Sackaros
Sakkaros, även känd som sacharos eller sukros, är ett disacharid som består av glukos och fruktosmolekyler som är kemiskt bundna tillsammans.
Gradientcentrifugering
Sötningsmedel
"Ett sötningsmedel är ett icke-nutritivt eller lågnäringsvärdes sockerersättande ämne som används för att ge mat och drycker sötma utan att bidra till tandskador, viktökning eller störningar av blodsockernivån."
betafruktofuranosidas
Beta-fructofuranosidase är ett enzym som bryter ned sackarider med fructosföreningar i beta-configuration, vilket frigör monosackarider som glukos och fructos. Detta enzym har potentialen att användas inom industriella processer, såsom produktion av sötningsmedel och alkoholhaltiga drycker, genom att hydrolysera eller transglykosylera substrat som sackaroser och komplexa kolhydrater.
Glukosyltransferaser
Enzymer som katalyserar överföringen av glukos från nukleosiddifosfatglukos till en acceptormolekyl som ofta är ett annat kolhydrat. EC 2.4.1.-.
Smak
Fruktsocker
Ett kolhydrat i söta frukter och honung som är lösligt i vatten, alkohol eller eter. Det används som konserveringsmedel och i infusionsvätska för parenteral näringstillförsel (dropp).
Stärkelse
Stärkelse är ett kosttillskott eller livsmedelsprodukt som består av nästan ren amylopektin eller amylose, två former av polysackarider (kolhydrater) som utvinns från stärkelserika vegetabiliska material, såsom majs, potatis eller korn. Stärkelse används ofta som tjockmjölkealternativ för att ge en geléartad konsistens till maträtter eller som stabilisator och texturförbättrare i industriellt framställda livsmedel.
Kolhydratmetabolism
Kolhydratmetabolism är den biologiska processen där kolhydrater, som glukos, stärkelse och cellulosa, baksedes, omvandlas och lagras eller oxideras för att frigöra energi i levande organismer. Denna process inkluderar nedbrytning av komplexa kolhydrater till enklare sockermolekyler, glukos, som kan tas upp av cellerna och användas som energikälla eller lagras som glykogen i levern och musklerna. Kolhydratmetabolismen innefattar också syntesen av ny kolhydrater från enklare byggstenar, såsom glukos, för att producera bland annat polysackarider som cellulosa och stärkelse i växter.
Sukras
Kolhydrater i kosten
Kolhydrater i föda innehållande spjälkningsbara sockerarter och stärkelsesorter och icke spjälkningsbar cellulosa och andra kostfibrer. De förra utgör det främsta energikällan. Sockerarterna förekommer i sockerbetor och sockerrör, frukt, honung, majs, sirap, mjölk och mjölkprodukter osv. Stärkelse återfinns i sädeskorn, ärtväxter, rotfrukter osv.
Sockersyra
Kariesframkallande ämnen
"Sönderfallsbildande substanser" är en medicinsk term som refererar till ämnen, vanligtvis kolhydrater som socker och stärkelse, som kan orsaka karies (tandförfall) genom att skapa ett miljö för munhåligabakteriers tillväxt och produktion av syra, vilket leder till erosion och degeneration av tanden.
Streptococcus mutans
Maltos
En dextrodisackarid av malt och stärkelse.
Floem
I en enda mening kan floem definieras som ett växts transportsystem för assimilater, såsom socker och aminosyror, från de delar där de producerats till de delar där de används eller lagras. Det transporterade materialet flödar med hjälp av tryckkraft skapad av osmos och differenser i sötningsgrad. Floem består av specialiserade celler som bildar floemfiber och sievtubler, vilka är sammanlänkade för att möjliggöra transporten av näringsämnen.
Växtproteiner
Molekylvikt
Raffinos
Raffinosa är ett oligosackarid som består av fyra monosackarider (galaktos, glukos och två molekyler fruktos) som finns i vissa grönsaker, som bönor, lök och gröna ärtor. Det kan orsaka mag-tarmsymtom hos människor med en speciell ärftlig sjukdom som kallas hereditärt sukrasemangel (GSDI). Raffinosa är inte brytbar för dem, eftersom de saknar ett enzym som behövs för att bryta ned raffinosan till monosackarider som kan absorberas i tarmen.
