Putamen är en del av basala ganglierna i hjärnan, som är involverad i kontrollen av rörelser och kognitiva funktioner. Det är en del av den dorsala striatum och mottar glutamaterga afferenta signalsubstanser från barken och thalamus, samt dopaminérga signalsubstanser från substantia nigra. Putamen är också involverad i belöningssystemet i hjärnan och har visat sig vara viktigt för inlärande av rörelsemönster.
Svanskärnan i storhjärnan. Utdragen, gråaktig neostriatummassa intill hjärnans sidoventrikel.
Grå- och vitstrimmig substans bestående av neostriatum och paleostriatum (globus pallidus). Den befinner sig snett framför talamus i båda hjärnhalvorna. Den grå substansen utgörs av nucleus caudatus (svanskärnan) och nucleus lentiformis (linskärnan, som i sin tur består av globus pallidus och putamen). Den vita substansen utgör den inre kapseln.
Stora, nukleära vävnader under hjärnbarken som har sitt ursprung i telencefalon och är belägna i nedre delen av hjärnan.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Raltegravir är ett antiretrovirusmedel som används för behandling av HIV-infektion. Det är en integrasinhibitor som fungerar genom att hindra HIV-viruset från att integrera sin genetisk information i värdcellens DNA, vilket stoppar virusets reproduktion. Raltegravir ges vanligen i kombination med andra antiretrovirala läkemedel för att kontrollera HIV-infektionen och förebygga dess komplikationer.
Ett betahydroxilerat derivat av fenylalanin. D-formen av dihydroxifenylalanin har svagare fysiologisk verkan än L-formen och används vanligen experimentellt för att bestämma om de farmakologiska effekterna av Levodopa är stereospecifika. Syn. dopa.
Parkinson's disease is a progressive neurodegenerative disorder characterized by the loss of dopamine-producing neurons in the substantia nigra region of the brain, leading to motor symptoms such as tremors, rigidity, bradykinesia, and postural instability.
Neostriatum är en anatomisk region i hjärnan som utgör en del av basala ganglierna och består huvudsakligen av två strukturer: caudatumkärnan och putamen. Neostriatum innehåller rikligt med neuroner som använder neurotransmittorerna dopamin och GABA (gamma-aminobutyrsyra) och är involverad i rörelsekontroll, kognition och belöningssystemet. Termen "neostriatum" används ofta synonymt med "striatum", men det senare kan även inkludera den tredje strukturen, globus pallidus, beroende på nomenklatur.
Tropaner är en grupp av organiska föreningar som innehåller en tropanring, en cyklopentanring fusionsad med en piperidinring. De flesta tropaner är alkaloider och de kan hittas i växter, djur och svampar. Många tropaner har betydande farmakologiska egenskaper och används inom medicinen som exempelvis atropin, scopolamin och kokain. De kan användas som muskelrelaxantia, smärtstillande medel, läkemedel mot sjökrankhet och receptfria hostmedel.
En klass dopaminreceptorer som kan identifieras genom sitt speciella sätt att binda syntetiska ligander, sin molekylärbiologi och, möjligen, sin verkningsmekanism.
Den del av corpus striatum som representerar den fylogenetiskt äldsta delen av striatum, kallad paleostriatum. Det bleka klotet (globus pallidus) bildar den mindre, mittersta delen av linskärnan.
Dopamintransportproteiner (DAT) är proteiner som transporterar neurotransmittorn dopamin från synaptisk gap till presynaptiska terminals vesiklar för återupptagning och återanvändning inuti nervceller (neuron). DAT hjälper också till att avsluta signalsignaleringen av dopamin i centrala nervsystemet.
"Hjärnans kartläggning, eller cerebral kartografi, är en medicinsk term som refererar till processen att kartlägga och visualisera strukturer, funktioner och aktivitet i hjärnan med hjälp av olika tekniker som neurovetenskaplig bildbehandling och elektrofysiologiska metoder, för att förstå det mänskliga nervsystemet och diagnostisera eller behandla neurologiska sjukdomar."
