Quinpirole är ett läkemedel som tillhör gruppen dopaminreceptoragonister, vilket betyder att det aktiverar dopaminreceptorer i hjärnan. Det används främst i forskningssyfte för att studera effekterna av dopamin på olika former av beteende och neurobiologiska processer. Quinpirole har bland annat visat sig kunna påverka rörelse, motivation, belöningsbaserat learning och kognition.

Läkemedel som binder till och aktiverar dopaminreceptorer.

En klass dopaminreceptorer som kan identifieras genom sitt speciella sätt att binda syntetiska ligander, sin molekylärbiologi och, möjligen, sin verkningsmekanism.

Gäspning är en reflexiv andningsrörelse som involverar en djup, plötslig och ofta ljudlig inandning av luft, följt av en kort paus och sedan en aktiv utandning. Detta fenomen uppstår till följd av att signalsubstanser i hjärnan stimulerar andningsmuskulaturen, ofta som ett svar på lågt syre- eller högt koldioxidhalt i blodet, men kan också utlösas av andra faktorer som trötthet, stress och vissa läkemedel.

Läkemedel som binder till, men inte aktiverar dopaminreceptorer, varvid verkan av dopamin eller exogena stimulerare blockeras. Många läkemedel för behandling av psykotiska tillstånd är dopaminantagonister, även om deras terapeutiska effekt kanske mer beror på en långsam anpassning i hjärnan än på en omedelbar blockering av dopaminreceptorer. Dopaminantagonister har haft flera andra kliniska användningsområden, bl a som medel mot kräkningar och illamående, för behandling av Tourettes syndrom och mot hicka.

En rad strukturellt besläktade alkaloider med ergolinets grundstruktur.

'SK&F-38393' is a pharmacological agent, specifically a selective dopamine D1 receptor agonist, which was used in scientific research to study the dopaminergic system and its functions. It is not currently used in clinical medicine. (107 characters)

Dopamin D3-receptorer är en typ av dopaminreceptor som binder till neurotransmittorn dopamin och medierar dess effekter på cellnivå. De aktiveras av endogen dopamin och är involverade i en rad fysiologiska processer, inklusive belöningssystemet, kognition, emotionell regulation och homeostatiska funktioner. D3-receptorerna uttrycks främst i hjärnbarken, men kan även påträffas i andra delar av centrala nervsystemet och i perifera vävnader. De har en hög affinitet till dopamin och är kända för att ha potentialen att modulera smärta, immunförsvar och cancerutveckling.

En grupp dopaminreceptorer som kan identifieras genom sitt speciella sätt att binda syntetiska ligander, sin molekylärbiologi och, möjligen, sin verkningsmekanism.

Alla läkemedel som används för sin verkan på dopaminreceptorer, på dopaminets livscykel eller på de dopaminerga nervcellernas överlevnad.

Cellyteproteiner som binder dopamin med hög affinitet och utlöser intracellulära förändringar som påverkar cellernas beteende.

Sulpirid är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel, som primärt används för behandling av psykoser och andra svåra psykiatriska störningar, såsom schizofreni. Sulpirid fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket kan hjälpa att reducera positiva (ex. hallucinationer och paranoia) och negativa (ex. socialt tillbakadragande och avflackning) symtom hos patienter med psykoser.

Föreningar med utbredd användning inom biomedicinen, bl a som dopaminagonister.

Salicylamider är en grupp av läkemedel som har salicylsyra som aktiv ingrediens och används främst som smärtstillande, febernedsättande och antiinflammatoriska medel. De är derivat av salicylsyra och har föreningen kvar i sin kemiska struktur. Salicylamider är lösaktiga i vatten och har en högre smältpunkt än salicylsyra själv. De används ofta för behandling av smärtor, inflammation och feber, samt för att minska symtom orsakade av reumatiska sjukdomar. Exempel på vanligt förekommande salicylamider är aspirin och diflunisal.

En av katekolaminsignalsubstanserna i hjärnan. Den uppstår ur tyrosin och är prekursor till norepinefrin och epinefrin. Dopamin är en av de viktigaste signalsubstanserna i hjärnans extrapyramidala system och av betydelse för rörelseregleringen. En familj av receptorer (dopaminreceptorer) förmedlar dess verkan.

Ett morfinderivat som är en dopamin D2-agonist. Det är ett effektivt kräkmedel som använts vid akuta förgiftningar. Det har även använts för diagnos och behandling av Parkinsons sjukdom, men biverknin garna begränsar dess användbarhet.

Raltegravir är ett antiretrovirusmedel som används för behandling av HIV-infektion. Det är en integrasinhibitor som fungerar genom att hindra HIV-viruset från att integrera sin genetisk information i värdcellens DNA, vilket stoppar virusets reproduktion. Raltegravir ges vanligen i kombination med andra antiretrovirala läkemedel för att kontrollera HIV-infektionen och förebygga dess komplikationer.