Fruktokinaser
Koksalt
Trehalos
Trehalos är ett naturligt förekommande sockerartat kolhydrat som består av två glukoseenheter. Det finns hos en rad olika levande organismer, inklusive bakterier, svampar, växter och djur, och har en stabil struktur som gör att det kan agera som ett effektivt skyddsmolekyl under extrema förhållanden såsom torka, höga temperaturer och högt saltinnehåll. Trehalos används inom medicinen som en excipient i vissa läkemedel och har också visat potential som en terapeutisk substans i behandlingen av neurodegenerativa sjukdomar och andra patologiska tillstånd.
Hypertona lösningar
Lösningar med högre osmotiskt tryck än referenslösning av t ex blod, plasma eller interstitiell vätska.
Smaktröskel
En smaktröskel (taste threshold) är det minsta koncentrationsnivån av en viss smakstoff (salt, söt, bitter, umami eller sur) som en individ kan uppfatta och skilja ut från en neutral referenspunkt.
Glukos
Kinin
En alkaloid från barken på Cinchona-trädet. Den används mot malaria och utgör den aktiva beståndsdelen i cinchona-extrakt som använts för det ändamålet sedan åtminstone 1633. Kinin har också svagt feberdämpande och smärtstillande verkan och har därför använts i förkylningspreparat. Det har varit i vanligt bruk som bitter- och smaksättningsmedel, och det är fortfarande användbart mot babebios. Kinin kan även användas vid vissa muskelåkommor, särskilt nattlig benkramp och myotonia congenita, tack vare den direkta verkan på muskelmembran och natriumkanaler. Dess verkningsmekanism mot malaria är inte helt klarlagd.
Smakuppfattning
Elektronmikroskopi
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.
Sackarin
Saccharin är ett artificiellt sötningsmedel som är mycket sötare än socker, men har nästan inget närings- eller energivärde.
Kolhydrater
Den största klassen organiska föreningar, bestående av aldehyd- eller ketonderivat av polyhydriska alkoholer, särskilt pentahydriska och hexahydriska, så benämnda därför att vätet och syret förekommer i sådana proportioner att de bildar vatten, Cn(H2O)n. De viktigaste omfattas av små sockerarter (enkla monosackarider) såväl som stora stärkelsearter, glykogener, cellulosa- och gummiarter. Födoämnesrelaterade kolhydrater hänförs till "kolhydrater i kosten".
Aspartam
Molekylsekvensdata
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Köldskyddsmedel
Disackarider
Växtblad
En växtblad är ett blad som hör till en växt, och är en flata, ofta brett utbredd struktur som har en viktig funktion för fotosyntesen genom att utgöra en stor yta för att ta emot solljus. Växtbladet innehåller också klorofyll och andra pigment, som gör att det kan absorbera ljusenergi och använda den till att producera näringsämnen genom fotosyntes. Dessutom har växtblad ofta en skyddande funktion för växten, och kan även ha en roll i växtens vattenförlustreglering. Slutligen kan växtblad ha en attraktiv funktion för att attrahera pollinerare till blommande växter.
Odlingsmedia
Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.
Osmos
Osmose är ett biologiskt och fysikaliskt fenomen som beskriver sättet på vilket vattenmolekyler diffunderar genom en semipermeabel membran från ett område med lägre salthalt (eller sötningsgrad) till ett område med högre salthalt (eller sötningsgrad), i ett försök att utjämna koncentrationsskillnaden. Den resulterande kraften som skapas av denna diffusion kallas osmotisk tryck, och den påverkar livsviktiga processer hos levande organismer, såsom reglering av vatten- och näringsupptag i celler och vätskebalans i kroppen.
