I en medicinsk kontext kan "response element" definieras som en sekvens av DNA-baserade nukleotider, vanligtvis upp till 20 baspar lång, som binder till en specifik transkriptionsfaktor. När denna transkriptionsfaktor binder till response elementet aktiveras eller inhiberas transkriptionen av det angränsande genetiska materialet, vilket i sin tur påverkar proteinexpressionen och cellens funktion. Response elementer spelar därför en viktig roll i regleringen av genuttryck under olika fysiologiska och patologiska tillstånd.
I en enkel mening kan promotorregionen inom genetiken definieras som den del av ett genetiskt material (DNA) där transkriptionsfaktorer binder till att initiera transkriptionen av ett specifikt gen. Promotorregionen ligger vanligtvis uppströms (5'-ändan) av det gen som ska transkriberas och innehåller ofta cis-regulatoriska element som reglerar genuttrycket genom att påverka bindningen av RNA-polymeras II, enzymet ansvarigt för transkriptionen av protein kodande gener.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Genetisk transkription är ett biologiskt process där DNA-sekvensen kopieras till en mRNA-sekvens (meddelande RNA) med hjälp av enzymet RNA-polymeras, vilket möjliggör syntesen av proteiner.
Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-regulatoriska sekvenser och kontrollerar transkriptionen av gener, vilket påverkar syntesen av specifika proteinmolekyler i cellen.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.
Cis-verkande DNA-sekvenser med förmåga att öka geners transkriptionskapacitet. Förstärkarna verkar vanligtvis både uppströms och nedströms och på olika avstånd från en promoter.
Ett protein som visat sig verka såväl som en kalciumstyrd transkriptionsfaktor som substrat för depolariseringsaktiverade kalciumkalmodulinberoende proteinkinaser I och II. Proteinet integrerar både kalcium- och cAMP-signaler.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.
Regulatoriska sekvenser inom nukleinsyramolekyler refererar till specifika DNA-sekvenser som kontrollerar genuttryck och -regulering genom att interagera med proteiner, såsom transskriptionsfaktorer och enzym, för att modulera transkriptionen av gener till mRNA. Dessa sekvenser inkluderar promotor- och enhancersekvenser, silencersekvenser, intron-exonspecifika sekvenser och andra cis-regulatoriska element som påverkar genuttrycket i rymden och tiden.
Enskilda segment av DNA som kan falla ut och återinlämmas på annan plats i genomet. De flesta är inaktiva, dvs att de inte påträffats i annat än sitt integrerade tillstånd. Till de omflyttningsbara DNA-segmenten hör IS("insertion sequence")- och Tn-enheterna hos bakterier, Ac- och Ds-sekvenserna hos majs, P-, gypsy- och pogosekvenserna hos Drosophila, Tiggersekvenserna hos människa samt Tc- och marinersekvenserna, vilka förekommer i hela djurriket.
De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.
"Serum response level" är ett laboratoriemedicinskt begrepp som används för att beskriva mängden av ett specifikt protein, kallat serumreaktivt protein (SRP), i blodserum. SRP är en akutfasprotein som produceras av levern i respons på inflammation eller skada i kroppen.
Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.
Retinoic acid receptors (RARs) are a subfamily of nuclear receptor proteins that function as transcription factors and play crucial roles in development, homeostasis, and diseases such as cancer. They are activated by retinoic acid, which is a metabolite of vitamin A. RARs bind to specific DNA sequences called retinoic acid response elements (RAREs) in the promoter regions of target genes, thereby regulating their transcription. There are three different subtypes of RARs (RARα, RARβ, and RARγ), each with multiple isoforms generated by alternative splicing. RARs can form heterodimers with another subfamily of nuclear receptors called retinoid X receptors (RXRs) and bind to RAREs as a complex, which enhances their transcriptional activity. Dysregulation of RAR signaling has been implicated in various pathological conditions, including cancer, developmental disorders, and inflammatory diseases.
Gener som uttrycker sig på ett lätt påvisbart sätt och därför används för att studera promotoraktivitet på många platser i ett målgenom. Inom rekombinant DNA-teknik kan dessa gener kopplas till ett promotorområde av intresse.
Cyclic AMP Response Element Modulator (CREM) is a transcription factor that regulates gene expression in response to changes in cellular levels of cyclic AMP (cAMP), a secondary messenger involved in various cellular processes. CREM binds to cis-acting elements called cyclic AMP response elements (CREs) in the promoter or enhancer regions of target genes, thereby modulating their transcription.
Retinoid X-receptor (RXR) är en typ av nukleär receptor som binder till retinoic acid och andra sekundära signalsubstanser för att regulera genuttryck relaterat till cell Differentiering, proliferation och apoptos. RXR bildar heterodimerer med andra nukleära receptorer, såsom farsreceptorer och peroxisomproliferator-aktiverade receptorer (PPAR), för att koordinera olika cellulära processer som metabolism, differentiering och homeostas. RXR-aktivering har visat sig ha potential som terapeutisk mål i behandlingen av cancer, diabetes och hudsjukdomar.
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
I can provide a medical definition for the term "Vitamin D response element (VDRE)" in English, which is the more commonly used term in scientific literature. A VDRE is a specific sequence of DNA that binds to the vitamin D receptor (VDR), a protein activated by vitamin D. When vitamin D binds to the VDR, this complex then binds to the VDRE, which regulates the transcription of nearby genes involved in various physiological processes such as calcium homeostasis and bone metabolism.
Cellkärneproteiner är proteiner som lokaliseras till cellkärnan och utövar strukturella, regulatoriska eller katabola/anabola funktioner inom cellkärnans olika kompartment, såsom kromosomer, karyolymfa och kärnmembran.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Ett enzym som katalyserar acetyleringen av kloramfenikol till kloramfenikol-3-acetat. Då kloramfenikol-3-acetat inte binder till bakterieribosomer och inte hämmar peptidyltransferas, är enzymet ansvar igt för naturligt förekommande kloramfenikolresistens hos bakterier. Enzymet, som har varianter, påträffas hos både gramnegativa och grampositiva bakterier. EC 2.3.1.28.
Sköldkörtelhormonreceptorer är proteiner som bindningsställen för thyroida hormoner, som produceras och secretaras av sköldkörteln, och som reglerar metabolism, tillväxt och development i kroppen.
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
Enzym som oxiderar vissa luminiscerande ämnen så att de avger ljus (fysisk luminiscens). Luciferaser från olika organismer har utvecklats olika under evolutionen. EC 1.13.12 (?).
Antioxidant Response Elements (ARE) are specific DNA sequences found in the promoter region of genes that encode for proteins involved in the antioxidant response. These elements regulate the expression of genes that produce antioxidant enzymes, such as heme oxygenase-1 (HO-1), NAD(P)H quinone dehydrogenase 1 (NQO1), and glutathione S-transferases (GSTs). When activated by oxidative stress or other cellular signals, transcription factors such as nuclear factor erythroid 2-related factor 2 (Nrf2) bind to the ARE, leading to the upregulation of these antioxidant genes and providing protection against oxidative damage.
