Rhizobium leguminosarum
Rhizobium leguminosarum är en bakterieart som förekommer i jord och som bildar noduler på rötterna hos vissa grönsaker i familjen lökväxter, särskilt klövrar. I dessa noduler konverterar bakterien kvävegas till ammoniak, vilket används av växten för att bygga upp proteiner och andra organiska molekyler. Denna process kallas kvävefixering och är viktig för att underhålla markens näringsstatus. I en mening kan man säga att Rhizobium leguminosarum är en symbiotisk kvävefixerande bakterie som lever i noduler på rötterna hos klövrar och andra relaterade grönsaker.
Rhizobium
Rhizobium är ett släkte av gramnegativa, aeroba stavformade bakterier som lever i symbios med vissa växter, främst inom familjen Fabaceae (bönväxter). Dessa bakterier har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket kan användas av växten som näringsämne. I utbyte får bakterien en livsmiljö och energriktig kolhydratkälla från växten. Denna symbiotiska relation är viktig för att underhålla markens kvävehalt och för ökad produktion av proteinrika grödor, som till exempel bönor, lupiner och klövrar.
Fabaceae
Fabaceae, även känd som Leguminosae, är en familj av blommande växter som inkluderar bönor, ärtörter, lupiner och sötpotatis. Familjen är välkänd för sina karaktäristiska frukter, som är torra, uppsvällda och flersamiga, kända som baljfrukter. Fabaceae-familjen är ekonomiskt och ekologiskt viktig eftersom den innehåller många näringsrika grödor och fixerar kväve i marken genom symbios med bakterier, vilket underlättar tillväxten av andra växter.
Kvävefixering
Symbios
I medicinsk kontext refererar "symbios" till ett förhållande mellan två eller flera organismer av olika art som lever tillsammans i nära kontakt och samverkar på ett sätt som är till gagn för båda partier. Detta skiljer sig från parasitism, där en organism drar nytta av en annan medan den andra skadas. Symbios kan vara obligatorisk eller fakultativ, beroende på om de involverade arterna måste ha varandra för att överleva eller inte. Ett exempel på symbios är den mutualistiska relationen mellan bakterien Escherichia coli och människan, där bakterien hjälper till med näringsomsättningen i tarmen medan värden får näring och skydd.
Peas
I en medicinsk kontext kan "PECS" stå för "Peripherally inserted central catheters," som är en typ av slangar eller katetrar som används för att administrera läkemedel och andra behandlingar till patienter. PECS-katetrarna skiljer sig från traditionella centrala venkatetrar genom att de införs i en perifer ven istället för en central ven. Detta gör det möjligt att placera katetern på ett mindre invasivt sätt, med lägre risk för komplikationer som pneumotorax och blodproppar. PECS-katetrarna används ofta när långvarig intravenös behandling är nödvändig, till exempel vid kemoterapi eller total parenteral nutrition (TPN).
Medicinalväxter
Vicia sativa
'Vicia sativa', också känd som vicker, är en art inom familjen ärtväxter (Fabaceae). Det är en örtartad växt som kan bli upp till 1 meter hög och har dubbelt utdragna blomställningar med små blå till lila eller vita blommor. Vicker odlas ofta som ett grönt kraftfoder för djur på grund av sina näringsrika frön och blad. Den kan också användas som en medicinsk växt, då extrakt från fröna traditionellt har använts för att behandla njursmärtor och urinvägsinfektioner. Emellertid bör det påpekas att användning av Vicia sativa till medicinska ändamål bör diskuteras med en kvalificerad hälsoexpert, eftersom det kan finnas begränsad forskning och potentiala risker relaterade till dess användning.
Rhizobium etli
Rhizobium etli är en grampositiv, strikt aerob bakterie som har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak genom symbios med vissa växtarter, särskilt bönor i familjen Fabaceae. Denna bakteriestam är ursprungligen isolerad från jordbruksmark i Mexiko och har visat sig ha en specifik interaktion med den mexikanska bönan (Phaseolus vulgaris L.). R. etli producerar ett antal enzymer och signalkemikalier som är involverade i dess symbiotiska relation med värdväxten, inklusive Nod-faktorer som initierar nodulationsprocessen och enzymkomplexet nitrogenas som katalyserar kvävefixeringen.
Vicia
'Vicia' är ett botaniskt släkte inom familjen ärtväxter (Fabaceae) som innehåller omkring 140 arter av klättrande eller upprätta, fleråriga örter. De är vanligtvis kända under det gemensamma namnet ärtörter och förekommer vildväxande över stora delar av världen. Många arter odlas som foder- eller grönsaker, exempelvis vickra (Vicia sativa) och ärtor (Vicia faba).
