Reflex
I en enkel medicinsk definition är en reflex en automatisk, snabb och involuntar reaktion på en stimuli, orsakad av en kedja av nervsignaler som reser från sensory neuroner till motor neuroner i centrala nervsystemet. Reflexer hjälper kroppen att snabbt återställa balans och integritet efter störningar eller skador, och är viktiga för att upprätthålla normal fysiologisk funktion.
Sträckreflex
En sträckreflex är en reflexiv muskelkontraktion som utlösas när en muskel längdtrasas, orsakad av en snabb rörelse eller ett plötsligt stretch, för att skydda muskeln och leden från skada.
Reflex, onormal
En "abnormal reflex" är ett medicinskt fenomen där en reflexreaktion i kroppen avviker från det normala eller förväntade svaret. Det kan vara ett tecken på skada eller störning i nervsystemet, och kan observeras vid neurologiska undersökningar som hjälp till att diagnostisera olika sjukdomstillstånd, såsom skador på ryggraden, multipel skleros, stroke eller andra neurologiska förhållanden.
Reflex, akustisk
Reflex, vestibulo-okulär
En vestibulo-okulär reflex (VOR) är en automatisk reflex som hjälper till att stabilisera synen under huvudrörelser genom att koordinera ögonrörelserna med rörelserna hos innerörat. VOR hjälper oss att fokusera på ett objekt och behålla det i sikt, även när vi rör på huvudet snabbt eller skakar det. Den vestibulo-okulära reflexen utlöses av signaler från otoliterorganen och kanalkrinierna i innerörat som registrerar rörelser och accelerationer.
Pupillreflex
Pupillreflexen är en snabb och automatisk reflex som orsakas av att pupillen (den runda mörka delen i mitten av ögat) förändras i storlek i respons till ändringar i ljusstyrka eller när den visuella axeln stimuleras. Den konstrikerar (blir mindre) i starkt ljus och dilaterar (blir större) i svagt ljus för att reglera mängden ljus som når näthinnan och förbättra klarheten på synen. Reflexen kontrolleras av parasympatiska nervsystemet och involverar en kedja av händelser som börjar med att ljuset fångas av koner och stavar i näthinnan, fortsätter genom optisk nerve till mittbrynet där signalen bearbetas och slutligen når oculomotor nerverna som kontrollerar pupillens storlek.
Elektromyografi
Decerebrering
H-reflex
H-reflex, fullständigt benämnt som deep tendon Hoffmann reflex, är en monosynaptisk reflexböjning av lårbensmuskeln (Quadriceps femoris) orsakad av en stimulans till muskelns senan. Den H-reflexen utlösas när en nervimpuls från en sensory neuron i en muskel, känd som Ia afferent fiber, aktiverar en alpha motor neuron i ryggmärgen, vilket orsakar en kontraktion hos samma muskel. Den H-reflexen används ofta inom neurofysiologin för att undersöka den neuromuskulära funktionen och specifikt de reflexa arkitekturerna i ryggmärgen.
Reflex, Righting
En medicinsk definition av 'Righting Reflex' är en typ av reflex som hjälper till att korrigera kroppens position och orientering i rummet när den har förlorat balansen eller blivit störd. Denna reflex hjälper till att rätta till kroppsställningen så att individen undviker fall eller skada. Exempel på righting reflexer inkluderar huvudrättringsreflexen, där individen rör huvudet för att se framåt när den har lutats bakåt, och kroppsrättringsreflexen, där individen sträcker ut armarna för att förhindra en fall när den blir störd.
Reflex, okulokardial
Oklukardialreflex (OKR) är en reflex hos människan som utlöses när ögat stimuleras på ett specifikt sätt. Reflexen orsakar en accelererad hjärtslagfrekvens och kan utlösas genom att trycka eller röra vid det övre yttre hörnet av det öppna ögat. Detta sker eftersom det övre yttre hörnet av ögat är anatomiskt näraliggande den gren av vagusnerven som innerverar hjärtat, vilket gör att en stimuli till området kan leda till en reflexmässig acceleration av hjärtslaget.