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
En elektroforesteknik avsedd för undersökning av bindning av en förening till en annan. Det vanliga är att en förening märks för att dess vandring skall kunna följas under elektroforesen. Om den märkta föreningen binds av en annan kommer förflyttningen genom elektroforesmediet att bromsas ned.
"Serum Responsfaktor (SRF), även känd som Prostacyclin synthas, är ett enzym som producerar prostacyklin, ett signalsubstans som har vasodilaterande och blodplättsenhemsande effekter. SRF är involverad i regleringen av blodflöde, inflammation och hemostas. Serumkoncentrationen av responsfaktorn kan mätas för att undersöka aktiviteten hos detta enzym och på så sätt bedöma tillstånd som är kopplade till förändringar i prostacyklinproduktionen, till exempel vid vissa former av hjärtsjukdom eller inflammatoriska tillstånd."
I en enkel mening kan transaktionsfaktorer (TF) definieras som en grupp proteiner som reglerar genuttryck genom att binde till specifika DNA-sekvenser och påverka transkriptionen av angränsande gener. De aktiverar eller stänger av genuttrycket beroende på cellens behov och omgivning. Transaktionsfaktorer spelar därför en viktig roll i cellulär differentiering, homeostas och patologiska tillstånd, inklusive cancer.
Proteiner i cytoplasman eller cellkärnan som specifikt binder signalmolekyler och utlöser förändringar som påverkar hur celler beter sig. De största grupperna är steroidhormonreceptorerna, som normalt finns i cytoplasman, och sköldkörtelhormonreceptorerna, som normalt finns i cellkärnan. Receptorer, till skillnad från enzym, katalyserar vanligtvis inte kemiska förändringar i sina ligander.
NF-E2-related factor 2 (NRF2) is a transcription factor that plays a crucial role in the regulation of cellular resistance to oxidative stress and inflammation. It binds to the antioxidant response element (ARE) in the promoter region of various genes, inducing the expression of cytoprotective and detoxifying enzymes, such as NAD(P)H quinone dehydrogenase 1 (NQO1), heme oxygenase-1 (HO-1), glutathione S-transferases (GSTs), and UDP-glucuronosyltransferases (UGTs). Under normal conditions, NRF2 is kept in check by its negative regulator, Kelch-like ECH-associated protein 1 (KEAP1), which targets NRF2 for proteasomal degradation. However, under oxidative or electrophilic stress, KEAP1 function is inhibited, allowing NRF2 to accumulate, translocate to the nucleus, and induce the expression of its target genes, thereby promoting cellular defense mechanisms and maintaining redox home
En teoretiskt representativ nukleotid- eller aminosyrasekvens, i vilken varje nukleotid eller aminosyra är den vanligast förkommande på den platsen i de olika sekvenser som förekommer i naturen. Benämningen används också för en sekvens som är nära överensstämmande med den teoretiska konsensussekvensen. En känd uppsättning bevarade sekvenser representeras av en konsensussekvens. Aminosyramotiv bildas ofta av bevarade sekvenser.
'Upprepade sekvenser, nukleinsyra' refererar till en del av DNA- eller RNA-molekyler som innehåller en upprepad sekvens av nucleotider som upprepas minst två gånger i rad. Dessa upprepningar kan vara identiska eller något varierande, och de kan variera i längd från några få baspar upp till tusentals baspar. Upprepade sekvenser kan förekomma på flera olika sätt, inklusive direkt upprepning (till exempel 'AAAA'), inverterad upprepning ('ATAT' följt av 'ATAT') och komplext upprepande ('AGGA' följt av 'CTTC'). Upprepade sekvenser kan spela en viktig roll i genetisk styrning, evolution och sjukdom.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Sekvenshomologi hos nukleinsyror refererar till den grad av likhet mellan två eller flera nukleotidsekvenser, vanligtvis inom ett genetiskt sammanhang. Denna likhet kan bero på att sekvenserna har en gemensam evolutionär historia och därmed delar en gemensam förfader, vilket indikerar en evolutionär relation mellan dem. Sekvenshomologi används ofta för att undersöka evolutionära samband och funktionella egenskaper hos gener och andra genetiska element.
Cytoplasmaproteiner som specifikt binder glukokortikoider och förmedlar deras cellulära verkan. Glukokortikoidreceptor-glukokortikoidkomplexet verkar i cellkärnan genom att utlösa transkription av DNA. Glukokortikoider har fått sin benämning pga sin verkan på blodsockerhalten, men de spelar lika stor roll i omsättningen av protein och fett. Kortisol är ett viktigt exempel.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten i samband med enzymsyntes.
Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.
"Oligodeoxiribonukleotider (ODNs) är korta syntetiska enkelsträngade DNA-molekyler, som består av mellan några få upp till hundratals nukleotider."
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
En i den eukaryota cellen belägen, höljeomgiven kropp, som innehåller kromosomer och en eller flera nukleoler. Höljet består av ett dubbelmembran, genomsatt av ett antal porer. Det yttre membranet öve rgår i det endoplasmatiska nätverket. Det kan finnas mer än en kärna i en cell.
Spårämnen är små mängder av kvarlämnade substanser eller atomkärnor från förebyggande, diagnostiska eller terapeutiska procedurer som kan detekteras och mätas i kroppen för att övervaka exponering, distribuktion, metabolism eller bortförning av ämnet.
Repressorproteiner är proteiner som binds till specifika DNA-sekvenser och hämmar transkriptionen av ett visst genetiskt material, vilket leder till nedreglering av genuttrycket för de gener som kontrolleras av dessa repressorproteiner.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
En (datorbaserad) numerisk analysmetod för att lösa differentialekvationer. Metoden används bl a inom hållfasthetslära, strömningslära och elfältsanalys. Syn. finita element-analys; FE-analys; FEM.
'Tumörceller, också kända som cancerceller, är celler som odlas oupphörligt och inte svarar på de regleringssignaler som normalt styr celldelning och tillväxt, vilket leder till en abnorm tumörformation.'
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.
De ämnen som utgör basen för all materia. Varje grundämne består av atomer med samma antal elektroner och protoner och kärnladdning, men som kan variera i masstal eller i antal neutroner.
Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.
Steroidreceptorer är proteiner som finns inuti celler och binder specifikt till steroide hormoner, såsom kortisol, aldosteron, östrogen och testosteron. När ett steroidhormon binder till sin respektive receptor aktiveras denna och fungerar som en transkriptionsfaktor, vilket innebär att den regulerar genuttrycket i cellen. Detta leder till olika fysiologiska responsen beroende på vilket steroidhormon och vilken typ av steroidreceptor som är involverad. Steroidreceptorer delas in i två huvudgrupper: glukokortikoidreceptorer (GR) och mineralokortikoidreceptorer (MR) som binder till glukokortikoide hormoner, och androgener/östrongenerreceptorer som binder till androgener/östroner.
CREB (cAMP Response Element Binding) protein is a transcription factor that binds to specific DNA sequences called cAMP response elements (CRE), which are located in the promoter region of certain genes. When CREB is activated through phosphorylation, it forms a complex with other co-activator proteins and binds to the CRE site, leading to the recruitment of RNA polymerase II and initiation of transcription of the target gene. This process plays a crucial role in various cellular processes such as learning, memory, and metabolism regulation.