Trifolium
'Trifolium' är ett botaniskt släkte inom familjen ärtväxter (Fabaceae). Det är vanligtvis känt som klöver och innehåller flera arter, däribland de mest välkända är treklövern (Trifolium repens) och rödklöver (Trifolium pratense). Släktet karaktäriseras av sina blommor som vanligtvis är samlade i huvuden med tre små blommor per axel, därav namnet 'tri' för 'tre' och 'folium' för 'blad'. Dessa växter är viktiga som bete för boskap och har också använts inom traditionell medicin.
Sinorhizobium meliloti
"Sinorhizobium meliloti" är en gramnegativ bakterie som lever i symbios med vissa arter av klövrar, till exempel vitklöver och rödklöver. Den har förmågan att fixera atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket gör den till en viktig mikroorganism i markens närings Cykel. Genom att bilda knölar på klövrarnas rötter skapar bakterien en miljö där kvävefixeringen kan ske. Detta är ett exempel på mutualism, där två organismer lever tillsammans till varandras fördel.
Root Nodules, Plant
"Root nodules in plants are specialized structures formed through a symbiotic relationship between certain leguminous plants and nitrogen-fixing bacteria, typically of the genus Rhizobia. These nodules develop on the roots of the host plant, providing an environment for the bacteria to convert atmospheric nitrogen into ammonia, a form usable by the plant as a nutrient. This process, known as biological nitrogen fixation, benefits both the plant and the bacteria, enhancing the growth and productivity of the legume while also enriching the soil with bioavailable nitrogen."
Rhizobiaceae
Rhizobiaceae är en familj av gramnegativa, aeroba eller fakultativt anaeroba, stavformade bakterier som huvudsakligen lever i symbios med växter. De är kända för sin förmåga att fixera kväve, vilket innebär att de kan omvandla atmosfärisk kväve till ammoniak, en form av kväve som kan användas av växter för att syntetisera aminosyror och andra organiska molekyler.
Medicago
Kosmider
Lins
Ett släkte inom familjen Fabaceae (ärtväxter) vars frön används som föda. Den viktigaste arten är Lens culinaris.
Molekylsekvensdata
Rhizobium tropici
Rhizobium tropici är en bakterieart som förekommer i jorden och har kapaciteten att fixera atmosfärisk kväve till organisk form, vilket gör den viktig för växters näringsintag. Denna bakteriestam är speciellt vanlig i tropiska och subtropiska regioner och bildar noduler på rötterna hos värdväxter som exempelvis såjans (*Phaseolus vulgaris*). I en medicinsk kontext kan R. tropici vara relevant inom forskning om symbiotiska associationer mellan bakterier och växter, samt möjligen i utvecklingen av biofertiliseringsmedel för jordbruk.
Plant Root Nodulation
'Plant root nodulation' refers to the process by which certain plants, particularly legumes, form a symbiotic relationship with nitrogen-fixing soil bacteria called rhizobia. This results in the formation of specialized structures called nodules on the roots of the host plant. Within these nodules, the rhizobia convert atmospheric nitrogen into ammonia, which the plant can then use for growth and development. In return, the plant provides the bacteria with carbon sources and a protected environment for growth. This mutualistic relationship helps improve soil fertility and promotes sustainable agriculture.
Hydrogenas
Plasmider
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
Reglering av genuttryck, bakterier
Lipid A
Lipid A är den biologiskt aktiva beståndsdelen i lipopolysackarider. Den har en kraftigt endotoxisk verkan och uppvisar immunogena egenskaper.
Växtrötter
Polysackarider, bakteriella
Bacterial polysaccharides refer to complex carbohydrates that are produced and used by bacteria for various purposes, such as providing structural support, facilitating adhesion to surfaces, and evading the host immune system. These polysaccharides can be composed of repeating units of simple sugars (monosaccharides) or sugar derivatives, and can vary widely in their structure and function depending on the bacterial species. Some examples of bacterial polysaccharides include capsular polysaccharides, which form a protective layer around the bacterial cell, and exopolysaccharides, which are secreted by bacteria and can form biofilms that help them colonize surfaces.
