Psykologi, klinisk
Klinisk psykologi är ett grenområde inom psykologin som fokuserar på att förstå, förebygga och behandla psykiska störningar och problematik hos individer, familjer och grupper. Det innefattar bedömning, diagnos, intervention och evidensbaserad behandling av en rad olika mentala ohälsa tillstånd, såsom depression, ångest, personskada, posttraumatisk stress, beroendeproblem med mera. Kliniska psykologer arbetar ofta i samarbete med andra medicinska specialister och använder sig av vetenskapligt stödda metoder för att främja mental hälsa och välbefinnande.
Barnpsykologi
Studier av normalt och onormalt beteende hos barn.
Psykologi
"Psykologi er en vitenskap som forsker på og studerer menneskelig adferd, tanker, kjemi og følelser fra en individuell, developmental, social og biologisk perspektiv. Psykologi undersøker hvordan vi opplever, forstår og interagerer med verden rundt oss, og den ser på både normale og abnorme mentale prosesser og adferd."
Socialpsykologi
Regressionsanalys
Regressionsanalys är en statistisk metod som används för att undersöka och beskriva samband mellan variabler. Den primära användningen av regressionsanalys är att studera hur en dependant variabel (ofta betecknad Y) beror av en eller flera oberoende variabler (ofta betecknade X). Metoden ger ett sätt att uppskatta och föreka värdet på den beroende variabeln baserat på värdena av de oberoende variablerna. Regressionsanalysen kan användas inom en mängd olika forskningsområden, som ekonomi, psykologi, sociologi och medicin.
Psykologi, jämförande
Utbildningspsykologi
"Utbildningspsykologi" refererar till ett forsknings- och praktikfält inom psykologin som fokuserar på att förstå, förutse och stödja kognitiva, emotionella, sociala och beteendemässiga processer hos individer i utbildningskontexter. Det omfattar studier av lärande, motivation, minne, intelligens, kreativitet, utveckling, personlighet och social interaktion, med målet att förbättra undervisning, lära och individuell utveckling i skolor och andra utbildningsmiljöer.
Psykologi, experimentell
"Experimental psychology" is a subfield of psychology that utilizes experimental methods to investigate various psychological phenomena. These experiments involve systematically manipulating one or more variables while keeping other factors constant, in order to observe the effects on behavioral or cognitive outcomes. The goal is to establish causal relationships and test specific hypotheses or theories about how different mental processes work. This approach is often used in research areas such as sensation and perception, learning, memory, motivation, emotion, and social psychology.
Psykologi, medicinsk
Medicinsk psykologi er en gren within psykiatri og psykologi som fokuserer på at forstå, diagnostisere, forklare og behandle psykiske lidelser og adfærdsmønstre i medicinske sammenhænge. Medicinske psykologer arbejder ofte tæt sammen med andre sundhedsfaglige faggrupper for at støtte patienters mentale og emotionelle behov, herunder at hjælpe dem med at håndtere smerte, stress, sygdom eller skade. De kan anvende en række terapeutiske teknikker, herunder kognitiv adfærds Terapi (CBT), psykodynamisk terapi og andre evidensbaserede behandlingsformer for at hjælpe patienter med at opnå bedre mentale og fysiske velbefindende. Medicinsk psykologi kan også involvere at udføre neuropsykologiske vurderinger
Arbetspsykologi
Psykologisk teori
En psykologisk teori är ett systematiserat och sammanhangsbelagt försök att förklara, prediktera och förstå mänskliga tankar, känslor, motivationer, beteenden och erfarenheter, grundat på empiriska observationer och vetenskapliga principer.
Beteendemedicin
Tvärvetenskapligt område för utveckling och samordning av biomedicinska och sociala frågor och faktorer inom hälso- och sjukvård, samt för tillämpning av resultaten av denna forskning.
Doktorandutbildning
Logistiska modeller
Statistiska modeller som beskriver förhållandet mellan en kvalitativ, avhängig variabel (dvs en som kan ha endast vissa diskreta värden, som t ex närvaro eller avsaknad av en sjukdom) och en oberoende variabel. En vanlig tillämpning är inom epidemiologin, för att beräkna en individs risk (sannolikhet för en sjukdom) som funktion av en given riskfaktor.
Economics, Behavioral
Behavioral economics is a branch of economics that deals with the study of how psychological, social, and emotional factors influence the economic decisions of individuals and organizations. It combines insights from psychology, judgment and decision making, and economics to develop a more accurate understanding of human behavior in economic contexts. This field challenges the assumption of traditional economics that people make rational choices based solely on objective information and self-interest, and instead considers how cognitive biases, emotions, and social norms can affect economic outcomes. By applying this understanding, behavioral economists aim to develop policies and interventions that can help individuals and organizations make better decisions and achieve their goals.
Beteendevetenskap
Vetenskapsområden för studier av människors och djurs beteende.
Fenomen inom ekologi och miljö
In ecology and environmental science, a phenomenon refers to a natural or observed occurrence in ecosystems or the physical environment, which can be studied and analyzed to understand complex interactions and relationships between living organisms and their surroundings, such as biogeochemical cycling, biodiversity loss, climate change, or emergent properties of ecosystems.
Neurovetenskaper
Neurovetenskaper är ett multidisciplinärt forskningsområde som handlar om studiet av nervsystemet, inklusive struktur, funktion, development, skada och sjukdom hos nervceller och signalsubstanser i hjärnan, ryggmärgen och nerverna. Det innefattar bland annat neurobiologi, neuropsykologi, neurofysiologi, klinisk neurovetenskap och neuroinformatik.