Tretinoin är ett retinoidpreparat som används i behandlingen av akne och för att mjukna och förmjuka grova hudöverfläter, såsom solskador och åldersfläckar. Preparatet fungerar genom att öka celldelningen och cellnedbrytningen i översta hudlagret, vilket underlättar för avsöndringen av död hud och hjälper till att klara bort akneliknande utslag och fläckar. Tretinoin kan också hjälpa till att stimulera kollagenproduktionen, vilket kan förbättra hudens struktur och elasticitet.
"Transcriptional regulatory elements are DNA sequences that bind to proteins or protein complexes known as transcription factors, which control the initiation, rate, and termination of gene transcription into messenger RNA (mRNA). These elements include promoters, enhancers, silencers, and insulators, and they play a crucial role in determining the spatial and temporal expression patterns of genes during development and homeostasis."
En teknik för identifiering av specifika DNA-sekvenser, bundna, in vivo, till proteiner av intresse. Metoden omfattar formaldehydfixering av kromatin för att korslänka DNA-bindande proteiner med DNA. Sedan DNA klippts upp i små fragment isoleras specifika DNA-proteinkomplex med hjälp av immunprecipitering med proteinspecifika antikroppar.
"c-Fos är ett protokogen protein som fungerar som en transkriptionsfaktor, involverat i signaltransduktion och reglering av cellcykeln, differentiering, apoptos och påverkan av olika gener i nervsystemet."
Alu-sekvensfamiljen (så benämnd efter restriktionsenzymet Alu 1) är ett höggradigt konserverat och det mest upprepade spridda repetitionselementet i människan (mer än en miljon kopior). Den härrör frå n 7SL-RNA-komponenten i den signaligenkännande partikeln och innehåller en RNA-polymeras III-promotor. Transposition av detta element i genernas kodnings- eller regulatorregioner ligger bakom många är ftliga sjukdomar.
Arrangerad genetisk mutagenes på någon specifik plats i DNA-molekylen som ger en bassubstitution, infogning eller radering.
En sekvensdeleción innebär en form av genetisk mutation där en eller flera nukleotidsekvenser i DNA-molekylen fattas ut, vilket orsakar en skiftning i den genetiska koden och kan potentiellt leda till förändrade eller avslagna proteiner med möjliga konsekvenser för individens fenotyp och hälsostatus.
Restriktionskartläggning är en molekylärbiologisk metod som används för att bestämma den exakta ordningen av gener och andra sekvenser på ett DNA-molekyl, genom att karta positionerna för specifika restriktionsenzymer som kan klippa sönder DNA-strängarna vid vissa sekvensspecifika ställen.
Transcription factor AP-1 is a protein complex that binds to specific DNA sequences, known as AP-1 sites, and regulates the transcription of target genes involved in various cellular processes such as proliferation, differentiation, and apoptosis.
Cykliskt adenosinmonofosfat (adenosin-3',5'-vätefosfat). Det är en adeninnukleotid med en fosfatgrupp som förestrats mot sockerdelens 3'- och 5'-positioner. Det är en sekundär budbärare med avgörande intracellulär reglerfunktion som förmedlare av verkan av ett flertal hormoner, däribland epinefrin, glukagon och ACTH. Syn. cAMP.
Retrovirusassocierade DNA-sekvenser (fos) som ursprungligen isolerades från Finkel-Biskis-Jinkins (FBJ-MSV) och Finkel-Biskis-Reilly (FBR-MSV)-mussarkomvirus. Protoonkogenproteinet c-fos kodar för ett kärnprotein som är delaktigt i transkriptionskontrollen vid tillväxt. Tillförsel av c-fos i FBJ-MSV eller FBR-MSV framkallar benvävnadssarkom i mössen. C-fosgenen hos människa är belägen vid 14q21-31 på den långa armen på kromosom 14.
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
I en genetisk kontext, refererer "5' flanking region" til den sekvens af DNA-baser der findes opstream (5') for et specifikt gen. Denne region omfatter ofte regulatoriske elementer såsom promotorer og enhancerne, som er vigtige for kontrollen af genekspression. Disse elementer binder transskriptionsfaktorer, der hjælper med at koordinere starten og stoppen af transkriptionen af det pågældende gen. I nogle tilfælde kan 5' flanking region også inkludere såkaldte silencer- eller enhancer-blockere, der hver især kan undertrykke eller forstærke transkriptionsaktiviteten i det pågældende gen.
Sp1-transkriptionsfaktoren är en typ av proteiner som binder till specifika DNA-sekvenser och reglerar transkriptionen av genuttryck för målgener. Sp1 står för Specificity protein 1, och dessa transkriptionsfaktorer har en central roll i basal transkription och regulering av cellytiska processer som celldelning, differentiering och apoptos.
En metod för bestämning av sekvensspecificitet för proteiner som binder till DNA. Vid DNA-fotavtryck används något DNA-nedbrytande medel (kemikalie eller nukleas), som klyver alla basparen. Vid bindningsställena för proteinet i fråga sker ingen klyvning.
En aminosyrasekvens i en polypeptid eller en nukleotidsekvens i DNA eller RNA som är den samma hos flera arter. En känd uppsättning bevarade sekvenser representeras av en konsensussekvens. Aminosyramotiv består ofta av bevarade sekvenser.
Gensekvenser i DNA-strängen som är belägna mellan exoner. De transkriberas tillsammans med exonerna och avlägsnas från det primära gentranskriptet genom RNA-splitsning så att moget RNA blir kvar. Några introner kodar för separata gener.
Trijodtyronin (T3) är en aktiv tyroida hormon som produceras i sköldkörteln och har en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, tillväxt och utveckling.
Sekvenser med frekvent upprepning, med en längd av 6K-8K baspar, som innehåller RNA-polymeras II-promotorer. De har även en öppen läsram besläktad med omvänt transkriptas hos retrovirus, men saknar LTR (långa ändupprepningar). Kopior av LINE1- (L1-)familjen utgör ca 15% av det mänskliga genomet. Jockey-sekvenserna hos Drosophila är av LINE-typ.
Gener som reglerar eller begränsar andra geners aktivitet, i synnerhet gener som kodar för proteiner (repressor- och aktivatorproteiner), vilka styr den genetiska transkriptionen av strukturella eller reglerande gener.
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.
'Protoncogenproteinet c-Jun' är ett transkriptionellt aktiveringsfaktorprotein som spelar en viktig roll i cellcykeln, celldifferentiering och programmerad celldöd (apoptos). Det är en del av activator protein 1 (AP-1) transkriptionsfaktor komplexet och kan påverka uttrycket av gener som är involverade i cellproliferation, differentiering, inflammation och cancer. Fostrets onkogen c-jun kodas av protoonkogenet JUN.
Reaktionen när två kemiskt lika molekyler förenas.
En klass av proteiner som ursprungligen påvisades för sin förmåga att binda till DNA-sekvensen CCAAT. Det typiska CCAAT-förstärkarebindande proteinet bildar dimerer och består av en aktiveringsdomän, en DNA-bindande grundregion och en leucinrik dimeriseringsdomän (leucinzipper). CCAAT-bindande faktor är en strukturellt distinkt typ av CCAAT-förstärkarebindande protein (C/EBP), bestående av en trim er av tre olika underenheter.