Flavanoner
Flavanoner är en typ av flavonoid, som är en grupp naturligt förekommande polifenoler i växter. Flavanoner har en specifik kemisk struktur med en två-ringad kärna och en hydroxylgrupp på position 3. De kan förekomma i olika former, till exempel som glykosider (kopplade till en sockermolekyl) eller aglykona (fria). Flavanoner har potentialella hälsoeffekter, bland annat antioxidativa och antiinflammatoriska egenskaper.
Sinorhizobium
Sinorhizobium är ett släkte av gramnegativa, stavformade bakterier som förekommer i jorden och har förmågan att fixera kväve genom symbios med vissa växtarter, främst klövrar (Fabaceae). Denna symbiotiska association sker genom bildandet av knölar på rothår eller rötter hos värdväxten, där bakterierna konverterar atmosfärisk kväve till ammoniak, vilket kan användas av växten som näringsämne. Släktet Sinorhizobium innehåller flera arter, varav den mest välkända är Sinorhizobium meliloti, som är associerad med klövrar som vitklöver och rödklöver. Andra arter inom släktet har förmågan att fixera kväve tillsammans med andra växtarter, till exempel Sinorhizobium fredii med sojabönor.
Medicago sativa
En europeisk baljväxt ("alfalfa") av familjen Fabaceae som odlas i stor omfattning som foderväxt. Aminosyran L-canavanin i alfalfa har satts i samband med uppkomsten av systemisk lupus erythematosus (SLE).
Dikarboxylsyror
Dikarboxylsyror är organiska syror som innehåller två karboxylgrupper (-COOH). Exempel på dikarboxylsyror är oxalsyra (C2H2O4), malonsyra (C3H4O4), och succinsyra (C4H6O4). Dessa molekyler har viktiga funktioner inom kroppens energiproduktion och stoffomsättning.
Mutation
Test för genetisk komplementering
Dikarboxylsyratransportörer
En familj av organiska jontransportörer som specifikt transporterar dikarboxylsyror, som t ex alfa-ketoglutarsyra, genom cellulära membran.
Bradyrhizobium
Ett släkte gramnegativa, aeroba, stavformade bakterier som vanligtvis innehåller korn av polybetahydroxibutyrat. De invaderar rothåren på baljväxter där de lever i intracellulär symbios.
Bassekvens
Phaseolus
'Phaseolus' är ett släkte av ärtväxter som innehåller flera vanligt förekommande grönsaker, till exempel bönor. Det mest kända arten inom släktet är jordböna (*Phaseolus vulgaris*). Släktet *Phaseolus* innefattar även andra ekonomiskt viktiga grönsaker som mungböna (*Phaseolus aureus*) och sojaböna (*Phaseolus lunatus*). Dessa arter odlas över hela världen för sina proteinrika frön, som är en viktig källa till näringsrikt föda i många länder.
Sockersyror
Sockersyror, även kända som monosackarider, är enklas sockerarter som innehåller en molekylär formel med strukturen C(H2O)n, där n kan variera från 3 till 7. De är en typ av kolhydrat och inkluderar glukos, fruktose och galaktose. Sockersyror är viktiga energikällor för levande organismer och spela en central roll i cellulär metabolism.
Kassettmutagenes
Mutagenes framkallad av införande av främmande DNA-sekvenser i en gen. Detta kan ske spontant in vivo eller experimentellt in vivo eller in vitro. Proviralt DNA kan sättas in i eller läggas intill en cellulär onkogen. Infogning av proviruset kan orsaka mutationer genom störning av kodningssekvenser eller reglerelement, eller ge upphov till oreglerat uttryck av protoonkogenen, med tumörbildning som följd.
Nitrogenas
I en enkel medicinsk kontext kan "nitrogenas" definieras som ett tillstånd där överskott av kväveoxider (som exempelvis stickoxyldioxid, NO2) eller ammoniak (NH3) ansamlas i kroppen. Dessa ämnen kan vara skadliga och orsaka andningssvårigheter, irritation av luftvägar och i vissa fall även skada lungor. Kväveoxider bildas ofta som en följd av exponering för luftföroreningar, medan ammoniak kan förekomma vid specifika medicinska tillstånd som exempelvis njursvikt eller leverfailure.
Operon
Ett operon är ett genkluster i prokaryota celler, som består av en grupp reglerade strukturgener och ett operatörregion som kontrolleras av ett gemensamt promotorområde, vilket tillåter koordinerad transkription av flera gener under kontroll av samma regulatorprotein.
Fruktokinaser
Artsspecificitet
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
Växter
'Växter' är en botanisk term som definierar en grupp organismar som utmärks av celldelning genom vävnadsomslutande delning, kärndelning genom mitos och cellväggar byggda av cellulosa. De flesta växter har också klorofyll och kan därför producera sin egen näring genom fotosyntes.