Tryckreceptorer
Babinskireflex
Den Babinski-reflexen är en omedelbar extensorreflex orsakad av stimulans av plantarasidan (sula) av foten. Den normalt sett abnormala reflexen visar sig som stortåns extension och separation från de andra tårna, medan flexion sker hos de övriga tårna. Detta är ett positivt tecken på en skada i pyramidbanan ovanför ländscakran (sakralnivå), vilket kan vara ett resultat av flera olika medicinska tillstånd, inklusive flera slags hjärnskador och neurodegenerativa sjukdomar.
Blinkning
Bukreflex
"Bukreflex" (abdominal reflex) är en involontär kontraktion av musklerna i buken som uppstår när man stimulerar huden på bukens ovansida med ett tillräckligt starkt, skarp eller kyligt stimuli. Detta reflexmönster kan vara svalt och svårt att upptäcka vid normala förhållanden, men förlust av abdominalreflexen kan vara ett tecken på skada i de högre nervcentralerna, såsom hjärnan eller ryggraden.
Katter
Huskatten Felis catus, tillhörande rovdjursfamiljen Felidae, med mer än 30 stammar. Huskatten härstammar i första hand från vildkatten i Afrika och Sydvästasien. Katter anses ha funnits i palestinska samhällen så tidigt som för 7 000 år sedan, men det var i Egypten för ca 4 000 år sedan som tamkatten blev en mer allmän företeelse.
Elektrostimulering
Elektrostimulering (ES) är en medicinsk behandlingsmetod som innebär att man använder elektriska impulser för att stimulera muskler eller nerver. Genom att placera elektroder på huden nära den aktiva muskeln eller nerven skickas små elektriska signaler genom kroppen, vilket orsakar en kontraktion av muskeln eller en aktivering av nerven.
Kväljning
Epilepsi, reflexutlöst
Vagusnerv
Den vagusnerven (latin: nervus vagus) är den tionde cranial nervesnerven och är den nerv som innerverar de flesta av kroppens inre organ, däribland hjärtat, lungorna, matstrupen och mag-tarmkanalen. Den är den nerv som längst sträcker sig ifrån hjärnan och har sitt ursprung i hjärnstammen. Vagusnerven är en del av det parasympatiska nervsystemet och ansvarar för att reglera vila, matspjälkning och andning.
Nerver, inåtledande
Mekanoreceptorer
Reflektorisk sympatisk dystrofi
Reflektorisk sympatisk dystrofi (RSD), også kendt som kompleks regional smertesyndrom type 1 (CRPS-1), er en neurologisk lidelse, der karakteriseres ved uhensigtsmæssige og abnorme aktiveringer af det sympatiske nervesystem, der fører til kronisk, ofte brændende smerte i en ekstremitet (arm eller ben). Lidelser opstår som regel efter en skade, operation eller anden type trauma, men kan også forekomme uden en åbenlys årsag. Andre symptomer inkluderer ændret hudfarve, svedthed, forhøjet eller nedsat temperatur, stivhed, svaghed og bevægelsesnedgang i den berørte lem. RSD er en relativt sjælden tilstand, der ofte er vanskelig at diagnostisere og behandle, men tidlig indgreb kan forbedre prognosen og reducere s
Fysisk stimulering
"Fysisk stimulering refererer til den aktive eller pasive anvendelse af særlige metoder eller redskaber, der appellerer til sanserne og fremkalder en respons i det menneskelige eller dyriske kropssystem. Dette kan involvere mekanisk, elektrisk, termisk, lyss eller anden form for stimuli, der sigter mod at forbedre fysiologiske funktioner, opnå terapeutiske effekter, øge bevægelsesevnen eller fremme velbefindende og komfort."
Muskelsammandragning
Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.
Nerver, utåtledande
'Utåtledande nerver' (peripheral nerves) är nervtrådar som bildar det yttre nervsystemet (perifera nervsystemet) och för bär information till och från centrala nervsystemet, inklusive hjärnan och ryggraden. Dessa nerver är ansvariga för att överföra sensoriska signaler som smärta, känsel, temperatur och tryck till centrala nervsystemet, samt att utlösa muskulära rörelser genom motoriska signaler från centrala nervsystemet till skelettmusklerna. Skador på utåtledande nerver kan orsaka sensoriska eller motoriska störningar i kroppen.