I en enkel mening kan "nukleinsyrakonfiguration" referera till den specifika rymden eller position som en nukleotid eller ett baspar tar upp i en nukleinsyra, såsom DNA eller RNA. Detta inkluderar vilken sida av strängen varje nukleotid befinner sig på, och i vilket läge de är rotade. I DNA utgörs konfigurationen ofta av en dubbelhelix med antiparallella strängar, där varje baspar består av en adenin (A) som parar sig med en timin (T), och en guanin (G) som parar sig med en cytosin (C). I RNA är konfigurationen ofta en enkelsträngad helix, där uracil (U) ersätter timin (T) som basparningspartner till adenin (A).
Proteiner, främst i cytoplasma, som specifikt binder kalcitriol, förflyttar sig till kärnan och reglerar transkription av specifika segment av DNA med hjälp av D-receptorsamverkande proteiner (s k DRIP). Vitamin D omvandlas till kalcitriol i levern och njurarna och verkar sålunda slutligen genom dessa receptorer.
En grupp kortikosteroider som påverkar kolhydratomsättningen (glukoneogenes, glykogendeponering i levern, höjning av blodsockerhalten), hämmar kortikotropinutsöndring och har uttalad antiinflammatorisk verkan. De spelar även en roll i fett- och proteinomsättningen, i reglering av artärblodtrycket och förändringar i bindvävsreaktioner på skada, i minskning av antalet cirkulerande lymfocyter, och för funktionerna i det centrala nervsystemet.
"Short Interspersed Nucleotide Elements (SINEs) are repetitive, non-coding DNA sequences that are widely dispersed throughout the genome and typically range in length from 100 to 500 base pairs. They are called 'short' because they are shorter than other repetitive elements such as Long Interspersed Nucleotide Elements (LINEs). SINEs are derived from cellular RNA molecules that have been reverse-transcribed and integrated into the genome, and they often contain promoter sequences that can influence gene expression."
En cellinje som härstammar från fibroblaster från särade embryon av schweiziska möss. Linjen är ett värdefullt in vitro-värdsystem förtransformationsstudier av onkogena virus, eftersom 3T3-celler besi tter hög känslighet för kontaktinhibition.
Activating Transcription Factor 2 (ATF-2) är ett protein som fungerar som en aktivator av genuttryck genom att binda till specifika DNA-sekvenser och verka tillsammans med andra transkriptionsfaktorer för att initiera transkriptionen av målgener.
Ets-Domain Protein Elk-1 är ett transkriptionsfaktorprotein som innehåller en Ets-domän, vilket är en konservван DNA-bindande domän involverad i reguleringen av genuttryck. Elk-1 aktiveras av mitogenaktiverade proteinkinaser (MAPK) och spelar en viktig roll i cellcykelkontroll, differentiering och onkogenes.
Activating Transcription Factor 1 (ATF1) är ett protein som fungerar som en aktiverande transkriptionsfaktor, vilket innebär att det binder till DNA och stimulerar transkriptionen av specifika gener. ATF1 är involverat i reguleringen av olika cellulära processer, såsom celldelning, differentiering och apoptos. Det gör detta genom att interagera med andra proteiner och bilda komplexa transkriptionsfaktorer som binder till specifika DNA-sekvenser och reglerar genuttrycket.
"Oligonucleotide sequences are short, synthetic stretches of nucleotides (the building blocks of DNA and RNA) that are often used as tools in molecular biology for various applications such as gene silencing, mutation detection, and sequencing."
En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.
Proteiner som kodas av homeoboxgener och som uppvisar strukturella likheter med vissa prokaryota och eukaryota DNA-bindande proteiner. Homeodomänproteiner medverkar i regleringen av genuttryck i samband med morfogenes och utveckling.
Estrogenreceptorer (ER) är proteiner som finns inne i eller på cellens yta och binder specifikt till hormonet estrogen. När estrogen binds till receptorn aktiveras den och fungerar som en transkriptionsfaktor, vilket innebär att den reglerar genuttrycket i cellen. Detta leder till olika fysiologiska responsen beroende på vilken celltyp estrogenreceptorn finns i. Estrogenreceptorerna delas vanligtvis in i två typer: ERα och ERβ, som kan ha olika funktioner och förekomst i kroppen. Estrogenreceptorerna spelar en viktig roll inom reproduktiv system, men påverkar även andra system, exempelvis skelettet och centrala nervsystemet. Avvikelser i estrogenreceptorer kan vara associerade med olika sjukdomstillstånd, till exempel bröstcancer.
I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.
Ett enzym med förmåga att hydrolysera starkt polymeriserat DNA genom att bryta fosfodiesterbindningar, företrädesvis vid en pyrimidinnukleotid. Sålunda katalyseras endonukleolytisk klyvning av DNA, vilket ger 5'-fosfodi- och oligonukleotidslutprodukter. Enzymet verkar främst på dubbelsträngat DNA. EC 3.1.21.1.
Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.
DNA-bindande motiv som bildas genom att två alfahelixsträngar flätas ihop på en längd av ungefär åtta varv och sedan grenar isär i Y-liknande strukturer. Leuciner i upprepningar av sju hamnar på samma sida av spiralerna och intill varandra på stjälken ("blixtlåset"). De DNA-bindande restsekvenserna sitter i Y-förgreningen.
Cellinje från den afrikanska grönapan som används för transfektion och kloning.
En klass könshormoner som har samband med utvecklingen och upprätthållandet av de sekundära, kvinnliga könsdragen samt regleringen av de återkommande variationerna i fortplantningscykeln. De är också nödvändiga fär graviditetsförloppet och har anabolisk effekt på proteinomsättning och vätskeretention.
De processer genom vilka cytoplasmatiska faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten hos virus.
Teoretiska framställningar som simulerar skeenden i genetiska processer eller fenomen. I modellerna ingår även matematiska beräkningar, datorer och annan elektronisk utrustning.
En antiinflammatorisk 9-fluoroglukokortikoid (se antiinflammatoriska medel, steroida).
COUP-transkriptionsfaktor I (NR2F1) är ett protein som binder till specifika sekvenser av DNA och fungerar som en transkriptionsfaktor, vilket innebär att det reglerar genuttrycket i olika celler. Det spelar viktiga roller under embryonal utveckling, såväl som i homeostas och funktion hos vuxna hjärnor.
Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.
Polycomb Repressive Complex 1 (PRC1) är ett proteincomplex som spelar en viktig roll i den epigenetiska regleringen av genuttryck. PRC1 hjälper till att undertrycka transkriptionen av specifika gener genom att modifiera histonproteiner i kromatinstrukturen runt dessa gener. Detta sker genom en process som kallas monoubiquitinering av histon H2A, vilket förändrar den kemiska strukturen hos kromatinet och gör det svårare för transkriptionsfaktorer att binda till DNA-sekvensen och aktivera genuttrycket. PRC1 är involverad i cellcykelreglering, stammcellsunderhåll och cancerutveckling.
Proteiner från insektarter tillhörande släktet Drosophila (bananfluga, fruktfluga). Särskilt proteiner från den mest välundersökta Drosophilaarten, Drosophila melanogaster, tilldrar sig stort intresse när det gäller forskning inom morfogenes och utveckling.
