Den radialen nerven är en nerver som förgrenar sig från den bakre grenen av axillaran (armens kärl- och nervknut) och innerverar de muskler som sträcker ut armen bakåt samt känsel i baksidan av handleden, fingrarnas leder och yttre tredjedelen av tummen. Radialnerven kan skadas vid frakturer på överarmsbenet eller vid ovanligt placerade intramuskulära injektioner, vilket kan leda till sårbarhet, smärta och förlust av rörelseförmåga i handleden och fingrarna.
Radialisneuropati är en nervskada som drabbar den sensomotoriska nerven radialisnerven, vilket kan resultera i svaghet eller förlust av känsel i bakre delen av armen och handen.
Humeral fractures refer to breaks in the humerus bone, which is the long bone in the upper arm that runs from the shoulder to the elbow. These fractures can occur anywhere along the length of the humerus and may vary in severity, from small hairline cracks to complete breaks that split the bone into several pieces. Humeral fractures can be caused by a variety of factors, including trauma, falls, sports injuries, and degenerative conditions like osteoporosis. Symptoms of humeral fractures may include pain, swelling, bruising, difficulty moving the arm, and deformity or shortening of the arm. Treatment for humeral fractures typically involves immobilization with a sling or brace, followed by rehabilitation exercises to restore strength and mobility to the affected arm. In some cases, surgery may be required to realign and stabilize the bone fragments.
Nervkompressionssyndrom är ett samlingsbegrepp för en grupp sjukdomar som alla kännetecknas av att en nerv eller en grupp nerver komprimeras, oftast på grund av strukturella förändringar i kroppen. Detta kan orsaka diverse symtom som svara på den skadade nervens funktion, till exempel smärta, krypning, stickning, forminskad känsel eller svaghet i de muskler som nerven innerverar. Ett exempel på ett nervkompressionssyndrom är karpaltunnelsyndrom, där medianusnerven komprimeras i handleden, vilket kan orsaka smärta, krypning och forminskad känsel i handen.
En strahlbensartär, även kallad carotis interna arteria, är den del av halsartären som förser hjärnan med syresatt blod och går upp genom halsen på var sida av struphuvudet.
Konserverande behandling av en död kropp för att förhindra förruttnelse.
En av armens huvudnerver. Hos människan utgår mediannervens fibrer från ryggradens nedre nackkota och bröstryggens övre (vanligtvis C6 - T1), löper via armnervnätet och leder sensoriska och motoriska nerver till delar av underarmen och handen.
"Ulnarnerven", eller den "nedre ulnara nerven" som den också kallas, är en nerv som innerverar musklerna och huden i den mediale (insidan) aspekten av underarmen, handleden och lillfingret, samt hälften av ringfingret. Den delar sig ofta från den mediala nervstammen på nivån av armbågen och passerar genom en uttrymme i muskeln ulnaris, varifrån den får sitt namn. Ulnarnerven kan skadas eller komprimeras vid flera olika tillfällen, vilket kan leda till symptom som känselbortfall, smärta och muskelsvaghet i det drabbade området.
Det stora nätverk av nervtrådar som försörjer armen med nerver. Armplexus sträcker sig från nacken till armhålan. Hos människa utgår plexusnerverna vanligen från de nedersta cervikalsegmenten och det övre bröstsegmentet av ryggmärgen (C5-C8 och T1), men variationer kan förekomma.
Sjukdomstillstånd i mediannerven, från armnervnätet till nervänden i handen. Kliniska tecken är svaghet i handleds- och fingerböjning, underarmsvridning, tenar abduktion, känselbortfall i handflatan, de tre första fingrarna och ringfingrets radialdel. Armbågen är en vanlig plats för skada, där nerven passerar genom pronatormuskelns två fästen (pronatorsyndromet) och karpaltunneln (karpaltunnelsyndromet).