Saccharum
I en enkel medicinsk betydelse refererar 'Saccharum' till socker, vanligtvis rör det sig om ren rörsocker (sacsaros) som är ett naturligt socker extraktat från sockerrör eller sockerbetor. Saccharum används ofta som sötningsmedel i livsmedel och drycker, men kan även användas inom medicinen för att behandla vissa tillstånd såsom lågt blodsockernivå (hypoglykemi). Det är viktigt att notera att överdriven konsumtion av socker kan leda till ohälsa, som ökat risk för fetma, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar.
Reglering av genuttryck, växter
Uridindifosfatglukos
Uridindifosfatglukos (UDP-glukos) är ett nukleotidsugarsfosfat, som består av en molekyl uridinmonofosfat (UMP) kopplad till en sockermolekyl (glukos) via en fosfatgrupp. Det är en viktig biomolekyl inblandad i olika cellulära processer, särskilt i syntesen av glykosider och andra kolhydrater. UDP-glukos fungerar som en donator av glukosenheter under dessa reaktioner, vilket möjliggör för levande organismer att bygga upp komplexa kolhydratstrukturer i sina cellmembran och andra strukturer.
Dextranas
Betingning, operant
Cellmembran
Biologisk transport
Förflyttning av ämnen, inkl. biokemiska substanser och läkemedel, genom cellmembran och epitellager, vanligen med passiv diffusion.
Osmolaritet
Osmolaritet är ett mått på koncentrationen av osmotiskt aktiva partiklar, vanligtvis lösta joner och molekyler, per liter i en lösning. Det specificerar den totala mängden små partiklar som bidrar till osmosen, ett fenomen där vatten diffunderar över en semipermeabel membran från en region med lägre salthalt till en region med högre salthalt för att nå jämvikt. Osmolaritet uttrycks vanligtvis i osmol/L (osmoler per liter).
Glukaner
Tritium
Tritium, symbolized as ^{3}H, is a radioactive isotope of hydrogen with a half-life of approximately 12.3 years. It consists of one proton and two neutrons in its nucleus. Tritium is commonly used in research and in the production of self-luminous compounds, such as in glow-in-the-dark watches and exit signs. When tritium decays, it emits a low-energy beta particle, which can be utilized in various applications, including nuclear medicine and scientific research. However, exposure to tritium should be limited due to its radioactive nature, as it can pose potential health risks if ingested, inhaled, or absorbed through the skin.
Vatten
I en medicinsk kontext kan 'vatten' referera till vattendricket i kroppen, även kallat kroppsvatten. Detta är allt det vätska som finns inuti och utanpå celler i kroppen. Kroppsvatten består av två huvudsakliga kompartment: intracellulärt vatten, som befinner sig inne i cellerna, och extracellulärt vatten, som befinner sig utanför cellerna. Extracellulärt vatten kan delas upp i vätska i blodkärlen (plasma) och interstitialvätska, som är vätskan mellan celler.
Membrantransportproteiner
Polyakrylamidgelelektrofores
Feeding Behavior
Subcellulära fraktioner
Subcellular fractions refer to the distinct components or particles that are isolated from a cell by various fractionation techniques, each containing different types of cellular structures and molecules. These fractions can include organelles such as the nucleus, mitochondria, endoplasmic reticulum, Golgi apparatus, lysosomes, peroxisomes, and plasma membrane, as well as cytoskeletal elements, ribosomes, and soluble proteins. The isolation of these subcellular fractions allows for the independent study of their unique functions, compositions, and interactions in cellular processes and diseases.
Osmotiskt tryck
Osmotiskt tryck är ett kolloidosmotiskt tryck som uppstår över ett semipermeabelt membran mellan en lösning med högre koncentration av osmotiskt aktiva partiklar och en lösning med lägre koncentration, på grund av diffusionskrafter som strävar efter att utjämna koncentrationsskillnaden. Detta orsakar vattenmolekyler att diffundera från den lägre koncentrerade sidan till den högre koncentrerade sidan för att nå jämvikt, vilket kan leda till volymförändringar i de berörda kompartmenten.