Sympatiska nervsystemet
Karotissinus
Trigeminusnerv
Ryggmärg
Skenbensnerv
"Skenbensnerven, eller nervus fibularis communis, är en nerv som i benet innerverar musklerna på ytan av lårets baksida och delar sig senare i två grenar: skenbenstarsmuskelns nerv (nervus peroneus brevis) och lårbenstarsmuskelns nerv (nervus peroneus longus). Dessa grenar innerverar musklerna som flexerar foten och extendera/abducera/eversera (roterar utåt) underbenet."
Urinering
Blodtryck
Det tryck som det cirkulerande blodet utövar på kärlväggarna.
Vagotomi
"Vagotomi" är en medicinsk term som refererar till kirurgiskt genomfört skärande av den vagala nerven, som är en del av det autonoma nervsystemet och styr bland annat mag- och tarmverksamheten. Den vanligaste anledningen till att utföra en vagotomi är att lindra symptomen på magreflux (gastrit), ett tillstånd där magsaften läcker upp i matstrupen, ofta orsakad av en ökad nervös aktivitet i den vagala nerven.
Vestibularapparat
Den vestibulära apparaten är ett delsystem av innerörat som står för att uppfatta rörelser och stillahållning av kroppen i rummet. Den består av tre halvcirkelformade kanaler och två otoliterorgan, sacculus och utriculus, som innehåller hårda celler med små hårstrån som reagerar på rörelser och lutningar. När kroppen rör sig eller ändrar läge registreras detta av vestibulära apparaten, vilket skickar signaler till hjärnan för att koordinera muskelaktiviteten och upprätthålla balansen.
Skelettmuskulatur
Kemoreceptorceller
Larynxnerver
Grenar av vagusnerven. De övre laryngealnerverna utgår från det nodösa gangliets närhet och delar sig i yttre grenar som försörjer krikoidalmusklerna med motorfibrer, och inre grenar som bär känselledare. Recurrensnerven utgår längre bakifrån och leder efferenta trådar till alla struphuvudets muskler utom cricothyroideus. Laryngealnerverna och deras förgreningar leder, förutom till struphuvudområdet, även känseltrådar och autonoma trådar till svalget och områdena kring luftröret och hjärtat.
Muskelspasticitet
Muskelspasticitet definieras som en ökad muskeltonus orsakad av en överaktiv reflexkrets, vilket leder till en förlängd och stel muskelreaktion på en rörelse eller en beröring. Det är ett vanligt symtom vid skador på pyramidbanorna i centrala nervsystemet, såsom efter stroke eller med multipel skleros.
Biguanider
Vadnerv
En medicinsk definition av 'Vadnerv' (latin: Nervus saphenus) är den längsta sensiga nerven i kroppen och en gren av femoralnerven. Den förgrenar sig från femoralnerven vid nedre delen av lårbenet och passerar genom knäskålen (genu) för att fortsätta ner längs med vaden och innanför innerkanten på skenbenet (tibia). Vadnerven ger känsel till huden på framsidan av benet från knäet och nedåt, inklusive insidan av foten upp till stortån. Den är också ansvarig för reflexerna i knäskålen (genu-reflexen).
Muskelspolar
Skelettmuskelstrukturer som fungerar som mekanoreceptorer, ansvariga för sträckreflexer. De består av ett knippe inkapslade skelettmuskelfibrer av några olika typer, reglerade av sensoriska nervceller.
Bestörtning
Hosta
Reaktionstid
Reaktionstid (reaction time) är den tid det tar från att en stimulus uppfattas till att en muskelkontraktion eller ett annat svar initieras som följd av denna stimulus. Det mäts ofta i sekunder eller delar av sekunder och kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive individuella skillnader, ålder, hälsostatus och typen av stimulus. En kort reaktionstid är vanligtvis associerad med bättre kognitiv förmåga och fysisk prestationsförmåga.
