spelar också en viktig roll i bakteriens immunologiska försvar, eftersom de kan hjälpa till att skydda bakterien från attack av värdens immunförsvar.

Den typiska, tredimensionella formen hos kolhydrater.

Ordningsföljden av kolhydrater i polysaccharider, glykoproteiner och glykolipider.

Proteus syndrom är en extremt sällsynt, sporadisk genetisk tillstånd som kännetecknas av progressiv och asymmetrisk överväxt av hud, ben, huvud och ansikte, centralnervösa tumörer och vaskulära anomalier. Det orsakas av en slumpmässig mutation i AKT1-genen under fostertiden, vilket leder till oreglerad celldelning och vävnadsöverväxt. Proteus syndrom kan variera mycket i sin presentation och allvarlighetsgrad mellan individer, men typiska tecken inkluderar asymmetriska kroppsdelar, övervuxen hud med möjliga nevi, flera olika typer av tumörer, skelettanomalier och vaskulära missbildningar. Syndromet har fått sitt namn efter den grekiske guden Proteus, som kunde förvandla sig till olika former, på grund av dess varier

Spektroskopimetod för mätning av det magnetiska momentet hos elementärpartiklar, så som atomkärnor, protoner eller elektroner. Tekniken har kliniska tillämpningar i form av NMR-tomografi (magnetisk resonanstomografi).