Gestaltpsykologi
En riktning inom psykologin som hävdar att erfarenhet och handling upplevs som en helhet (gestalt), som inte är summan av helhetens element, utan är ett resultat av förhållandena mellan elementen. Sålunda är relationerna mellan elementen viktigare än elementen i sig. Helheten är större än summan av dess komponenter.
Beteendelära
Beteendeforskning
"Beteendeforskning är ett interdisciplinärt forskningsområde som undersöker beteenden hos djur och människor, med fokus på att förstå de kognitiva, emotionella, biologiska och miljömässiga faktorerna som påverkar dessa beteenden. Syftet är ofta att utveckla teorier och praktiska tillämpningar för att förebygga eller behandla problematiska beteenden, främja positiva beteenden och förstå mänsklig och djurartad social interaktion."
Riskfaktorer
En medicinsk definition av 'riskfaktorer' är egenskaper, expositioner, eller behavor som ökar sannolikheten för att utveckla en viss sjukdom eller hälsoproblem. Riskfaktorer kan vara modifierbara, som rökning och brist på motion, eller icke-modifierbara, som genetiska faktorer eller ålder. Det är värt att notera att när en individ utsätts för en riskfaktor, innebär det inte automatiskt att personen kommer att utveckla sjukdomen, men risken blir högre än för den som saknar riskfaktorn.
Psykofysiologi
Psykofysiologi är ett forskningsområde som undersöker sambandet mellan kropp och själ, det vill säga mellan psyke (sinne, medvetande, emotioner och beteende) och fysiologiska processer i kroppen. Det inkluderar studier av hur mentala tillstånd och processer påverkar kroppsliga funktioner och omvänt, hur fysiologiska tillstånd och processer påverkar psykiska tillstånd och beteende. Exempel på områden inom psykofysiologi är stressreaktioner, sömnforskning, smärtforskning och studier av känslomässiga reaktioner i samband med olika hälsozustånd.
Filosofi
Läran om kunskap och grundläggande, allmänvetenskapliga värderingar och principer.
Kognitionsforskning
Studier av den kognitiva processen, dvs hur olika mentala engagemang bearbetas i hjärnan. Denna vetenskap omfattar delar av psykologin, datavetenskapen, filosofin och lingvistiken.
Självpsykologi
Self-psychology is a branch of psychoanalysis that emphasizes the importance of an individual's self-concept, including their experiences of themselves as separate and unique, in understanding their psychological development and mental health. It was developed by Heinz Kohut and focuses on the role of empathy in therapeutic relationships.
Tumörtillbakagång, spontan
Förskjutning (Psykologi)
Försvarspsykologi
"Försvarspsykologi är ett samlingsbegrepp för de psykologiska aspekterna relaterade till försvar, inklusive studiet av stress, ledarskap, beslutsfattande och mänskliga faktorer i samband med militära operationer."
Psykologi, tillämpad
Modeller, psykologiska
Enkäter
Medberoende (Psykologi)
Lineära modeller
Latensperiod (Psykologi)
Ungdomspsykologi
Gren av psykologin som är inriktad på normalt och onormalt beteende hos tonåringar.
Forskning
Neurobiologi
Neurobiologi är ett forskningsområde som undersöker de biologiska grunderna för nervsystemet och nervcellernas funktion, däribland molekylära mekanismer, cellulära processer och systemnivåfunktioner. Det inkluderar studier av nervcellers struktur, utveckling, funktion, interaktion och reglering, samt deras roll i beteende, perception, kognition, emotion och sjukdom. Neurobiologi är en multidisciplinär vetenskap som integrerar insikter från bland annat anatomi, biokemi, fysiologi, genetik, molekylärbiologi och psykologi.
Karaktär
Ett begrepp som i allmänt bruk är ungefär likvärdigt med begreppet personlighet. Summan av en individs relativt fasta personlighetsdrag.
Kognition
Intellektuell process eller varseblivningsprocess, genom vilken en organism förvärvar kunskap.
Personal Construct Theory
Personal Construct Theory (PCT) is a psychological theory developed by George Kelly that describes how individuals actively construct their own unique perception of the world through the use of personal constructs, which are bipolar mental representations used to predict and understand events or experiences. According to PCT, people continuously test and revise these constructs based on new information and experiences in order to reduce uncertainty and make sense of their social reality.
Introversion (Psykologi)
Ett tillstånd präglat av att man riktar uppmärksamhet i huvudsak inåt mot sitt eget jag.
Psykoterapi
Psykoterapi (engelska: psychotherapy) är en behandlingsform som innebär att en terapeut och en klient arbetar tillsammans för att hjälpa den senare att hantera och lösa psykiska problem eller störningar. Detta kan ske genom samtal, kognitivt omskrivande av tankemönster, rollspel, övningar och andra tekniker beroende på terapeutens utbildning och klientens behov. Psykoterapi kan användas för att behandla en rad olika psykiska tillstånd som depression, ångest, trauman, personspecifika problem och relationella problem.
Neuropsykologi
Neuropsychology is a branch of psychology that focuses on the study of the relationship between the brain and behavior, specifically looking at how damage or injury to the brain can affect cognitive functions such as memory, attention, language, perception, and problem-solving abilities. It involves the assessment, diagnosis, and treatment of neurological disorders and conditions that impact an individual's cognitive, emotional, and behavioral functioning. Neuropsychologists use various tests and assessments to evaluate brain function and develop interventions aimed at helping individuals with brain injuries or illnesses improve their cognitive abilities and overall quality of life.