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
En flugart som används mycket i genetisk forskning pga sina stora kromosomer.
Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.
Sköldkörtelhormoner är hormoner som produceras och secreteras av sköldkörteln (till exempel tyroxin och triiodotyronin), vilka spelar en viktig roll i regleringen av kroppens metabolism, tillväxt och utveckling.
I en enkel medicinsk definition kan 'uppreglering' (aktivering) syfta på den process där en cell, ett enzym eller ett signalsystem ökar sin aktivitet eller verkan i organismen. Detta sker ofta som svar på olika inre eller yttre signaler och kan vara en del av normala fysiologiska processer eller en patofysiologisk process vid sjukdom. Exempelvis kan uppgifter om cellskador, infektioner eller hormonella signalsystem aktivera genuttryck och proteinsyntes som leder till uppreglering av vissa proteiner eller signalvägar för att hantera dessa situationer.
En av östrogenreceptorerna med affinitet för östradiol. Dess uttryck och funktion skiljer sig från, och motverkar i vissa avseenden, östrogenreceptor beta.
De delar av en genetisk kopia som återstår sedan intronerna avlägsnats och som sammanflätas till budbärare eller strukturellt RNA.
En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.
"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."
Biokemisk identifiering av mutationsförändringar i en nukleotidsekvens.
Process som leder till genetisk mutation. Den kan uppstå spontant eller inledas av s k mutagener.
Ett släkte små, tvåvingade flugor (bananfluga, fruktfluga) med ungefär 900 kända arter. Inga andra arter av organismer är så väl undersökta i genetiskt och cellbiologiskt hänseende som dessa.
Proton pump inhibitor proteins, also known as protono pumpare, refer to a group of protein pumps found primarily in the parietal cells of the stomach that play a key role in regulating gastric acid secretion. These proteins are responsible for transporting hydrogen ions (protons) from the cytoplasm of the cell into the lumen of the stomach, where they combine with chloride ions to form hydrochloric acid. By inhibiting the function of these proton pumps, medications known as proton pump inhibitors can reduce gastric acid secretion and alleviate symptoms associated with acid-related disorders such as gastroesophageal reflux disease (GERD) and peptic ulcers.
Enkelsträngat, komplementärt DNA som syntetiseras utifrån en RNA-mall genom verkan av RNA-beroende DNA-polymeras. cDNA (dvs komplementärt, "complementary", DNA, inte cirkulärt DNA och inte heller C-DNA) används i en rad olika molekylära kloningsstudier och som specifik hydridiseringssond.
Aryl hydrocarbon receptor (AhR) är ett transkriptionsfaktorprotein som aktiveras av exponering för aromatiska kolväten, däribland polyaromatiska hydrokarboner och andra environmental xenobiotika. När AhR aktiveras genom bindning av agonister, dimeriserar det med ARNT (AhR nuclear translocator) och transporteras in i cellkärnan där det binder till specifika DNA-sekvenser, vilket leder till transkription och translation av en rad genar involverade i xenobiotisk metabolism, cellcykeln, differentiering och apoptos. AhR har också visat sig spela roller i immunresponsen, inflammation och carcinogenes.
Påvisande av RNA som separerats med elektrofores och immobiliserats på nitrocellulosa eller annan film av papper eller nylon.
Aktiverande transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till specifika DNA-sekvenser och aktiverar genuttrycket genom att rekrytera andra proteiner till promotorregionen, vilket initierar transkriptionen av målgenen.
Specifika sekvenser av nukleotider längs en DNA-molekyl (RNA-molekyl hos vissa virus), vilka utgör funktionella enheter för ärftlighet. De flesta eukaryota gener innehåller kodande områden (kodoner) som är åtskilda av icke-kodande områden (introner) och kallas därför uppdelade gener.
Molekyler som binder till andra molekyler, särskilt ifråga om små molekyler som binder specifikt till större molekyler, t ex ett antigen som binder till en antikropp, ett hormon eller en neurotransmittor som binder till en receptor, eller ett substrat eller allosterisk effektormolekyl som binder till ett enzym. Ligander kan även utgöras av molekyler som avger eller tar upp ett elektronpar för att bilda en koordinerad kovalent bindning med den centrala metallatomen i ett koordinationskomplex.
Hydroquinone är ett organisk ämne som används inom dermatologin som en ljussvagent för att behandla hyperpigmentering, såsom solskador, leverfläckar och åldersfläckar. Det fungerar genom att hämta igång en process som stoppar produktionen av melanin, det pigment i huden som orsakar fläckar och mörkningar. Hydroquinone kan användas topisk (på ytan) i form av cream eller gel, men det finns också tillgängligt i tablettform för behandling av inre orsaker till hyperpigmentering.
'Rev gene products, Human Immunodeficiency Virus' refers to the proteins produced by the REV gene of the Human Immunodeficiency Virus (HIV). The REV protein is a regulatory protein that plays a crucial role in the replication and packaging of the HIV genome. It functions by binding to specific RNA sequences, known as Rev Response Elements (RREs), within the viral RNA and facilitating their export from the nucleus to the cytoplasm. This is an essential step in the HIV life cycle, allowing for the production of full-length, infectious viral particles. Therefore, the rev gene products are critical for the pathogenesis and replication of HIV.
Transaktiva kärnproteiner som måste komma till uttryck för att HIV-replikation skall kunna äga rum. rev-genprodukterna behövs specifikt för bearbetning och translation av gag- och env-mRNA hos HIV och reglerar således uttrycket av virusets strukturproteiner. rev kan även styra virusets reglerproteiner. En cis-verkande antirepressiv sekvens (CAR) i env, även kallad rev-reaktionselementet (RRE), svarar på rev-genprodukten. rev är förkortning för "regulator of virion".
Den substans som kromosomerna består av. Den utgörs av DNA, histoner och icke-histonproteiner, vilka återfinns i cellkärnan.
Proteiner som transporterar specifika ämnen i blodet eller genom cellväggar.
En grupp enzymer som är beroende av cykliskt AMP (cAMP) och som katalyserar fosforyleringen av serin- och treoninrester på proteiner. EC 2.7.10.-.
Transcriptional silencer elements are DNA sequences that bind to specific proteins, known as transcriptional repressors or silencers, to inhibit the transcription of nearby genes into messenger RNA (mRNA). These elements play a crucial role in regulating gene expression by preventing the production of unnecessary or unwanted proteins. They are often located in non-coding regions of DNA, such as enhancers and promoters, and can function independently or in conjunction with other regulatory elements to modulate gene activity. Transcriptional silencer elements can be involved in various biological processes, including development, differentiation, and disease pathogenesis.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
In biokemi, betyder "kompetitiv binding" att två eller fler molekyler tävlar om att binda till samma aktivt site på ett enzym eller receptor. Den kompetitiva inhibitorn är en typ av enzyminhibitor som liknar substratet i sin struktur och konkurrerar med substratet om att binda till aktivt sidan, vilket resulterar i minskat enzymaktivitet. Ju högre affiniteten kompetitiva inhibitorn har för aktivt sidan, desto mer effektiv är den som inhibitor. Värt att notera är att kompetitiv inhibition kan reversibilis vara, vilket innebär att effekten avger när koncentrationen av inhibitorn minskar eller när substratkoncentrationen ökar.