Kroppsrörelse
Peristaltik
Muskelstelhet
Muskelstyrka (eng. muscular strength) refererer til evnen til en muskel eller en gruppe muskler til at udvise kraft under en given bevægelse. Den opnås gennem træning og kan forbedres ved øvelser, der isolerer den specifikke muskelgruppe, som skal styrkes. Muskelstyrken måles ofte i newton (N) eller kilogram (kg), og kan testes under forskellige betingelser, herunder med henblik på at bestemme den maksimale styrke, konditionen eller udholdenheden.
Peronealnerv
Den perifera nerven, Peronealnerven, är en gren av den isatiska nerven (sciatic nerve) som försörjer musklerna och huden på yttre delen av underbenet och foten. Den delar sig vanligen upp i två grenar: den superficiala peroneala nerven och den deep peroneala nerven. Dessa nervgrenar innerverar bland annat muskler som är involverade i utvändig rotation, flexion och extension av foten. Skada på peronealnerven kan orsaka sensorisk förlust och motorisk svaghet i området som den försörjer.
Bakben
Otolitmembran
Den otolitiska membranen är en struktur i inneröret hos däggdjur och andra vertebrater, som är involverad i känsligheten för rörelser och accelerationer. Membranet består av ett geléartat material med inkorporerade otoliter (små kristaller av calciumkarbonat) och är en del av otoliterna, som är statocysterna i innerörat. När huvudet rör sig orsakar det en förskjutning av otoliterna inom membranet, vilket stimulerar hårsensorna och ger information till hjärnan om positionen och rörelserna hos djuret.
Solitärkärna
En solitärkärna är en enskild, genetiskt distinct cancercell som inte har några celler runt sig med samma abnorma genetiska förändringar och som kan ha potentialen att sprida sig och bilda en ny tumör.
Nervhämning
Fot
Huvudrörelser
Avsiktliga eller ofrivilliga huvudrörelser som kan ske i förhållande till eller oberoende av kroppen. Termen gäller för både människor ocg djur.
Andning
Utåtledande nervbanor
Rotation
I medicinen refererar "rotation" vanligtvis till den process där en läkarstudent, praktikant eller annan medicinsk student flyttas från en klinisk placering eller avdelning till en annan under sin utbildning. Detta görs för att ge dem ett bredare perspektiv och mer omfattande kunskaper inom sitt fält. Rotationer kan vara obligatoriska eller valfria och kan sträcka sig över flera veckor eller månader beroende på lärosätet och specialiseringen.
Nystagmus, fysiologisk
Fysiologisk nystagmus är en normal, oftast horisontell, rytmisk ögonrörelse som uppstår när huvudet roterar snabbt och sedan stanns abrupt, eller under acceleration eller dekyelering. Det beror på att innerörat, som hjälper till att kontrollera balansen, försöker korrigera ögonens position i relation till den hastiga rörelsen. Nystagmusen avtar vanligtvis snart när huvudrörelsen upphör.
Proprioception
Proprioception kan definieras som förmågan att uppfatta kroppens position och rörelse i rummet, baserat på information från muskel- och ledsinne. Det är den inre känslan av var delar av kroppen befinner sig och hur de rör sig, oavsett om ögonen är öppna eller stängda. Proprioception är viktig för att koordinera rörelser och upprätthålla balans.
Förlängda märgen
Den nedre delen av hjärnstammen. Den är belägen under hjärnbryggan och framför lillhjärnan. Den förlängda märgen fungerar som en omkopplingsstation mellan hjärnan och ryggmärgen, och innehåller centra för reglering av andnings-, vasomotorisk, hjärt- och reflexverksamhet.
Urinblåsa
Vibration
I en enda mening kan man definiera vibration inom en medicinsk kontext som "den rörelse och de skälvningar som uppstår när kroppsdelar eller strukturer vibrerar oroväckande eller smärtsamt, ofta orsakat av exponering för mekaniska krafter eller störningar i kroppens funktion." Detta kan inträffa till följd av olika sjukdomstillstånd eller yttre faktorer, såsom användande av vissa maskiner eller verktyg.
Sträckreceptorer i lungan
"Sträckreceptorer i lungorna, också kända som pulmonala stretchreceptorer, är speciella sensoriska nervceller belägna i luftvägarnas väggar som reagerar på lungans expansion och kompression. De spelar en viktig roll i andningsregleringen genom att överföra information om lungvolymen till hjärnan, vilket hjälper till att matcha andningstakten och djupet med aktiviteten och behovet av syre."