Kriminalpsykologi
Den disciplin inom psykologin som är inriktad på undersökning av betydelsen av personlighetsfaktorer vid brottsligt beteende.
Yrkesetik
Anpassning, psykologisk
Jaget
Tvärsnittsstudier
Studier, i vilka förekomst eller frånvaro av sjukdom eller andra hälsorelaterade variabler fastställs för varje deltagare i studien eller för ett representativt urval vid en given tidpunkt, till skillnad från förhållandet vid longitudinella studier, där kontinuerliga iakttagelser görs under en längre tidsperiod.
Förenta Staterna
I en medicinsk kontext, kan "Förenta Staterna" (United States) ofta referera till den största och mest inflytelserika nationen inom områden som medicinsk forskning, utbildning och vård. Detta inkluderar:
Identifikation (Psykologi)
Minnesförmåga (Psykologi)
Den ihållande förmågan att visa ett inlärt beteende efter en tidsperiod utan aktivering eller utövande av beteendet.
Multivariantanalys
En metod för variabelanalys när flera variabler ska tas i beräkning samtidigt. Inom statistik betraktas multivariantanalys som en metod som tillåter samtidig analys av två eller fler beroende variabler.
Barnpsykiatri
Den medicinska vetenskapsgren som ägnar sig åt ursprung, diagnos, förebyggande och behandling av psykiska störningar hos barn.
Kohortstudier
Studier som identifierar grupper i en avgränsad population. Dessa grupper antingen kan eller kan inte vara utsatta för faktorer som antas inverka på sannolikheten för förekomsten av någon bestämd sjukdom eller annat fenomen. Kohorter är definierade populationer, som i sin helhet följs i ett försök att hos undergrupper fastställa särskiljande kännetecken.
Omdöme
Intellektuell process som innebär upptäckten eller fastställandet av ett objektivt eller egentligt förhållande mellan två ting eller begrepp; en persons förmåga att göra ett omdöme; den process som tydliggör och bekräftar ett begrepps verkliga mening; en kritisk värdering av en person eller situation.
Avhandlingar, akademiska, principer
Avhandlingar baserade på resultaten av originalforskning och med en konkret slutledning eller uttryckande en specifik synpunkt. Vanligen avses avhandlingar skrivna av en kandidat eller doktorand under personlig handledning av en professor eller annan meriterad forskare (t ex doktorsavhandlingar eller licenciatavhandlingar).
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Age Factors
"Age Factors" refer to the influences that an individual's age has on their health, disease susceptibility, and response to medical treatment. These factors can include physical changes associated with aging, such as decreased organ function and increased vulnerability to certain diseases, as well as psychosocial changes, such as cognitive decline or social isolation. Age-related factors are important considerations in the prevention, diagnosis, and management of medical conditions, as they can significantly impact treatment outcomes and overall quality of life.
Prospektiva studier
"Prospektiva studier" är en typ av forskningsdesign inom epidemiologi och klinisk forskning där data insamlas prospektivt, det vill säga före ett visst utfall eller händelse har inträffat. Detta innebär att forskaren följer en grupp individer under en längre tidsperiod och samlar information om dem över tid. Syftet är ofta att undersöka samband mellan olika riskfaktorer och sjukdomar, eller behandlingens effekter på hälsoutgångar. Prospektiva studier anses vanligen ge starkare evidens än retrospektiva studier, eftersom de är mindre känsliga för minnesförvrängning och andra systematiska felkällor.
Kulturell utveckling
Personlighet
Vetenskapliga sällskap
Rasrelationer
I medicinsk kontext, refererer "rasrelaterede forhold" til forskelle i sundhedsstatus, sygdomshæufighed, respons på behandling og andre helbredsrelaterede faktorer som kan relateres til en persons race eller etnicitet. Det er vigtigt at understrege at ras er en social konstruktion og ikke en biologisk entitet, men forskelle i genetiske mønstre kan ses mellem populationer med oprindelse fra forskellige geografiske områder, hvilket kan have indvirkning på sundhedsrelaterede udfald.
Behandlingsresultat
Systemteori
"Systemteori är ett interdisciplinärt perspektiv som fokuserar på studiet av komplexa, sammanlänkade fenomen som helheter snarare än enskilda delar. I en medicinsk kontext kan systemteori användas för att förstå och analysera interaktioner och feedbackmekanismer mellan olika biologiska komponenter, såsom organ, celler och molekyler, i en levande organism. Detta kan hjälpa till att klargöra systemets emergenta egenskaper och beteenden, vilket kan vara användbart för att utveckla mer effektiva diagnoser, behandlingsstrategier och preventionsåtgärder."
Oddskvot
I medicinen refererer oddsquot (odds ratio) til et mål for den relative forekomstforskjellen av et utfall mellom to grupper. Det er beregnes ved å dividere sannsynligheten for at et utfall skjer i den ene gruppen med sannsynligheten for at det samme utfallet skjer i den andre gruppen. Dette gir en kvot som kan tolkes som den relative økningen eller minskingen av risikoen for et utfall i den ene gruppen i forhold til den andre.
Samhällsvetenskap
"Samhällsvetenskap" kan grovt definieras som ett forskningsfält som använder sig av vetenskapliga metoder för att studera och analysera människors interaktioner, institutioner och strukturer i samhället. Detta inkluderar discipliner som sociologi, politikvetenskap, ekonomi och socialantropologi, med fokus på att förstå och förklara samhälls fenomen och problem.