I en enkel mening kan Nortropaner definieras som en grupp av muskarinreceptorantagonister, vanligtvis använda inom medicinen för att behandla urineringsproblem orsakade av överaktiv blåsa. De blockerar muskarinreceptorn i det parasympatiska nervsystemet, vilket leder till avslappnande av blåsan och minskad urinproduktion. Exempel på Nortropaner inkluderar oxybutynin, tolterodine och solifenacin.
En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.
Datorteknik för hantering av tvådimensionella bilder för bildförbättring eller analys.
Tomografiteknik som utnyttjar strålning från radionuklider och en datorbaserad algoritm för att återge en bild.
"Substantia nigra" är ett område i hjärnan som består av cellkroppar som producerar neurotransmittorn dopamin. Det är en del av de basala ganglierna och spelar en viktig roll i rörelsekontroll, motivation och belöningssystemet i hjärnan. En degeneration av dessa celler leder till Parkinson's sjukdom.
Positronemissionstomografi (PET) är en typ av bilddiagnostisk undersökningsmetod som används inom medicinen för att studera olika funktioner i kroppen, till exempel metabolism, blodflöde och receptoraktivitet. Metoden bygger på att man injicerar en patient med en liten mängd radioaktivt markert ämne (radioligand), som accumulerar i de vävnader eller organ som man vill undersöka.
Instabila fluorisotoper som sönderfaller under avgivande av strålning. Fluoratomer med atomvikterna 17, 18, 20-22 är radioaktiva isotoper av grundämnet (F).
Den naturligt förekommande formen av dihydroxifenylalanin och det närmaste förstadiet till dopamin. Till skillnad från dopamin kan levodopa tas genom munnen och passerar blod-hjärnbarriären. Det tas snabbt upp av dopaminerga nervceller och omvandlas till dopamin.
alfa,alfa-bis(3,5-dibrom-4-hydroxifenyl)-alfa-hydroxi-o-toluensulfonsyra, gammasulton. Industriellt färgmedel, med användning också som indikatorfärg för laboratoriebruk och som färgämne för biologisk a preparat.
Den talamusen är en subkortikal struktur i hjärnan som fungerar som ett centralt reläcenter för sensorisk information, utom syn- och hörselintryck, innan den når cerebral barken. Den deltar också i regleringen av sömn/vakenhetscykler, kognition, emotioner och motorik.
Massrörelse i ett gasformigt, vätskeformigt eller annat plastiskt medium pga densitetsvariationer i mediet, vilka i sin tur beror på temperaturskillnader. Konvektionsrörelserna följer Arkimedes princip, som fastslår att lätta kroppar rör sig uppåt i en tung vätska, och tvärtom. Konvektion spelar en avgörande roll för rörelserna i atmosfären och i jordens inre, under kontinenterna.
Sjukdomar i basalganglierna, inklusive putamen, pallidum, claustrum, mandelkärnan och svanskärnan. Dyskinesier, främst ofrivilliga rörelser eller ändrad rörelsetakt, är de vanligaste kliniska manifest ationerna av dessa sjukdomar. Orsaker kan vara kärlsjukdomar, degenerativa nervsjukdomar eller skallskador.
Ofrivilliga, snabba och ryckiga kroppsrörelser, som kan vara nästan omärkliga eller bli sammanhängande och påtagligt förändra det normala rörelsemönstret. Hypotoni och pendlingsreflexer hör ofta till. Tillstånd som präglas av återkommande eller ihållande koreiforma episoder som primära sjukdomssymtom hänförs till "koreatiska störningar". Danssjuka (chorea) är också en vanlig manifestation av basalgangliesjukdomar.