Perifere nerver är nervtrådar som utgår från centrala nervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) och försörjer kroppens olika organ och muskler med nervimpulser. De perifera nerverna bildar ett komplext nätverk av sensorer och motoriska signaler som gör att vi kan uppfatta värme, kyla, smärta och tryck, samt kontrollera rörelse och koordination i kroppen.
En nerv som utgår från ryggmärgen i höjd med ländryggen och korsbenet (L4 till S3) och leder nervimpulser till de nedre extremiteterna. Ischiasnerven (höftnerven), som är huvudutlöparen från korsbensplexus, är den största nerven i kroppen. Den har två stora grenar, skenbensnerven och vadnerven.
"Nervtrådar är det del av nervsystemet som består av vit substance, innehållande axoner som överför signalsinformation i form av elektriska impulser till och från hjärnan och ryggmärgen till den perifera muskulaturen och känselreceptorerna."
Leden mellan över- och underarmen.
Förlamning är en total eller delvis kraftlöshet i muskler eller en grupp av muskler, ofta orsakad av skada på nerverna eller centrala nervsystemet.
En död kropp, vanligtvis en människokropp.
"Karpometakarpalleder" refererar till det led som finns mellan handleden (articulationes carpi) och metakarpalbenen i handen hos människor. Det är ett synovialt led, vilket innebär att det har en membranskapsel fylld med synovialvätska för att sköta glidning och minimera friktion.
En nervblockad är en medicinsk procedur där ett lokalanestetikum injiceras nära en nerv för att blockera smärtsignaler från att nå hjärnan. Detta orsakar en temporär eller permanent förlust av känsel och/eller rörelse i den berörda kroppsdelen.
En medicinsk definition av 'synnerv' (optisk nerv) är: Den nerv som för transporterar synsinnet från ögat till hjärnan, bestående av ganglioncellernas axoner inbundna i en nerversträng.
Ett släkte stora sjögurkor i familjen Holothuriidae med tjockväggig kropp, knottrig yta och mikroskopiska bentaggar.
Området på armen som är beläget mellan metakarpus och underarmen.
Användning av invändigt anbringade stödanordningar (metallplattor, spikar, stavar osv) för att hålla ett benbrott i rätt läge.
I medicinsk kontext, definieras "nypstyrka" som den kraft eller styrkan med vilken hjärtat kontraherar under varje hjärtslag. Det mäts vanligtvis i mmHg och är ett viktigt tecken på hjärtats funktion och hälsotillstånd. En minskad nypstyrka kan indikera olika hjärtsjukdomar, såsom hjärtsvikt eller hjärtkärlssjukdomar.
I medicinsk kontext, refererar "tumme" vanligtvis till den förvuxna, abnorma vävnaden som bildas vid tumörbildning. En tumme kan vara godartad (benign) eller elakartad (malign), beroende på om den är cancervävnad eller inte. Det är viktigt att diagnosticera och behandla en tumme så snart som möjligt för att förhindra spridning av eventuell cancer.
En nervledning, även kallad nerveus impuls, är en elektrisk signal som leds genom nervceller (neuron) för att överföra information inom eller mellan levande organismer. Denna signalsubstans, bestående av aktionspotentialer, reser sig längs med axonen i neuron och orsakar en kemisk respons när den når slutet av nervcellen (synapsen), vilket kan leda till ytterligare elektriska signaler eller andra biokemiska händelser.
"Sjögurkor, eller Holothuroidea, är en klass i stammen tagghudingar (Echinodermata) som kännetecknas av sin cylindriska, långsträckta och mjuka kroppsform, med en oral (munn) och anal öppning samt en liten munhåla med fenor runt om."
Implanterbara fixeringsanordningar som fästs vid benfragment med skruvar för att hålla ihop fraktursprickor och avlasta brottstället under tiden för benläkningen.
Ett sjöstjärnesläkte inom familjen Asterinidae. De förvarar sina embryon mellan taggarna på munsidan.