Retrospektiva studier
Schizofrenins psykologi
There is no single, widely accepted medical definition of "schizophrenic psychology" as it is not a term that is commonly used in the field of psychiatry or clinical psychology. The term "schizophrenia" refers to a specific mental disorder characterized by hallucinations, delusions, disorganized speech and behavior, and impaired cognitive functioning.
Psykoanalytisk teori
Psykoanalytisk teori är en samling idéer och koncept inom psykologi, utvecklade främst av Sigmund Freud och hans efterföljare, som handlar om det omedvetnas roll i människors tankar, känslor och beteenden. Teorin undersöker hur tidig barndomserfarenheter och undertryckta känslor kan påverka individens perception, relationer och psykiska hälsa. Psykoanalysen använder ofta terapi som metod för att uppnå insikt och förståelse av dessa dolda processer och på så sätt frigöra individen från begränsande mönster.
Könsfaktorer
Manlighet eller kvinnlighet som en bidragande faktor för erhållande av ett resultat. Könsfaktorn kan ha samband med orsaken till eller effekten av en omständighet. Begreppet används för förhållanden avseende såväl människor som djur, men måste särskiljas från könskarakteristika, som är anatomiska eller fysiologiska könsmanifestationer, och från könsfördelning, som är antalet individer av han- och honkön under givna omständigheter.
Kunskap
Social uppfattning
"Social perception" refererar till människors förmåga att tolka, urskilja och förstå beteenden, känslor, attitudeer och intentioner hos andra individer i sociala sammanhang. Det inkluderar också förmågan att tolka sociala signaler och koder för att kunna navigera i sociala interaktioner och relationer. Social perception är en viktig del av socialt tänkande och kommunikation, och den påverkar hur vi uppfattar och relaterar till andra människor i vårt vardagsliv.
Tänkande
Forskningsplanering
Modeller, statistiska
Fall-kontrollstudier
Studier som utgår från en grupp individer med en viss, fastställd sjukdom och en kontrollgrupp (jämförelsegrupp, referensgrupp) utan denna sjukdom. Sambandet mellan ett kännetecken och sjukdomen under söks genom jämförelse mellan personer med sjukdomen och personer utan med hänsyn till förekomstfrekvens eller nivåer av kännetecknet i de båda grupperna.
Drivkraft
Prägling (Psykologi)
En speciell form av inlärning under en kort period i det tidiga livet som sker snabbt och förblir bestående. Prägling ger nästan alla de beteenden som kallas instinktiva, men begreppet används enbart deskriptivt.
Resultats reproducerbarhet
"Reproducibility of results" refererer til evnen til at gentage en eksperimentel eller observationel fremgangsmåde under lignende forsøgsbetingelser og få sammenlignelige eller ens resultater, støttende påstanden om en given hypotese eller effekt i medicinsk forskning.
Tidskrifter, principer
"Tidskrifter inom medicin är publikationer som regelbundet ges ut med peer-reviewed forskningsartiklar, kliniska rapporter, och recensioner av aktuell forskning och utveckling inom olika områden av medicinen. De följer principer såsom objektivitet, evidensbaserad vetenskap och hög etisk standard för att säkerställa trovärdighet och tillförlitlighet i den publicerade informationen."
Social miljö
"Social miljö" refererar till de sociala faktorerna och omgivningarna som påverkar en individuals fysiska, psykiska och socioekonomiska välbefinnande. Detta kan inkludera deras sociala relationer, samhällsstruktur, kultur, gemensamma värderingar och normer, samt tillgång till resurser som utbildning, hälsa och boende. Social miljö kan också påverka beteenden, attityder och individuella val genom sociala konstruktioner och institutioner som familjer, skolor, arbetsplatser och gemenskaper.
Socialt beteende
"Socialt beteende" refererar till de handlande, kommunicerande och interaktiva sätt som en individ agerar i sociala situationer eller sammanhang, med avseende på sociala normer, roller, regler och konventioner. Det inkluderar förmågan att bygga och underhålla sociala relationer, tolka nonverbala signaler, förstå sociala kontexter och delta i samarbete och kommunikation med andra individer.
Psykiatri
Psykiatri är en medicinsk specialitet som fokuserar på att förebygga, diagnostisera, behandla och stödja människor med psykiatriska sjukdomar och beteendeproblem. Dessa kan inkludera till exempel depression, ångeststörningar, schizofreni, personlighetsstörningar och neurokognitiva störningar som Alzheimers sjukdom. Psykiatrin använder sig av både medicinska och psykologiska metoder för att behandla sina patienter, exempelvis mediciner, psykoterapi, livsstilsförändringar och sociala stöd. Psykiatrin strävar efter att främja mental hälsa och välbefinnande samt att underlätta funktionsförmåga i patienternas vardagliga liv.
Böcker
I a medical context, 'books' typically refer to comprehensive sources of information about medical conditions, diagnoses, treatments, and research, often written by experts in the field. These can include textbooks, reference manuals, and academic publications, serving as valuable resources for healthcare professionals and students to expand their knowledge, stay updated on best practices, and make informed decisions for patient care.
Personliga relationer
"Personliga relationer" refererar till de sociala förbindelser och sammanhang som en individ har med andra individer, inklusive familjemedlemmar, vänner, romantiska partners och kollegor. Dessa relationer kan variera i styrka, karaktär och intensitet, men de är alla viktiga för att uppfylla sociala behov och ge stöd, meningsfull interaktion och emotionell näring.