"Oligonukleotider" refererar till korta, syntetiska eller naturliga sekvenser av nukleotider, som är byggstenarna i DNA och RNA. Oligonukleotider kan vara upp till 20-25 nukleotider långa och används ofta inom molekylärbiologi för att undersöka specifika gener eller funktioner på genetisk nivå. De kan också användas som medicinska terapeutika, till exempel i form av antisense-oligonukleotider eller RNA-interferens, för att störta specifika proteiner som är involverade i sjukdomsprocesser.
"IRF-1 (Interferon Regulatory Factor 1) är ett transkriptionsfaktorprotein som binder till specifika DNA-sekvenser och reglerar genuttrycket av målgener, inklusive gener involverade i immunresponsen och cellcykeln."
Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.
'Zinkfingrar' är ett medicinskt termer som refererar till små, tunna plattor gjorda av zinkmetall, som används inom tandvården för att understödja och skydda sårade, känsliga eller utsatta tandrotar. De placeras vanligtvis i direkt kontakt med rotarna under en restaurativ behandling och kan hjälpa till att förebygga fortsatt nedbrytning och infektion.
Syntetiska eller naturliga ämnen som används som tillsatser för att förhindra eller fördröja oxidationsprocesser. Inom biokemi och medicin utgörs antioxidanter av enzym eller andra organiska ämnen, so m t ex E-vitamin eller betakaroten, som förmår motverka de skadliga effekterna av oxidation i kroppsvävnader.
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
I molekylærbiologi, er E-box elementer specifikke DNA-sequencer der binder til regulerende proteiner kaldet transkriptionsfaktorer, som kontrollerer udtrykket af gener. E-box elementer består af en 6-basers sekvens (CANNTG) og findes ofte i promotorregionen af geni, hvor de regulerer transkriptionen. De er især vigtige for reguleringen af genudtryk i cellulære processer som differentiering, proliferation og apoptose.
"Ett retroelement är en typ av transponibel genetisk element som primärt replikerar sig genom att producera komplementärt RNA, som sedan revers transcribs till DNA och integrerar därefter tillbaka in i värddjurets genome. Retroelementen utgör en stor del av eukaryota genomer, med flertalet exempel som retrotransposoner och retrovirus."
Den sekvens vid 5´-änden av budbärar-RNA som inte kodar för något. Sekvensen innehåller ribosomens bindningsställe samt andra transkriptions- och translationsreglerande sekvenser.
Betagalaktosidas är ett enzym som bryter ned specifika sockerstrukturer, så kallade betagalaktosider, genom att hydrolysera (splittra) deras glykosidbindningar. Det används inom forskning och diagnoser av olika medicinska tillstånd, exempelvis visar ökat aktivitet av betagalaktosidas på förekomsten av certaina genetiska sjukdomar som Gaucher sjukan och Parkinson's disease.
Den fysiologiskt verksamma formen av D-vitamin. Den bildas framförallt i njurarna genom enzymatisk hydroxilering av 25-hydroxikolekalciferol (Kalcifediol). Produktionen stimuleras av låga blodkalciumh alter och bisköldkörtelhormon. Kalcitriol ökar absorptionen av kalcium och fosfor i tarmen, och ökar, i samverkan med bisköldkörtelhormon, resorptionen av benmassa.
NF-κB (Nuclear Factor kappa-light-chain-enhancer of activated B cells) är ett transkriptionsfaktorprotein som spelar en central roll i reguleringen av immunresponsen, inflammation och cellcykeln. I vila finns NF-κB komplexat med dess inhibitor IκB och hålls inaktiverat i cytoplasman. När cellen aktiveras genom olika signaltransduktionsvägar får IκB en signalserie av fosforyleringar som leder till att det degraderas, vilket frigör NF-κB att transloeras in i kärnan där det binder till specifika DNA-sekvenser och påverkar transkriptionen av målgener.
EGR1 (Early Growth Response 1) är ett transkriptionsfaktorprotein som binder till specifika DNA-sekvenser och reglerar genuttrycket av målgenar involverade i olika cellulära processer, inklusive cellytocycel, differentiering och apoptos. EGR1 aktiveras i respons på mitogena och kväveoxidaktiverande signalsubstanser och fungerar som en nedrestråkning av signaltransduktionsvägar som reglerar cellproliferation och överlevnad.
bZIP (basic region leucine zipper) proteiner är en typ av transkriptionsfaktorer som innehåller en conserved basisk region och en leucin Zinkfinger-domän, vilken medierar dimerisering och DNA-bindning. De är involverade i reguleringen av olika cellulära processer, inklusive celldelning, differentiering, apoptos och respons på stress.
Enzyminduktion refererar till processen där aktiviteten hos ett enzym ökar som ett resultat av exponering för en inducerande agent. Detta sker vanligtvis genom att induceringsagenten påverkar genuttrycket och/eller syntesen av enzymet, vilket leder till en ökad mängd fungerande enzym i cellen. Enzyminduktion kan ha kliniskt relevans inom områden som farmakologi och toxicologi, eftersom den kan påverka både farmakokinetiken och toxikokinetiken av olika substanser.
Reglersekvenser, viktiga för virusreplikation, belägna i båda ändar av HIV-genomet. Det långa repetitionsöverhänget (LTR) innehåller HIV-förstärkaren, promotorn och andra sekvenser. Specifika områden i LTR omfattar det negativa reglerelementet (NRE), bindningsställen för NF-kappa B och Sp1, tataboxen och "trans-acting responsive element" (TAR). Bindning av såväl cell- som virusproteiner till dessa områden styr HIV-transkriptionen.
Proteiner som kodas av IE-gener, då de novo-proteinsyntes inte föreligger. Termen användes ursprungligen för reglerproteiner som syntetiserades hos virus omedelbart efter virusupptagning i värdcellen. Begreppet används även för cellulära proteiner som syntetiseras omedelbart efter att en vilande cell stimulerats av extracellulära signaler.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten i tumörvävnad.
En art av Cercopithecus med tre underarter: C. tantalus, C. pygerythrus och C. sabeus. De lever i skogs- och savannområden i Afrika. Den afrikanska grönapan, C. pygerythrus, är den naturliga värden fö r SIV och används i AIDS-forskningen.
BHLH (Basic Helix-Loop-Helix) transcription factors are a group of regulatory proteins that bind to DNA and play crucial roles in various biological processes, including cell differentiation, development, and circadian rhythm regulation. They contain a highly conserved basic region for DNA binding and an HLH motif for dimerization, which allows them to form homodimers or heterodimers with other BHLH proteins. These interactions enable them to regulate gene expression by activating or repressing transcription of their target genes.
Transcription Initiation Site (TIS) refererar till den specifika positionen på DNA:t där transkriptionen av ett gener avses att starta. Det är platsen där RNA-polymeras binds till DNA-strecket och börjar syntetisera en mRNA-molekyl under genuttryck. I eukaryota celler kan TIS också benämnas cap site, eftersom den första nukleotiden i den transkriberade RNA-strängen ofta har en modifiering som kallas en 5'-kap.