En nervfibrom är en typ av neurologisk tillstånd som kännetecknas av övervuxna och felet utvecklade celler i nerverna eller omkringliggande vävnader, vilket kan orsaka tumörer eller cystor. Dessa tillväxtler kan komprimera nervbanorna och leda till olika nervrelaterade symptom som smärta, känselbortfall, muskelstelhet eller svaghet. Nervfibromer kan vara sporadiska eller ärftliga och delas vanligtvis in i två typer: neurofibromatosis typ 1 (NF1) och neurofibromatosis typ 2 (NF2).
Den humerale benet (os humeri) är ett av överarmsbenen och är beläget mellan skulderbladet och underarmen. Humerus är det längsta benet i övre extremiteten och articular med både skulderbladet och underarmen, vilket gör den viktig för rörelser som ska kunna utföras av armen.
Elektrostimulering (ES) är en medicinsk behandlingsmetod som innebär att man använder elektriska impulser för att stimulera muskler eller nerver. Genom att placera elektroder på huden nära den aktiva muskeln eller nerven skickas små elektriska signaler genom kroppen, vilket orsakar en kontraktion av muskeln eller en aktivering av nerven.
'Afferent nerve fibers' are sensory neurons that transmit impulses from the peripheral receptors to the central nervous system (CNS), where the information is processed and integrated with other neural inputs.
Uppskärning eller separation av kroppsvävnader för undersökningsändamål. Inom kirurgin avser dissektion separerande av olika strukturer längs naturliga skiljelinjer.
Diagnos av sjukdomstillstånd genom mätning av den naturliga elektriska aktiviteten i vävnader eller organ, eller mätning av reaktionen hos vävnder vid elektrisk retning.
En nervöverföring är den process där ett neurotransmittorsubstanser releaseas från en nervcells (neurons) presynaptiska terminalknopp, diffunderar över synapsen och binder till receptorer på den postsynaptiska membranen av en annan neuron eller effektorcell, vilket leder till en elektrofysiologisk eller kemisk respons.
Hormoner producerade av ryggradslösa djur, som insekter, blötdjur och maskar.
Benbrott som inte åtföljs av yttre sår.
En nervändslut, även kallad neurom, är en overkänslig och oftast smärtsam förtjockning eller knuta i en nervend som orsakas av skada, sjukdom eller irritation.
En medicinsk definition av 'Vadnerv' (latin: Nervus saphenus) är den längsta sensiga nerven i kroppen och en gren av femoralnerven. Den förgrenar sig från femoralnerven vid nedre delen av lårbenet och passerar genom knäskålen (genu) för att fortsätta ner längs med vaden och innanför innerkanten på skenbenet (tibia). Vadnerven ger känsel till huden på framsidan av benet från knäet och nedåt, inklusive insidan av foten upp till stortån. Den är också ansvarig för reflexerna i knäskålen (genu-reflexen).
Mätning av förändringar i musklers elektriska potential med hjälp av yt- eller nålelektroder.
Peripheral nerve injuries refer to damage to the nerves outside of the brain and spinal cord, which are part of the peripheral nervous system. These injuries can occur due to various reasons such as trauma, compression, or stretching, and can result in a range of symptoms including numbness, tingling, weakness, and pain in the affected area. The severity of the injury can vary from mild damage with partial loss of function to complete nerve severance leading to permanent disability. Treatment options may include medication, physical therapy, or surgery, depending on the nature and extent of the injury.
Den sjunde hjärnnerven. Facialisnerven har två delar, den större motornervroten, som kan kallas den egentliga facialisnerven, och den mindre, sensoriska nervroten. Tillsammans leder de efferenta nervsignaler till ansiktsuttrycksmusklerna och till tår- och spottkörtlarna, samt afferenta smaksignaler från de främre två tredjedelarna av tungan och beröringssignaler från ytterörat.