Personlig tillfredsställelse
Yrkeskompetens
Yrkeskompetens (professional competence) kan definieras som den förmåga och kunskap en legitimerad yrkesutövare har att utöva sitt yrke på ett säkert, effektivt och skötsam sätt, med hänsyn till etik, juridik och de tekniska aspekterna av yrket. Det innefattar också förmågan att reflektera över och utvärdera sin egen praktik kontinuerligt för att förbättra den.
Motöverföring (Psykologi)
Prediktivt värde av tester
"Prediktivt värde av tester" refererar till en medicinsk term som beskriver förmågan hos ett diagnostiskt test att förutsäga sannolikheten för en specifik framtida hälsoutgång eller sjukdomsutveckling hos en individ, baserat på resultaten av testet. Det uttrycks ofta som ett kvalitativt och kvantitativt mått på sannolikheten för en positiv eller negativ utfallsprediktion, och kan användas för att stödja kliniska beslut om preventiva åtgärder, behandlingar eller fortsatt övervakning.
Uppföljningsstudier
Studerande
En person som är engagerad i studier, ofta refererar sig detta till en individ som är en del av ett utbildningsprogram med syfte att öka sin kunskap och kunskaper inom en viss akademisk disciplin eller yrkesmässig kompetens.
Beslutsfattande
Evidensbaserad medicin
Systematiskt sökande, utvärdering och utnyttjande av moderna forskningsresultat som underlag för beslut i den kliniska verksamheten. Den bevisbaserade sjukvården följer fyra steg: en klinisk, patientrelaterd frågeställning, sökande efter relevant, kliniskt inriktad litteratur, kritisk värdering av giltighet och nytta av dokumenterade resultat, och omsättande av dessa i klinisk praxis. Begreppet "bevisbaserad sjukvård" (evidence based medicine) myntades vid McMaster Medical School i Kanada på 1980-talet.
Självuppfattning
In a medical context, self-perception refers to an individual's own experiences, thoughts, and beliefs about their health status, symptoms, and functional abilities. It is a subjective interpretation of one's own physical and mental condition, which can influence help-seeking behaviors, treatment adherence, and overall health outcomes.
Variansanalys
Prevalens
I en enkel medicinsk definition, kan prevalens definieras som frekvensen eller andelen av en given population som har en viss sjukdom eller tillstånd vid ett specifikt tillfälle eller under en specificerad tidsperiod. Det kan handla om livstidsprevalens (alla som någonsin haft en viss sjukdom), punktprevalens (alla som har en viss sjukdom vid en given tidpunkt) eller periodprevalens (alla som har haft en viss sjukdom under en specificerad tidsperiod). Prevalensen ger oss därmed en uppfattning om hur vanligt ett visst tillstånd är inom en population.
Forgiveness
In a medical context, forgiveness is the process of letting go of negative emotions and thoughts, such as anger, resentment, and bitterness, towards oneself or others who have caused harm or wrongdoing. This process can lead to improved mental and physical health, including reduced stress, anxiety, and depression, as well as better immune function and cardiovascular health. Forgiveness does not mean condoning or forgetting the harmful behavior, but rather choosing to release the negative emotions associated with it for the sake of one's own healing and well-being.
Socioekonomiska faktorer
Känslor
Vetskap om resultat (psykologi)
Modeller, teoretiska
Psykopatologi
Psykopatologi är ett samlingsbegrepp inom psykiatrin och klinisk psykologi som refererar till studiet och beskrivningen av abnorma, patologiska mentala processer, beteenden och erfarenheter. Det inkluderar diagnostisering och klassificering av mentalsjukdomar och psykiatriska störningar enligt etablerade kriterier, såsom de som presenteras i Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM) eller International Classification of Diseases (ICD).
Riskbedömning
"Riskbedömning är ett systematisk process för att utvärdera och analysera risker relaterade till hälsa eller sjukvård, inklusive sannolikheten för skadliga händelser och deras potentiella konsekvenser, med syfte att underlätta beslut om preventiva åtgärder och behandlingar."
Psykologisk återhämtningsförmåga
Psykologisk återhämtningsförmåga kan definieras som den mentala kapaciteten att hantera, adaptiva sig och återhämta sig från stress, trauma eller andra livsutmaningar, inklusive känslomässiga, kognitiva och beteendemässiga aspekter av individuell hälsa och välbefinnande.
Psykometri
Psykometri är ett forskningsområde inom psykologi som handlar om utveckling, tillämpning och utvärdering av metoder för mätning av psykologiska konstrukt, såsom intelligenser, personlighetsdrag, kognitiva förmågor och attityder. Det inkluderar studier av reliabilitet, validitet och standardisering av psykologiska tester och skalor för att säkerställa deras kvalitet och användbarhet inom forskning och klinisk praktik.
Begreppsbildning
Hälsovårdsrelaterade yrken
Inom hälsovårdsrelaterade yrken personal som inte är läkare, men har speciell utbildning och, ofta, legitimation för sin yrkesutövning. Sådana yrken kan vara medicinsk teknik, sjukgymnastik osv.
Prognos
I medicinen refererar prognosen till den förväntade utgången eller framgången av en behandling eller sjukdom. Det är en förutsägelse om hur en patients hälsotillstånd kommer att utvecklas över tiden, inklusive sannolikheten för fullständig genes, kronisk sjukdom eller död. Prognosen baseras ofta på olika faktorer som patientens allmänna hälsotillstånd, sjukdomens art och svårighetsgrad, behandlingsalternativ och individuella respons på behandlingar.