Spiperone är ett typiskt antipsykotiskt läkemedel som primärt används för behandling av schizofreni och andra psykoser. Det fungerar genom att blockera dopaminreceptorer i hjärnan, vilket hjälper att reducera symtom såsom hallucinationer, förvirring och aggressivt beteende. Spiperone kan också ha en viss effekt på serotoninreceptorerna, vilket kan göra det användbart i behandlingen av affektiva störningar som depression och bipolär sjukdom.

Neostriatum är en anatomisk region i hjärnan som utgör en del av basala ganglierna och består huvudsakligen av två strukturer: caudatumkärnan och putamen. Neostriatum innehåller rikligt med neuroner som använder neurotransmittorerna dopamin och GABA (gamma-aminobutyrsyra) och är involverad i rörelsekontroll, kognition och belöningssystemet. Termen "neostriatum" används ofta synonymt med "striatum", men det senare kan även inkludera den tredje strukturen, globus pallidus, beroende på nomenklatur.

Den nucleus accumbens är en del av dämpningssystemet i hjärnan, mer specifikt en del av den ventrala striatum, och är involverad i belöningssökande beteenden, positiva affektiva tillstånd samt kokain- och drogrelaterade beroendeprocesser.

En specifik dopaminreceptorblockerare. Den påskyndar gastrointestinal peristaltik, frisätter prolaktin och används mot kräkningar och illamående och som verktyg vid undersökning av dopaminerga mekanismer.

En dopamin D1-receptoragonist som används mot högt blodtryck. Medlet sänker blodtrycket genom sin vidgande verkan på arteriolerna.

"Dopamin D4-receptorer är en typ av dopaminreceptor, som är ett protein på cellytan som binder till neurotransmittorn dopamin och medverkar i signaltransduktionen inom centrala nervsystemet. Dopamin D4-receptorer har en viktig roll i reguleringen av kognitiva funktioner såsom uppmärksamhet, minne och emotionell processing."

"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.

Den iakttagbara reaktionen hos ett djur i någon situation.

Ett fenyl-piperidinylbutyrofenon som främst används för behandling av schizofreni och andra psykoser. Det används även vid schizoaffektiva sjukdomar, vanföreställningar, ballism, Tourettes syndrom, och ibland som tilläggsterapi vid psykisk utvecklingsstörning och Huntingtons korea. Medlet har kraftig verkan mot illamående och kräkningar och används även för behandling av hicka.

Fysisk aktivitet hos människor eller djur som ett beteendefenomen.

Grå- och vitstrimmig substans bestående av neostriatum och paleostriatum (globus pallidus). Den befinner sig snett framför talamus i båda hjärnhalvorna. Den grå substansen utgörs av nucleus caudatus (svanskärnan) och nucleus lentiformis (linskärnan, som i sin tur består av globus pallidus och putamen). Den vita substansen utgör den inre kapseln.

Ett krafigt centralstimulerande och sympatomimetiskt medel. Amfetamin har flera verkningsmekanismer, inkluderande blockering av upptag av adrenerga substanser och dopamin, frigörande av monaminer och hämmande av monaminoxidas. Amfetamin är också en missbruksdrog och ett psykotomimetiskt medel. l- och d,l-formerna räknas hit. l-formen har lägre CNS-aktivitet, men starkare kardiovaskulära effekter. d-formen är dextroamfetamin.

En alkaloid ester som utvinns ur bladen av kokaväxter. Den har lokalbedövande och kärlsammandragande egenskaper och används kliniskt för dessa ändamål, särskilt i ögon, öron, näsa och hals.

Medel som blockerar transport av dopamin in i nervcellsutskotten eller in i vesiklar inuti utskotten. De flesta adrenerga upptagshämmare hämmar också upptag av dopamin.

Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.

Inlärningsprocess som innebär att en viss handlingsföljd resulterar i en belöning. Vid den rätta reaktionen inför ett urval handlingsalternativ kommer en omedelbar belöning. Syn. instrumentell betingning.

The Ventral Tegmental Area (VTA) is a group of neurons located in the midbrain that is well-known for its role in reward, motivation, and addiction. It contains dopaminergic neurons that project to various regions of the brain, including the prefrontal cortex, amygdala, and nucleus accumbens, and play a critical role in the reinforcing effects of drugs of abuse. The VTA is also involved in regulating movement, learning, memory, and mood.

Ett tillstånd av passivitet, svag reaktion på stimuli och en tendens att förbli i en orörllig kroppsställning. Armar och ben hålls kvar i en vaxartad stelhet i den ställning de råkat få, kortare eller längre tid. Katalepsi kan vara förknippad med psykotiska störningar, som t ex schizofreni, neurotoxiska drogeffekter och andra tillstånd.