Aminosyrasekvens
Växtexudat
Acetylen
Lipopolysackarider
Fettbärande polysackarider som är endotoxiner och viktiga gruppspecifika antigen. De kommer ofta från cellväggen på gramnegativa bakterier och framkallar utsöndring av immunglobuliner. Lipopolysackaridmolekylen består av tre delar: lipid A, kärnpolysackarid och O-specifika kedjor (O-antigen). Lipopolysackarider från Escherichia coli används ofta som polyklonala B-cedllsmitogen i laboratorieimmunologi.
Kloning, molekylär
Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.
Artificiell genfusion
Agrobacterium tumefaciens
"Agrobacterium tumefaciens" är ett gramnegativt, stavformigt bakteriesläkte som orsakar växtsjukdomen kroniska skvamosa infektion hos örter och träd. Det är speciellt känt för sin förmåga att överföra en liten plasmid, Ti-plasmiden, till värdväxternas celler genom en naturligt förekommande genetisk transformationsprocess. Denna process resulterar i oönskad växtcelltillväxt och bildandet av tumörliknande gallringar, därav bakteriens namn "tumefaciens", som latin för "galls formation".
Guanosindifosfatmannos
Ett nukleosiddifosfatsocker som kan omvandlas till deoxisockret GDP-fukos, som ger fukos till lipopolysackarider i bakteriecellväggar. Det fungerar även som givare av mannos åt glykolipidsyntes.
4-butyrolakton
Dihydro-2(3H)-furanon. En endogen substans, framställd ur gamma-aminobutyrat och prekursor till gamma-hydroxybutyrat, som även används farmakologiskt. Den verkar uppenbarligen som modulator vid bindni ngsstället för pikrotoxin på GABA-A-receptorer och kan också ha verkan på GABA-B-receptorer. Används huvudsakligen experimentellt. Bland andra systemiska effekter orsakar den en ökning av dopamin i hj ärnan genom att hämma frisläppandet från nervändarna. Har också bruk som industrellt lösningsmedel och prekursor.
Sekvenshomologi, aminosyra
Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.
Ramnos
I medicinen refererer 'ramnos' til et sukker som findes i visse glycoproteiner og glycolipider i kroppen. Det er et hexose-sukker, der består af seks carbonatomer, og det kan have en vigtig rolle for cellernes funktioner, herunder celleadhæsion og signaltransduktion. Ramnos er også et substrat i nogle biokemiske reaktionsveje, såsom syntesen af glycosaminoglykaner.
Omflyttningsbara DNA-segment
Enskilda segment av DNA som kan falla ut och återinlämmas på annan plats i genomet. De flesta är inaktiva, dvs att de inte påträffats i annat än sitt integrerade tillstånd. Till de omflyttningsbara DNA-segmenten hör IS("insertion sequence")- och Tn-enheterna hos bakterier, Ac- och Ds-sekvenserna hos majs, P-, gypsy- och pogosekvenserna hos Drosophila, Tiggersekvenserna hos människa samt Tc- och marinersekvenserna, vilka förekommer i hela djurriket.
Jordmikrobiologi
Kolibakterie
DNA-sekvensanalys
Bärnstenssyra
Acyltransferaser
Konjugation, genetisk
En parasexuell mekanism hos bakterier, alger, svampar och flimmerhårförsedda protozoer för överföring av kromosommaterial vid sammansmältning av två celler. Hos bakterier är överföringen enkelriktad, hos protozoer är utbytet dubbelriktat. Hos alger och svampar utgör utbytet av genetiskt material en form av fortplantning, genom att han- och honceller förenas.
Sekvenshomologi, nukleinsyra
Sekvenshomologi hos nukleinsyror refererar till den grad av likhet mellan två eller flera nukleotidsekvenser, vanligtvis inom ett genetiskt sammanhang. Denna likhet kan bero på att sekvenserna har en gemensam evolutionär historia och därmed delar en gemensam förfader, vilket indikerar en evolutionär relation mellan dem. Sekvenshomologi används ofta för att undersöka evolutionära samband och funktionella egenskaper hos gener och andra genetiska element.
Acylbärarprotein
Består av en polypeptidkedja och 4´-fosfopantetein kopplade till en serinrest med en fosfodiesterbindning. Acylgrupper binds som tiolestrar till pantotenylgruppen. Acylbärarprotein ingår i alla steg i cytoplasmasystemets fettsyrasyntes.