Universitet
Ett universitet är en högre läroanstalt som erbjuder undervisning och forskarutbildning inom ett brett spektrum av akademiska discipliner, ofta med möjlighet till att deltaga i forskningsprojekt och doktorandstudier. Universitet är vanligtvis autonoma institutioner som tilldelar akademiska grader och är kända för sitt engagemang i grundläggande forskning samt för sin roll i att främja intellektuellt ledarskap och livslångt lärande.
Proportional hazard-modeller
A Proportional hazards model, such as the Cox regression model, is a statistical approach used to analyze the relationship between covariates and survival times in medical research. It allows for the estimation of hazard rates, which represent the instantaneous risk of an event occurring (e.g., death, disease progression), while accounting for the influence of multiple factors. The assumption in this model is that the effect of a covariate on the hazard rate remains constant over time, meaning that the hazard ratio between any two groups remains proportional throughout the study period. This model is widely used in clinical trials and epidemiological studies to evaluate treatment effects, identify prognostic factors, and estimate survival distributions.
Vetenskap
"Vetenskap" kan definieras som ett systematiskt och disciplinerat sätt att söka, erhålla och förbättra kunskap genom observation, experiment, analys och teoretisk spekulation om naturen och universum, där alla påståenden måste understödjas av empiriska bevis och vara falsifierbara för att accepteras som sanna.
Mentorer
Samarbetsbeteende
Attityder
Valbeteende
Psykofarmakologi
Psykofarmakologi är läran om läkemedels behandling av psykiatriska tillstånd genom att påverka centrala nervsystemets neurotransmission. Det innefattar studiet av farmakologiska mekanismer och effekter av psykoaktiva substanser som används för att behandla sjukdomar såsom depression, ångest, schizofreni och sömnstörningar. Psykofarmakologin undersöker också biverkningar, tolerans, beroendeframkallande potential och farmakodynamiska interaktioner mellan olika läkemedel.
Förnekande (Psykologi)
Spel, experimentella
Psykiska störningar
Datatolkning, statistisk
Hypnos
Tvärvetenskaplig kommunikation
Kommunikation i betydelsen korsbefruktning av idéer, härstammande från två eller fler akademiska discipliner. Ett exempel är det tvärvetenskapliga fältet bioetik, som spänner över de biomedicinska, humanistiska, socialvetenskapliga och juridiska ämnesområdena. Hit räknas även kommunikationsproblem till följd av olikheter i språkbruk inom olika akademiska områden.
Sinnesrörelse
Känsloreaktion i samband med en ide eller mental föreställning. En hastigt påkommen sinnesrörelse som ger uttryck åt instinktivt grundade kroppsliga reaktioner. Affekt.
Longitudinella studier
Incidens
Antalet nya fall av en given sjukdom under en given tidsperiod i en viss population. Begreppet används även för ökningstakten av nya fall i en given population. Det måste särskiljas från prevalens, som avser samtliga sjukdomsfall, gamla och nya, hos en population vid en given tidpunkt.
Empirisk forskning
Empirisk forskning kan definieras som en metod inom forskningen där man samlar in data och gör observationer för att deskriva, komma fram till orsakssamband eller ställa frågor om världen runt oss. Den empiriska forskningen bygger på erfarenheter och iakttagelser snarare än teoretiska spekulationer eller logiska deduktioner. Metoden innebär ofta att man använder sig av kontrollerade experiment, systematiska observationer eller kvantitativa mätningar för att svara på forskningsfrågor och testa hypoteser.
Beslutsteori
Teori om hur beslut bör fattas (normativ del) eller hur beslut fattas (deskriptiv del) när en individ eller en grupp utifrån ett antal alternativ och varierande kunskaper om avgörande faktorer för och konsekvenser av utfallet av alternativen väljer ett visst handlingsalternativ. Enligt traditionell beslutsteori (utvecklad av Thomas Bayes) bör beslutsfattaren välja det alternativ som har störst förväntad nytta.
Stress, psykologisk
Altruism
Undervisning
I en enkel mening kan 'undervisning' inom ett medicinskt sammanhang definieras som den process där medicinsk kunskap, färdigheter och värderingar överförs från en läkare, legitimerad sjukgymnast eller annan medicinsk specialist till en elev, student eller yrkesverksam personal inom hälso- och sjukvården. Undervisningen kan ske genom olika metoder såsom föreläsningar, praktiska övningar, fallstudier, seminarier och klinisk undervisning med patientkontakt. Syftet är att stärka kompetensen hos den som läser och förbättra deras förmåga att tillhandahålla vården på ett säkert, effektivt och kompassionellt sätt.
Graviditet
Hjärna
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Kroppsmasseindex
Ett antropometriskt mått för kroppsvikt, benämnt BMI. Beräkningen görs genom att dela kroppsvikten med kvadraten på kroppslängden (kg/m2), vilket ger den högsta korrelationen med kroppsdensiteten. BMI är korrelerat med mängden kroppsfett, och varierar med ålder och kön. Vid BMI under 18.5 föreligger undervikt, vid 18.5-24.9 normalvikt, vid 25-29.9 övervikt, och vid 30 och däröver föreligger fetma.
Beteendeterapi
Vårdyrkesstuderande
En vårdyrkesstuderande är en individ som studerar för att bli en professionell vårdgivare, till exempel en sjuksköterska, barnmorska eller fysioterapeut, med fokus på att erbjuda vård och stöd åt individer, familjer och gemenskaper för att främja hälsa, förebygga sjukdomar och underlätta återhämtning.