I medicinsk kontext, refererar "berbiner" till en grupp alkaloider som härstammar från växten Berberis (som även kallas barberry). Dessa alkaloider har en gulorange färg och är kända för sina medicinska egenskaper, inklusive deras förmåga att döda bakterier, virus och svampar. Berbiner används i vissa mediciner för att behandla infektioner och andra hälsoproblem. Det är också värt att notera att några berbiner kan ha en negativ inverkan på den mänskliga kroppen, särskilt när de används i höga doser eller under lång tid.

"Självadministrering" inom medicinsk kontext refererar till patientens förmåga och behandlingsplan där patienten själv ansvarar för att tillhandahålla sig med nödvändig medicinsk vård eller terapi, ofta under läkares övervakning och riktlinjer. Detta kan innebära att en patient själv tar mediciner, använder injekter, använder medicinsk utrustning eller genomför andra behandlingsrelaterade aktiviteter.

Remoxipride är ett läkemedel som tillhör gruppen atypiska antipsykotiska medlor, som tidigare användes för behandling av schizofreni och akut manisk episod. På grund av säkerhetsrelaterade orsaker, såsom förekomsten av agranulocytos (en allvarlig nedsättning av vita blodkroppar), togs Remoxipride ut från kliniskt bruk under 1990-talet.

Dopamin D5-receptorer är en typ av dopaminreceptor, som är en sorts proteiner i cellmembranet som binder till neurotransmittorn dopamin och utlöser en biologisk respons inne i cellen. Dopamin D5-receptorer är metabotropa receptorer, vilket betyder att de verkar via G-proteiner för att påverka intracellulära signalsystem.

Ett tricykliskt dibensodiazepin, klassat som ett atypiskt antipsykotiskt preparat. Det binder flera typer av receptorer i det centrala nervsystemet och uppvisar en unik farmakologisk profil. Klozapin är en serotoninantagonist, med stark bindning till 5-HT-2A/2C-receptorsubtypen. Det har också stark affinitet till ett flertal dopaminerga receptorer, men visar svag antagonism vid dopamin D2-receptorn, som anses modulera neuroleptisk aktivitet. En väsentlig biverkning av medlet är agranulocytos.

"Substantia nigra" är ett område i hjärnan som består av cellkroppar som producerar neurotransmittorn dopamin. Det är en del av de basala ganglierna och spelar en viktig roll i rörelsekontroll, motivation och belöningssystemet i hjärnan. En degeneration av dessa celler leder till Parkinson's sjukdom.

Post-synaptic density (PSD) refers to a specialized region within the post-synaptic neuron of a chemical synapse, where the neurotransmitter receptors and associated signaling proteins are clustered. The PSD is a structurally and functionally complex domain that plays a critical role in mediating synaptic strength and plasticity, which underlie learning and memory processes. It is often visualized as an electron-dense thickening of the post-synaptic membrane under the transmission electron microscope.

Presynaptiska receptorer är proteiner på den signalsubstanseremottande (presynaptiska) nervcellens membran, som binder specifika signalsubstanser och reglerar frisättningen av neurotransmittorer i synapsen.

Transmittorreceptorer på eller nära presynaptiska terminaler, vilka är känsliga för transmittorsubstanser från själva terminalen. Hit hör också receptorer för hormoner från hormonproducerande celler.

Reserpin är ett alkaloid som initialt isolerades från roten av den indiska plantan *Rauwolfia serpentina*. I medicinsk kontext är reserpin mest känt för sitt användande som läkemedel i behandlingen av högt blodtryck och vissa former av psykiska störningar, såsom schizofreni. Reserpin fungerar genom att påverka neurotransmittorers lagring och frisättning i hjärnan, vilket kan leda till en sänkning av blodtrycket och en jämnare humör. Emellertid används reserpin mycket sällan idag på grund av dess biverkningsprofil och det förekomst av effektivare alternativ.

Ett läkemedels påverkan på ett annat läkemedels verkningsmekanism, metabolism eller toxicitet.

Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.

Självstimulering, även känt som självberoende beteende eller självförnedring, är i en medicinsk kontext ett beteende där en individ aktivt deltar i sexuell stimulering av sig själv, ofta med hjälp av olika föremål eller handlingar, för att uppnå sexuellt nöje och lindring av ångest eller stress. Det är inte sällan, men inte alltid, ett beteende som kan vara kopplat till personer med autism eller intellektuella funktionsnedsättningar.

I medicinsk kontext, kan 'belöning' referera till den positiva konsekvensen eller ankan som följer ett önskvärt beteende eller handling, ofta använt som motivationsverktyg för att främja patienters samarbete i behandlingsprocessen. Till exempel: "Incentivprogram med belöningar som används för att främja rökfria miljöer har visat sig vara effektiva för att uppmuntra minskad tobaksrökning hos patienter."