A nerve crush injury refers to a traumatic neuronal insult where the nerve is compressed between two surfaces with sufficient force to cause damage to the nerve's outer protective covering (the epineurium) and axons, leading to disruption of nerve function. This type of injury can result in varying degrees of sensory and motor deficits, depending on the severity and location of the crush injury. Immediate medical evaluation and management are crucial to optimize recovery outcomes.
Den nedre delen av armen (antebrachium), mellan armbågen och handleden.
En medicinsk definition av 'arm' är den övre extremiteten på människokroppen, som sträcker sig från skulder till fingertoppar. Den består av överarmsbenet (humerus), underarmsbenet (ulna och radius) och handleden, samt 27 ben i handen (8 karpaler, 5 metakarpaler och 14 fingerben).
"Skenbensnerven, eller nervus fibularis communis, är en nerv som i benet innerverar musklerna på ytan av lårets baksida och delar sig senare i två grenar: skenbenstarsmuskelns nerv (nervus peroneus brevis) och lårbenstarsmuskelns nerv (nervus peroneus longus). Dessa grenar innerverar musklerna som flexerar foten och extendera/abducera/eversera (roterar utåt) underbenet."
H-reflex, fullständigt benämnt som deep tendon Hoffmann reflex, är en monosynaptisk reflexböjning av lårbensmuskeln (Quadriceps femoris) orsakad av en stimulans till muskelns senan. Den H-reflexen utlösas när en nervimpuls från en sensory neuron i en muskel, känd som Ia afferent fiber, aktiverar en alpha motor neuron i ryggmärgen, vilket orsakar en kontraktion hos samma muskel. Den H-reflexen används ofta inom neurofysiologin för att undersöka den neuromuskulära funktionen och specifikt de reflexa arkitekturerna i ryggmärgen.
Ett kirurgiskt förfarande för behandling av myopi, genom anläggande av radiella snitt i ögats hornhinna för att platta ut den och därmed ändra brytningsegenskaperna.
En nerv som utgår ifrån ländryggsträngen (L2-L4) och löper genom ländplexus för att leda motoriska signaler till lårets sträckmuskler och sensoriska impulser till delar av låret, underbenet, foten, samt till höft- och knäled.
'Ryggradsnerver' (spinal nerves) är de nervrötter som förbinder centralnervsystemet (hjärnan och ryggmärgen) med kroppens muskler, hud och andra vävnader. De utgör en del av det perifera nervsystemet och löper i par ut från varje segment av ryggmärgen genom ryggradens öppningar (foramina). Varje ryggradsnerver innehåller både sensoriska och motoriska nerver som tillsammans styr känsel, rörelse, reflexer och andra funktioner i specifika regioner av kroppen.
"En armbåge är en kroppsdel som utgör den flexibla leden mellan överarmsbenet (humerus) och underarmsbenen (ulna och radius), vilket möjliggör rörelser som böjning, streckning och rotation."
Det elektriska gensvar i det centrala nervsystemet som framkallas av stimulering av känselreceptorer eller någon punkt längs känselbanorna mellan receptor och hjärnbark. Retningen kan ske hörselvägen, somatosensoriskt eller visuellt, men också andra retningsvägar har rapporterats. Ibland används händelserelaterade potentialer synonymt med retningspotentialer, men de är dessutom ofta förknippade med utförande av någon motorisk, kognitiv eller psykofysiologisk uppgift. Syn. reaktionspotentialer.
I medicinsk kontext, definieras 'hand' som den del av armen som sträcker sig från handleden (wrist) till fingertopparna. Den består av ett antal ben (bones), muskler, senor och nerver som tillsammans ger handen förmågan att röra sig, känna och gripa tag i objekt. Handens precision och styrka gör den unik bland kroppens lemmar och möjliggör komplexa aktiviteter såsom skrivande, klappning, ätande och manipulation av små föremål.
Främre extremitet hos fyrfota djur.
Nervceller som aktiverar muskelceller.