Protoncogenproteiner c-Ets refererar till en familj av transkriptionsfaktorer som innehåller ett välbevarat DNA-bindningsdomän, känt som ETS-domänen. Dessa proteiner spelar en viktig roll i cellcykeln, celldifferentiering och apoptos (programmerad celldöd). Vissa c-Ets-protoncogener kan bli överaktiva orsakade av genetiska mutationer eller abnorma regulering, vilket kan leda till onkogenes och cancerutveckling.
Proteinbiosyntese refererer til den proces, hvor celler syntetiserer proteiner baseret på informationen i DNA-molekylet. Denne proces foregår i to etaper: transkription og translation. Under transkriptionen konverteres DNA-sekvensen til en komplementær mRNA-sekvens, der derefter transporteres ud af cellkernen. I den efterfølgende translation skaber ribosomerne forbindelsen mellem aminosyrerne i overensstemmelse med sekvensen af nukleotider i mRNA-molekylet, hvilket resulterer i dannelse af et protein. Proteinbiosyntesen er en essentiel livsfunktion for alle levende organismer.
SREBP1 (Sterol Regulatory Element Binding Protein 1) är ett transkriptionsfaktorprotein som spelar en viktig roll i regleringen av kolesterol- och lipidhomöostasen i celler. Det existerar två isoformer av SREBP1, nämligen SREBP1a och SREBP1c, båda av vilka aktiveras under nedbrytningen av membrankolesterol till ett maturerat transkriptionsfaktorprotein som kan binda till DNA och stimulera transkriptionen av gener involverade i lipidsyntes och kolesterolmetabolism.
Retinoider är en grupp av vitaminer som är relaterade till vitamin A och har en betydande roll inom dermatologi och cancerbehandling. De aktiverar specifika receptorer i cellkärnan, vilket påverkar celldifferentiering, celldelning och apoptos (programmerad celldöd). Retinoider används ofta för behandling av hudåkommor som akne, psoriasis och åldrande hud, samt för att förebygga eller behandla cancer, särskilt leukemi och hudcancer. Exempel på vanligt använda retinoider inkluderar tretinoin, isotretinoin och etretinate.
RNA-binding proteins (RBPs) are a type of protein that selectively interact with RNA molecules, playing crucial roles in post-transcriptional regulation of gene expression. They can bind to various structural elements within RNA, such as double-stranded RNA, single-stranded RNA, hairpins, and other secondary structures, influencing RNA processing, stability, localization, and translation. The specificity of RNA-protein interactions is determined by the recognition of distinct RNA sequences and/or structural motifs through the modular domains present in RBPs.
Omfördelning av gener till följd av bortfall av DNA- eller RNA-segment, vilket leder till att sekvenser som normalt befinner sig på avstånd från varandra hamnar nära varandra. Bortfallet kan påvisas med hjälp av cytogenetiska metoder, och man kan även sluta sig till det från fenotypen, antydande bortfall på en bestämd plats.
RNA, eller Ribonukleinsyra, är ett biologiskt molekyll som består av en lång kedja av nukleotider. Det spelar en central roll i cellens proteinsyntes genom att transkribera DNA:t till mRNA (messenger RNA), som sedan kan översättas till protein av ribosomer. RNA förekommer också i andra funktioner, såsom reglering av genuttryck och katabolism av signalsubstanser.
Nuclear Receptor Subfamily 4, Group A, Member 1 (NR4A1) is a protein also known as Nur77 or TR3. It belongs to the nuclear receptor superfamily of transcription factors that regulate gene expression in response to various signals, such as hormones and other molecules. NR4A1 plays important roles in several biological processes, including inflammation, metabolism, and cell death. It can be activated by a variety of stimuli, including stress, lipids, and cytokines, and it functions as both a transcriptional activator and repressor. NR4A1 has been implicated in various diseases, such as cancer, cardiovascular disease, and neurodegenerative disorders.
MafG är ett utbrett, litet maf-protein som medverkar i erytrocytdifferentiering. Det bildar dimerer med P45 NF-E2-protein och aktiverar uttryck av alfa- och betaglobulin.
Metoder för bestämning av läge för och avstånd mellan gener på en kromosom.
COUP-transkriptionsfaktorer, även kända som Chicken Ovalbumin Upstream Promoter Transcription Factors, är en typ av transkriptionsfaktorer som hjälper till att reglera genuttrycket genom att binda till specifika sekvenser i DNA-strängen. De har en viktig roll i utvecklingen och homeostasen hos flera olika organ och system, inklusive det centrala nervsystemet, metabolismen och reproduktiva systemet.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Androgenreceptorer är en typ av sexuell hormonreceptor som binder androgener, vilket är en grupp manliga könshormoner som inkluderar testosteron och dihydrotestosteron. När androgenen binder till sin receptor aktiveras den och fungerar som en transkriptionsfaktor, vilket innebär att den reglerar genuttrycket i cellen. Androgenreceptorer spelar därför en viktig roll i utvecklingen och underhållet av manliga sekundära sexuella karaktärer och reproduktiva funktioner, men de finns även i andra typer av celler och har där andra funktioner.
Det mest verksamma av de östrogena hormonerna hos däggdjur. Det produceras i äggstockarna, moderkakan, tetiklarna och möjligen i bunjurebarken.
ISGF3-faktorn är ett transkriptionsfaktorproteinkomplex som aktiveras i respons på interferon gamma-stimulering och består av tre underenheter: STAT1, STAT2 och IRF9. Det binder till specifika DNA-sekvenser i promotorregioner för interferongenet stimulerade gener (ISG) och initierar transkriptionen av dessa gener, vilket leder till syntesen av proteiner involverade i antiviral respons.
'Saccharomyces cerevisiae' är en art av jästsvamp som tillhör kungariket svampar, och är vanligt förekommande i naturen på frukt, grönsaker och jord. Den är en enkelcellig eukaryot organism med en diameter på omkring 5-10 Mikrometer.
Vitellogeniner är ett protein som produceras i levern hos honor av flera djurarter, inklusive fåglar och kräldjur, samt vissa insekter och sjögurkor. Proteinet transporteras sedan via blodomloppet till äggstockarna där det används som en näringskälla för äggen under deras utveckling. Vitellogeniner är ett viktigt protein i reproduktionsprocessen hos många djur och dess nivåer kan användas som en indikator på hälsan och reproduktiva kapaciteten hos djuret.
Hepatocyte Nuclear Factor 4 (HNF4) är ett transkriptionsfaktorprotein som spelar en viktig roll i leverns utveckling, differentiering och homeostas. Det finns två huvudsakliga isoformer av HNF4: HNF4α och HNF4γ. Dessa proteiner binder till DNA och reglerar genuttrycket av flera enzymer och andra proteiner som är involverade i glukos- och lipidmetabolism, bland annat glukosgenkinas, fosfoenolpyruvatkarboxylas och apolipoproteiner. Mutationer i HNF4-generna har associerats med leverrelaterade sjukdomar som diabetes typ 2 och leverdysfunktion.
En negativ regleringseffekt på de fysiologiska processerna på molekylär, cell- eller systemnivå. På molekylär nivå utgörs de viktigare reglerplatserna av membranreceptorer, gener (genuttrycksreglering), mRNA (budbärar-RNA) och proteiner.