Preparat för behandling av Parkinsons sjukdom. De vanligaste medlen verkar på det dopaminerga systemet i striatum eller de basala ganglierna, eller består av centralt verkande muskarinantagonister.
Multisystem Atrophy (MSA) är en ovanlig neurologisk sjukdom som drabbar flera kroppssystem, inklusive hjärnan och ryggraden. Sjukdomen orsakas av degeneration och död av nervceller i dessa områden, vilket leder till en progressiv nedsättning av funktioner som balans, muskelkontroll, automatiska kroppsfunktioner som hjärtslag och andning, samt kontrollen över andra kroppsliga system.
Dopamin D3-receptorer är en typ av dopaminreceptor som binder till neurotransmittorn dopamin och medierar dess effekter på cellnivå. De aktiveras av endogen dopamin och är involverade i en rad fysiologiska processer, inklusive belöningssystemet, kognition, emotionell regulation och homeostatiska funktioner. D3-receptorerna uttrycks främst i hjärnbarken, men kan även påträffas i andra delar av centrala nervsystemet och i perifera vävnader. De har en hög affinitet till dopamin och är kända för att ha potentialen att modulera smärta, immunförsvar och cancerutveckling.
I medicinen refererar sidodominans till ett fenomen där två eller flera genetiska varianter (aleler) av samma gene delar upp arvet på ett sådant sätt att de båda alalterna uttrycks i samma individ, men i skilda celler eller i olika typer av celler. Detta står i kontrast till koddominans, där båda varianterna av genen uttrycks i samma cell och ger upphov till en kombinerad fenotyp.
"Nervbanor" refererar till de speciella ledningssystemen i kroppen som överför nervimpulser och signaler mellan hjärnan, ryggmärgen och resten av kroppen. Dessa banor består av neuroner (nervceller) och deras utskott (axoner och dendriter), som är inblandade i kommunikationen och samarbete mellan olika delar av nervsystemet för att kontrollera kroppens funktioner, såsom rörelse, känsel, sinnesintryck, tankeprocesser och homeostasis.
Den nucleus accumbens är en del av dämpningssystemet i hjärnan, mer specifikt en del av den ventrala striatum, och är involverad i belöningssökande beteenden, positiva affektiva tillstånd samt kokain- och drogrelaterade beroendeprocesser.
Cellyteproteiner som binder dopamin med hög affinitet och utlöser intracellulära förändringar som påverkar cellernas beteende.
Läkemedel som binder till, men inte aktiverar dopaminreceptorer, varvid verkan av dopamin eller exogena stimulerare blockeras. Många läkemedel för behandling av psykotiska tillstånd är dopaminantagonister, även om deras terapeutiska effekt kanske mer beror på en långsam anpassning i hjärnan än på en omedelbar blockering av dopaminreceptorer. Dopaminantagonister har haft flera andra kliniska användningsområden, bl a som medel mot kräkningar och illamående, för behandling av Tourettes syndrom och mot hicka.
En alkaloid ester som utvinns ur bladen av kokaväxter. Den har lokalbedövande och kärlsammandragande egenskaper och används kliniskt för dessa ändamål, särskilt i ögon, öron, näsa och hals.
En dopaminerg neurotoxisk substans som framkallar irreversibla kliniska, kemiska och patologiska förändringar som härmar dem man finner vid Parkinsons sjukdom.
Det tunna lager av grå substans på hjärnhalvornas yta som utvecklas från telencefalon och veckas i vindlingar. Barken har nått sin högsta nivå av utveckling hos människan och ansvarar för den intellek tuella prestationsförmågan och de högre mentala funktionerna.
En hjärnhalvas funktionella dominans över den andra.
Atrofi. Minskning eller degenerering av vävnad av olika orsaker.