Smärtreceptorer
Vestibularnerv
Den vestibulära nerven (CN VIII) är ett paritärt kranialnerv som har två huvudsakliga funktioner: att transducera linjär acceleration och rotational acceleration från halsen och öronen till hjärnan för att underhålla balans och orientering i rörelse, och att medverka till hörseln genom att överföra ljudinformation från innernan till hjärnan. Den vestibulära nerven består av två delar: den laterala och den mediala delen, även känd som den laterala och mediala ampullärna grenarna respektive. Dessa grenar innehåller hårsensceller och stödceller som reagerar på rörelser i rummet och förmedlar informationen till balanscentra i hjärnan, särskilt i hjärnbalken och flera kärnor i hjärnstammen.
Anestesi
Kramp
Anal Canal
Hjärnstam
Den del av hjärnan som förbinder hjärnhalvorna med ryggmärgen. Den består av mesencefalon (mitthjärnan), pons (bryggan) och medulla oblongata (förlängda märgen).
Tryck
Båggångar
Råttor, Sprague-Dawley
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Tillvänjning , psykofysiologisk
Ryggmärgsskador
Ryggmärgsskador är skador på den del av centralnervsystemet som löper genom ryggraden, och som är involverat i kroppens sensoriska, motoriska och autonoma funktioner, vilka kan orsaka diverse symptom som svarar mot skadans art och plats, inklusive förlorad känsel, muskelsvaghet, smärta, spasticitet eller nedsatt blåsbuckela och avföringskontroll.
Eyelids
Muskelavslappningsmedel, centrala
En blandat grupp läkemedel som används för att åstadkomma muskelavslappning, med undantag för neuromuskulära blockerare. Deras främsta kliniska och terapeutiska bruk är för behandling av muskelkramp och stelhet förknippad med bristningar, stukningar och ryggskador, samt i mindre utsträckning nackskador. De har även använts för behandling av ett antal olika kliniska tillstånd, med endast skelettmuskelhyperaktivitet som gemensamt kännetecken, som t ex muskelkramper vid multipel skleros.
Urinrör
Kloralos
Hundar
Elektriska retningspotentialer
Det elektriska gensvar i det centrala nervsystemet som framkallas av stimulering av känselreceptorer eller någon punkt längs känselbanorna mellan receptor och hjärnbark. Retningen kan ske hörselvägen, somatosensoriskt eller visuellt, men också andra retningsvägar har rapporterats. Ibland används händelserelaterade potentialer synonymt med retningspotentialer, men de är dessutom ofta förknippade med utförande av någon motorisk, kognitiv eller psykofysiologisk uppgift. Syn. reaktionspotentialer.
Atropin
Nervledning
En nervledning, även kallad nerveus impuls, är en elektrisk signal som leds genom nervceller (neuron) för att överföra information inom eller mellan levande organismer. Denna signalsubstans, bestående av aktionspotentialer, reser sig längs med axonen i neuron och orsakar en kemisk respons när den når slutet av nervcellen (synapsen), vilket kan leda till ytterligare elektriska signaler eller andra biokemiska händelser.
Struphuvud
Tuggmuskler
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Nervbanor
"Nervbanor" refererar till de speciella ledningssystemen i kroppen som överför nervimpulser och signaler mellan hjärnan, ryggmärgen och resten av kroppen. Dessa banor består av neuroner (nervceller) och deras utskott (axoner och dendriter), som är inblandade i kommunikationen och samarbete mellan olika delar av nervsystemet för att kontrollera kroppens funktioner, såsom rörelse, känsel, sinnesintryck, tankeprocesser och homeostasis.
Mjölktömning
Hud
Pupill
Vestibulära kärnor
"Vestibular nuclei are a group of interconnected brainstem nuclei located in the medulla and pons that receive input from the vestibular system's semicircular canals and otolith organs, processing this information to help regulate eye movements, balance, and spatial orientation."
Nervtrådar
Autonoma nervsystemet
Den del av nervsystemet som reglerar de icke viljestyrda kroppsfunktionerna. Det utgörs av det sympatiska nervsystemet och det parasympatiska nervsystemet.