Sekvensen vid 3´-änden av budbärar-RNA som inte kodar för något. Detta område innehåller transkriptions- och translationsreglerande sekvenser.
Betanaftoflavon är ett syntetiskt ämne som tillhör gruppen flavonoider, som är kända för sina antioxidanta egenskaper. Det används inte som läkemedel, utan förekommer istället i vissa dietary supplements och skönhetsprodukter. Betanaftoflavon har visat sig ha potential inom områden som cancerprevention och neuroprotektion, men forskningen är fortfarande pågående och mer studier behövs för att fastställa dess eventuella medicinska användningsområden.
The YYY1-transcription factor is a protein that regulates gene expression by binding to specific DNA sequences, known as enhancers, in the genome and promoting the initiation of transcription of nearby genes into messenger RNA (mRNA). This process plays a crucial role in various biological processes, including cell growth, differentiation, and survival.
Terminale sekvenser, upprepade refererar till upprepningar av specifika DNA-sekvenser vid slutet av en kromosom, som är involverade i processen av kromosomreplikering och celldelning under celleväxthöjden, och deras upprepning kan vara associerad med åldrande och olika genetiska sjukdomar, inklusive neuromuskulära förhållanden och cancer.
DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.
Organspecificitet är ett begrepp inom immunologi och patologi som refererar till att ett visst patogen, toxin eller terapeutisk behandling har en preferentiell affinitet och skada mot ett specifikt organ eller vävnad i kroppen. Detta beror ofta på att det aktiva ämnet riktar in sig på speciella receptorer eller antigen som är unika för den angripna strukturen. Organspecificitet kan ses vid sjukdomar såsom autoimmuna störningar, infektioner och cancer, där skadan begränsas till ett visst organ eller en viss typ av cell.
Nuclear Receptor Subfamily 2, Group C, Member 1 (NR2C1) is a type of nuclear receptor that binds to specific DNA sequences and regulates the expression of target genes. NR2C1 is also known as TR2 or testicular receptor 2. It is involved in various physiological processes such as development, differentiation, and metabolism. Mutations in this gene have been associated with certain types of cancer and neurological disorders.
USF (Upstream Stimulatory Factor) transcription factors are a class of eukaryotic transcriptional regulators that bind to the E-box element in the promoter regions of genes to regulate their transcription, functioning as homodimers or heterodimers and playing important roles in various cellular processes including cell growth, differentiation, and DNA damage response.
Arvsmassan hos insekter.
"Structure-activity relationship (SAR) refers to the correlation between the chemical structure of a drug or molecule and its biological activity, describing how changes in the molecular structure can affect its ability to interact with biological targets and produce a desired pharmacological response."
Tetradekanoylforbolacetat, även känt som TPA eller PMA (Phorbol 12-myristat 13-acetat), är ett kemiskt ämne som tillhör esterklassen och är derivat av forbol, en diterpenoid som utvinns från crotonolja. Det används främst inom forskning för att aktivera proteinkinas C (PKC) enzymkomplexet, vilket i sin tur leder till signaltransduktion och cellrespons.
Tetraklordibensodioxin (TCDD) är ett extremt giftigt och haltpersistent organoklorat förening som tillhör klassen dibensodioxiner. Det är den mest studerade och kanske mest toxiska av alla dioxiner. TCDD bildas ofta som en biprodukt vid vissa industriella processer, såsom blekning av pappersmassa med klor och förbränning av organiska material under suboptimala förhållanden. Det kan också förekomma naturligt i små mängder som en biprodukt vid skogsbränder och vulkanutbrott. TCDD är mycket giftigt även i mycket låga doser och kan orsaka allvarliga hälsoeffekter, till exempel störningar av det endokrina systemet, immunsystemet, reproduktiva funktioner och utvecklingen hos foster. Det finns inga kända medicinska användningsområden för TCDD.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
En uppsättning gener som genom mångfaldigande och variation härstammar från någon ursprunglig gen. Sådana gener kan sitta tillsammans på samma kromosom eller vara utspridda på olika kromosomer. Exempel på multigenfamiljer är de som kodar för hemoglobiner, immunglobuliner, histokompatibilitetsantigener, aktiner, tubuliner, keratiner, kollagener, stressproteiner, salivproteiner, korioproteiner, membranproteiner, ägguleproteiner och faseoliner, och även histoner, ribosom-RNA och tRNA-gener. De tre senare utgör exempel på upprepningsgener, av vilka det finns hundratals identiska i tandemformationer.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
En överordnad familj av protein-serin-treoninkinaser som aktiveras av olika stimuli via proteinkinaskaskader. De utgör slutprodukterna i kaskaderna, som utlöses av fosforylering genom mitogenaktiverade proteinkinaskinaser, vilka i sin tur aktiveras av mitogenaktiverade proteinkinaskinaskinaser. EC 2.7.11.24.
Ett genbibliotek som innehåller den fullständiga uppsättningen DNA-sekvenser i genomet hos en given organism. Det skiljer sig från ett cDNA-bibliotek, som enbart innehåller sekvenser för kodning av proteiner (och där introner saknas).
ISGF3G är ett protein som är en del av den interferonstimulerade genreglerande komplexen ISGF3, som aktiveras vid exponering för interferongamma. När aktiverat binder ISGF3 till specifika DNA-sekvenser i promotorregioner och initierar transkription av interferonstimulerade gener, vilket leder till syntesen av proteiner som har en antiviral verkan. ISGF3G är därför en viktig del av den cellulära responsen på infektioner och tumörer.
Xenobiotika är en beteckning inom farmakologi och toxikologi för ämnen eller substanser som inte naturligt förekommer i ett levande organisms kropp eller är främmande för dess normala biokemi. Det kan exempelvis vara läkemedel, droger, giftiga kemikalier eller polluter som tas upp via andning, huden eller näringsupptaget. Organismens kropp behandlar xenobiotika som främmande ämnen och söker att neutralisera och eliminera dem genom diverse metabola processer, till exempel oxidation, reduktion och hydrolys, följt av utschelningsprocesser som urinering eller avskiljning via gallan.
Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.
Orphan nuclear receptors are a type of transcription factor, which are proteins that regulate gene expression by binding to specific DNA sequences in the promoter region of target genes. Orphan nuclear receptors get their name because they were initially discovered as "orphans," meaning that their endogenous ligands (the molecules that bind to and activate or inhibit the receptor) were not known.
Vanlig benämning för arten Gallus gallus, tamfjäderfä inom familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.
Den huvudsakliga strukturella enheten i levern. Levercellerna (hepatocyterna) utgörs av specialiserade epitelceller som är ordnade i sinsemellan förbundna skivor, kallade lobuli (smålober).
Ett av enzymerna i gammaglutamylcykeln. Det katalyserar syntesen av gammaglutamylcystein från glutamat och cystein i närvaro av ATP, varvid bildas ADP och ortofosfat. EC 6.3.2.2.
En klass sexhormoner förknippade med de sekundära manliga könsegenskaperna, med spermaproduktion och könsdifferentiering. Förutom att förstärka virilitet och könsdrift ökar de också retentionen av kvä ve och vatten, och stimulerar tillväxt av skelettet.