Sjukdomsgradsmått
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
Ergonomi
Läran om människan i arbete; samspelet mellan människan och arbetsredskapen. Ergonomi är en ung tvärvetenskap; termen tillkom på 1950-talet. Utmärkande för ergonomin är den kombinerade kunskapen om biologi, teknik och psykologi i analysen av samspelet mellan människan och arbetsredskapen. ( Källa Nationalencyklopedin http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=163714 2003-02-14 ).
Statistik, principer
Beroende (Psykologi)
Poissonregression
Poisson regression är en statistisk modell som används för att analysera count data, det vill säga data som representerar antalet förekomster av ett visst fenomen under en given tidsperiod eller på en given yta. Modellen utgår från Poissons lag, som beskriver fördelningen av antalet förekomster i en given tidsperiod eller på en given yta. I en enkel mening kan man säga att Poissonregression är en statistisk modell som används för att undersöka och förutsäga hur olika faktorer påverkar antalet förekomster av ett visst fenomen.
Uppfattning
I en medicinsk kontext kan "uppfattning" definieras som den subjektiva tolkningen eller förståelsen av en given situation, symptom eller sjukdomstillstånd baserat på en individuell persons erfarenheter, kulturella bakgrund och kognitiva förmågor. Det är värt att notera att uppfattning kan variera mellan olika individer, och inte alltid korresponderar med den objektiva verkligheten.
Kultur
Sammanfattande uttryck för alla beteendemönster som förvärvas och utvecklas i ett samhälle och förs vidare genom symboler. Kultur omfattar sålunda sedvänjor, traditioner och språk.
Neuropsykologiska tester
"Neuropsychological tests are a type of psychological assessment that measures various aspects of cognition, such as memory, attention, language, perception, and executive functions, with the aim to evaluate brain-behavior relationships, identify cognitive strengths and weaknesses, and assist in diagnosing and monitoring neurological or psychiatric conditions."
Motivational Interviewing
Distriktspsykiatri
Hälso- och sjukvård samt förebyggande hälsovård inom psykiatri.
Nedstämdhet
Rökning
Kronisk sjukdom
Livskvalitet
Inlärning
Förhållandevis permanent beteendeförändring som resultat av tidigare erfarenheter eller övning. Begreppet omfattar förvärvande av kunskap.
Psykologiska tester
"Psykologiska tester är standardiserade och systematiska metoder för insamling och bedömning av information om en persons kognitiva förmågor, personlighet, beteende, intellektuella förmågor eller emotionella tillstånd, använda i diagnostiska, utvärderings- eller forskningssyften."
Publicering
I en medicinsk kontext kan "publicering" definieras som att dela eller sprida resultat från medicinsk forskning, ofta i form av en vetenskaplig artikel, i en peer-reviewad tidskrift eller på ett preprint-server. Detta gör forskningsresultaten tillgängliga för andra forskare, kliniker, politiker och allmänheten, vilket kan leda till att kunskapsutbytet ökar, forskningsprocessen förbättras och evidensbaserad medicin stärks.
Magnetisk resonanstomografi
Framtidsbedömning
Remiss och konsultation
'Remiss' i en medicinsk kontext refererar till att skicka patientens medicinska journal, röntgenbilder eller andra relevanta information till en specialist för ytterligare utvärdering och rekommendationer angående diagnos och behandling. 'Konsultation' är själva aktiviteten när läkaren möts och samtalar med patienten för att diskutera symptomen, gör en fysisk undersökning och ger råd om behandling baserat på både den initiala utvärderingen och de ytterligare rekommendationerna från specialisten som har fått patientens journal i 'remiss'.
Minne
Psykosomatiska sjukdomar
Psykosomatiska sjukdomar är ett samlingsbegrepp för sjukdomar där det finns en tydlig inverkan mellan psykiska faktorer, som stress och trauman, och fysiologiska symptom eller besvär, ofta i form av smärta, utmattning eller funktionsnedsättningar i olika organ eller system, utan att det finns någon klarlagd organisk orsak till symtomen.
Hälsomedvetande, attityder, beteende
Neurofysiologi
Neurofysiologi är ett medicinskt specialområde som studerar de elektriska och fysiska processerna i nervsystemet. Det inkluderar studiet av neuroners funktion, signalsubväxling och interaktion, samt deras roll i kontrollen av kroppens funktioner och sinnesintryck. Neurofysiologi använder sig ofta av tekniker som elektroencefalografi (EEG), magnetoencefalografi (MEG) och neurostimulering för att mäta och påverka nervsystemet på olika sätt.
Personlighetsprofilformulär
En personlighetsprofilformulär är ett standardiserat instrument som används för att systematiskt insamla och bedöma information om en persons kognitiva, emotionella och beteendemässiga egenskaper, preferenser och värderingar, med syfte att skapa en detaljerad och strukturerad beskrivning av deras unika personlighetsmönster.
Personlighetsbedömning
En personlighetsbedömning är en utvärdering av en persons kognitiva, emotionella och sociala egenskaper som ger ett intryck av deras unika sätt att tänka, känna och bete sig, vanligtvis använt inom klinisk psykologi och mental hälsa för att förstå en persons funktionsnivå, styrkor och svårigheter i sociala situationer och relationer.
Datainsamling
Systematisk insamling av data för ett bestämt ändamål från olika källor, som t ex enkäter, intervjuer, observationer, befintliga handlingar och elektroniska apparater. De insamlade data ligger som regel till grund för statistisk analys.