Fostervävnadstransplantation (eng. "allogeneic fetal tissue transplantation") refererar till en medicinsk behandlingsform där vävnad från ett foster av samma art som patienten används för att ersätta eller reparera skadad eller funktionsnedsatt vävnad hos patienten. Denna typ av transplantation innebär att vävnaden kommer ifrån en annan individ (allogen) istället för från patienten själv (autolog). Fostervävnad används eftersom den kan ses som immunologiskt mindre reaktiv än vuxenvävnad, och därför minskar risken för avstötningsreaktioner. Behandlingen är kontroversiell och används endast i undantagsfall på grund av etiska, juridiska och medicinska aspekter.
En art apor av släktet Macaca som lever i Indien, Kina och andra delar av Asien. Aporna används i stor utstreckning i biomedicinsk forskning och anpassar sig väl till vistelse bland människor.
En art apor av släktet Macaca som lever kustnära vid åar och i mangroveträsk på främst öarna kring Malackahalvön.
Radiofarmaka är substance som innehåller radionuklider och används inom medicinen för att diagnostisera eller behandla sjukdomar. De används ofta inom områden som nuclearmedicin och radioterapi, där de kan hjälpa till att undersöka organ och vävnader i kroppen eller att behandla cancer och andra sjukdomar genom att påverka celler med hjälp av strålning.
I medicinsk kontext, kan 'belöning' referera till den positiva konsekvensen eller ankan som följer ett önskvärt beteende eller handling, ofta använt som motivationsverktyg för att främja patienters samarbete i behandlingsprocessen. Till exempel: "Incentivprogram med belöningar som används för att främja rökfria miljöer har visat sig vara effektiva för att uppmuntra minskad tobaksrökning hos patienter."
Radiografiskt framställd bild av ett föremål eller en vävnad på fotografisk plåt som exponerats för strålning från radioaktivt material inuti objektet.
Nedsatt eller långsam rörelseförmåga i kroppsmuskulaturen. Störningen kan bero på sjukdom i de basala ganglierna, psykisk sjukdom, långvarig inaktivitet pga sjukdom, och andra tillstånd.
"Psykomotorisk funktion" refererer til den sammenhæng og koordination mellem psykiske processer (som tanker, følelser, perception) og motoriske handlinger (som bevægelser, reflekser). Den psykomotoriske funktion omfatter evnen til at modtage information fra sin omverden, bearbejde denne information og svare igen med en relevant fysisk respons. Dette er vigtigt for adfærdsmønstre som opmærksomhed, hukommelse, læring, planlægning, koordination og kontrol af bevægelser.
En ärftlig, autosomalt dominant sjukdom, kännetecknad av utveckling av korea (danssjuka) och demens i 40-50-årsåldern. Vanliga tidiga manifestationer är paranoia, impulsivitet, depression, hallucinationer och vanföreställningar. Senare följer mental försämring, förlorad finmotorik, atetos, diffus korea som omfattar lemmarnas muskler, och efter 10-15 år inträder ett vegetativt tillstånd. Ungdomsvarianten har ett våldsammare förlopp, med krampanfall, ataxi, demens och korea.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Telencephalon är den rostralaste och största delen av hjärnans embryologiska delning, neuroectodermet, och utvecklas till de främre delarna av storhjärnan i vuxna däggdjur. Det inkluderar de två hemisfärerna av cerebrum (tillsammans med deras basala ganglier), olfaktoriska bulber och trakter samt limbiska systemet. Telencephalon är involverad i högre mentala funktioner, inklusive sensorisk perception, motorisk kontroll, minne, emotionell processing och kognition.
"Nucleus subthalamicus" är en del av djuka kärnorna i hjärnan och består av sammanflätade neuroner (nerveceller). Den är belägen under thalamus och lateralt från hypotalamus. Nucleus subthalamicus har en viktig funktion inom rörelsekontrollen och är involverad i motoriska funktioner, såsom initiering och koordinering av rörelser. Dysfunktion i denna kärna kan leda till rörelsekoordinationsstörningar som ses vid exempelvis Parkinson sjukdom.