Hudfysiologi
Förflyttning
Vrist
Den kroppsdel där benet och foten möts. Syn. ankel; fotled.
Andningsfysiologi
Vasomotoriska systemet
Fotled
Autonoma nervbanor
Nerver och nervknutor i det autonoma nervsystemet, men ej de delar av det centrala nervsystemet som reglerar det autonoma.
Arm
En medicinsk definition av 'arm' är den övre extremiteten på människokroppen, som sträcker sig från skulder till fingertoppar. Den består av överarmsbenet (humerus), underarmsbenet (ulna och radius) och handleden, samt 27 ben i handen (8 karpaler, 5 metakarpaler och 14 fingerben).
Reflex, Trigeminocardiac
Trigeminocardiac reflex (TCR) is a rare but well-described phenomenon characterized by the sudden onset of parasympathetic and sympathetic dysautonomic responses to stimulation of any of the sensory branches of the trigeminal nerve. These responses can include sinus bradycardia, asystole, hypotension, and gastric hypermotility. TCR is most commonly reported during surgical procedures involving the head and neck, but it can also occur in other clinical settings such as dental procedures or even spontaneously. Prompt recognition and management of TCR are essential to prevent potential adverse outcomes.
Svalgmuskler
"Svalgmuskler" refererar till en grupp muskler i halsen som kontrollerar sväljningen och formas av två separata muskelgrupper: den övre svalgmuskeln (musculus suprahyoideus) och den nedre svalgmuskeln (musculus infrahyoideus). Den övre svalgmuskeln består av tre individuella muskler som hjälper till att höja käken och skapa ett stort sväljhål, medan den nedre svalgmuskeln består av fem muskler som hjälper till att dra ner struphuvudet och öka trycket i matstrupen för att underlätta transporten av föda till magsäcken.
Myoklonus
Myoklonus är en abrupt, kortvarig, ofrivillig muskelrörelse orsakad av en oväntad elektrisk impuls till muskeln eller musklerna. Dessa rörelser kan vara generaliserade (drabbar flera kroppsdelar) eller fokaliserade (drabbar en specifik muskel eller grupp av muskler). Myoklonus kan förekomma ensamt eller i samband med andra neurologiska tillstånd, såsom epilepsi, infektionssjukdomar, trauma, exponering för toxiner eller neurodegenerativa sjukdomar.
Hexametonium
Vridmoment
I en enstaka mening kan vridmoment (torque) definieras som en mekanisk storhet som beskriver kraftens rotationsverkan kring en given punkt eller axel. Det mäts vanligtvis i newtonmeter (Nm).
Huvud
Den anatomiska regionen som inkluderar ansiktet, hjässan, ögonen, öronen och nacken, samt den del av nervsystemet som kontrollerar vårt sinnes- och kroppsliga funktioner, kraniet som skyddar det mjuka hjärnan och de muskler och band som stödjer och möjliggör rörelse för huvudet.
Nervtrådar, icke-myeliniserade
'Icke-myeliniserade nervtrådar' refererar till nervfibrer som saknar myelinskida, en lipidrik fettvävnad som omger och skyddar de flesta av de större nervcellerna (neuron) i det perifera och centrala nervsystemet. Icke-myeliniserade nervtrådar består av axonen, som är den långa utskjutningen från en neuron som överför elektriska impulser, och den omgivande endoneuriet, ett slags bindväv. Dessa nervtrådar är vanligen småare än de myeliniserade och har lägre ledningshastighet för nervimpulser, men spelar fortfarande en viktig roll i känsel- och automiska reflexer samt i överföringen av information till och från det centrala nervsystemet.
Nysning
Injektioner, spinala
En "spinal injection" är en medicinsk procedur där en substans injiceras in i den lumbala ryggraden i närheten av den ryggmärgsvätska som omger ryggradsnervroten, även känd som subarachnoidalutrymmet. Detta görs vanligtvis med hjälp av en nål och fluoroskopi för att guida injektionen till den korrekta platsen. Spinal injektioner används ofta för smärtlindring eller diagnostisk syfte, såsom att avgöra om smärtan härstammar från en specifik nervrot.