Konfidensintervall
En värdeskala för en variabel i fråga, konstruerad så att den (skalan) har en specifik sannolikhet av att innehålla variabelns sanna värde.
Sjukroll
"Sjukroll" är ett samlingsbegrepp inom medicinen som refererar till en persons arbetskapacitet eller förmåga att utföra vardagliga aktiviteter, när det påverkas av en sjukdom eller skada. Det kan omfatta en individs förmåga att arbeta, studera, delta i sociala sammanhang och ta hand om sig själv. Sjukrollen kan variera över tid beroende på behandlingsrespons, komplikationer och rehabilitering.
Aggression
En sorts beteende som leder till självhävdelse. Det kan uppstå ur inneboende drivkrafter eller ur känsla av frustration och kan uttryckas i destruktivt och aggressivt uppförande, i fientlig och obstru ktiv förslagenhet, eller i ett sunt självexpressivt behov av att bemästra.
Biologiska markörer
Mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som t ex halten av något specifikt enzym eller hormon, fördelningen av en specifik genetisk fenotyp i en population eller närvaron av biologiska ämnen ) som tjänar som indikatorer för hälsorelaterade bedömningar av t ex sjukdomsrisk, psykiska störningar, miljöexponering och dess effekter, tillväxt i cellodling osv.
Synuppfattning
"Synuppfattning" refererar till den totala uppfattningen eller förståelsen av vad som ser sig för en individ, vilket inkluderar både klarhet och skärpa i synfältet samt tolkningen av det observerade. Det är ett sammanfattande begrepp som beskriver hur vi uppfattar, tolkar och interagerar med vår omgivning baserat på vad vi ser.
Osäkerhet
I en enda mening kan "osäkerhet" inom medicinen definieras som: "den grad av sannolikhet att ett hälsotillstånd, en diagnos eller en behandling inte är kända, förutsägbara eller kontrollerbara på ett tillfredsställande sätt." Obs! Detta är en översatt mening från engelska.
Reaktionstid
Reaktionstid (reaction time) är den tid det tar från att en stimulus uppfattas till att en muskelkontraktion eller ett annat svar initieras som följd av denna stimulus. Det mäts ofta i sekunder eller delar av sekunder och kan variera beroende på en rad faktorer, inklusive individuella skillnader, ålder, hälsostatus och typen av stimulus. En kort reaktionstid är vanligtvis associerad med bättre kognitiv förmåga och fysisk prestationsförmåga.
Tumörer
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
Personlig autonomi
"Personlig autonomi" kan definieras som en persons förmåga att ta självständiga och oberoende beslut om sin egen livsföring, värderingar och preferenser, utan påverkan eller begränsning från andra. Det innebär att en person har rätt att ta egna beslut och handla efter eget tycke och smak, inom rimliga lagliga gränser. Personlig autonomi är grundläggande för individens psykologiska och moraliska integritet och är viktigt för att uppnå personlig tillväxt, självförverkligande och välbefinnande.
Sociala värderingar
"Sociala värderingar" refererar till de subjektiva bedömningarna och omdömen som individen eller gruppen gör om vad som är moraliskt rätt eller fel, önskvärt eller undviksakt, bra eller dåligt i sociala interaktioner och relationer. Dessa värderingar kan variera mellan olika kulturer, samhällen och historiska perioder och påverkar beteenden, attityder och normer inom socialt umgänge.
Hälsobeteende
Människors beteenden för att skydda eller främja sin hälsa. Exempelvis anses korrekt föda och tillräckligt med motion påverka hälsotillståndet. Livsstil är nära associerad med hälsobeteende, och faktorer som påverkar livsstil är socioekonomiska, utbildningsfaktorer och kulturella faktorer.
Biological Evolution
"Biological evolution" refers to the gradual change and diversification of species over time through processes such as mutation, selection, gene flow, and genetic drift. This results in the development of new characteristics and traits in populations, leading to the emergence of new species and the extinction of others. It is a fundamental concept in biology that explains the diversity of life on Earth.
Biomedicinsk forskning
"Biomedical research" refererar till vetenskaplig forskning som fokuserar på biologiska och medicinska aspekter av levande system, ofta med målet att förbättra människors hälsa genom att utveckla ett djupare förstånd för biologiska processer och sjukdomar. Denna typ av forskning kan involvera studier av cellulära och molekylära mekanismer, genetik, patofysiologi, farmakologi, och utveckling av nya terapeutiska strategier och tekniker. Biomedical research kan vara baserad på både grundläggande forskning (som undersöker de grundläggande principerna för biologiska processer) och translational research (som fokuserar på att översätta forskningsresultat till klinisk praktik).
Sannolikhet
I medicinen kan 'sannolikhet' definieras som den uträknade sannolikheten för att ett visst resultat eller händelse skall inträffa baserat på tillgänglig information och data. Sannolikheten uttrycks ofta som ett värde mellan 0 och 1, där 0 betyder att det är säkert att händelsen inte kommer att ske och 1 betyder att det är säkert att händelsen kommer att ske. Sannolikheter används ofta inom epidemiologi, klinisk statistik och evidensbaserad medicin för att bedöma risker, förutsäga utgång och underlätta beslut om behandlingar.
Medvetenhet
Barns utveckling
Socialt stöd
"Socialt stöd" refererar till den emotionella, praktiska och/eller finansiella hjälp och assistans som en individ kan få från sitt sociala nätverk, inklusive familj, vänner, kollegor och gemenskaper, för att hantera livets utmaningar och främja sin psykiska och fysiska hälsa.