Saliv är ett vattenbaserat sekret som produceras av käkspeckarna och tungspetsgländerna i munhålan. Det består huvudsakligen av vatten, men innehåller också elektrolyter, enzymer och proteiner som hjälper till att bryta ner mat, skydda tänderna och underlätta sväljningen.

Artificiell saliv är en syntetisk substans som designedes för att imiteras människors naturliga saliva. Den används vanligtvis för att lindra torrhetskänslor i munhålan och halsen, ofta som ett komplement till behandling av munsjukdomar eller biverkningar från vissa mediciner. Artificiell saliv kan innehålla olika ingredienser såsom vatten, gelatin, glycerin, sorbitol och smakämnen, men den saknar de enzymer och proteiner som finns i naturlig saliva.

Salivproteiner och peptider är en samling av proteiner och peptider (små proteiner) som produceras och utsöndras av speicheldrüserna, vilka hjälper till att bryta ner mat, skydda tänderna från nedbrytning och infektioner samt underlätta sväljningen.

Salivavsöndring, även känd som sialometri, är en medicinsk term som refererar till mängden saliva som produceras och secretionstakten under en given tidsperiod.

The parotid gland is the largest of the major salivary glands and is located in the neck, anterior to the ear. Its primary function is to produce and secrete saliva into the mouth, aiding in digestion and maintaining moisture in the oral cavity.

Spottkörtlar, även kända som salivary glanders, är en typ av exokrin körtlar som producerar och sekreterer saliv in i munhålan för att underlätta sväljning, smakperception och skydd mot infektion.

Den underkäksspottkörteln, eller submandibularglandet, är en av de två större spottkörtlarna i munhålan, belägen under underkäken och producerar cirka 60% av all saliv i vila.

Den ovala håligheten som utgör toppen av matsmältningskanalen och består av två delar, vestibulum oris och den egentliga munhålan.

En sublingual körtel är en salivkörtel som finns under tungan och sekreterar särskilt enzymer som börjar nedbryta kolhydrater redan i munhålan.

Det dominerande immunglobulinet i exokrina sekret, så som mjölk, andningsvägarnas och tarmarnas slem, saliv och tårar. Den kompletta molekylen (ca 400 kD) består av två IgA-enheter med fyra kedjor, en sekretorisk komponent och en J-kedja.

Muntorrhet definieras som ett tillstånd där slemhinnan i munnen är torr och obekväm, ofta orsakad av brist på nedsköljning eller syrebrist i kroppen.

'Streptococcus mutans' är en gram-positiv, anaerob bakterie som främst förekommer i munhålan hos människor och är en av de huvudsakliga orsakerna till tandsmutsjukdomar, såsom karies, genom att producera syror som angriper tandemaljen.

Tunn beläggning på tandytorna som ofta ger upphov till kariesangrepp och tandköttsinflammation (gingivit). Placket består av muciner från spottkörtlarna och mikroorganismer.

'Tandhinna' refererar till den hala, gula eller bruna substansen som består av proteiner, kolhydrater och cellrester som kan ansamlas vid tandsäckens öppning (pulpahålan) och kring tanden, ofta orsakad av inflammation eller infektion i tandsäckens blodkärl. Det är ett tecken på en allvarlig tandinfektion som kan leda till smärta, svullnad och eventuellt förlust av tanden om den inte behandlas.

Lokalt angrepp på tandytan, vilket inleds med urkalkning av emaljen, fortsätter med enzymatisk nedbrytning av organiska strukturer och slutar med att det bildas hålrum. Om inte angreppet hejdas kan urholkningen tränga igenom emaljen och tandbenet tills pulpan nås. De tre vanligaste teorierna om uppkomsten av karies är att syra från bakterier leder till urkalkning; att mikroorganismer bryter ned emaljprotein; eller att keratolytiska mikroorganismer producerar kelater som leder till urkalkning.

Histatin är ett slags proteiner, kallas även peptider, som produceras i munnens slemhinna och har en viktig roll för munhygienen genom att hjälpa till att kontrollera bakterieväxten och underlätta remineraliseringen av tänderna. De utgör också ett försvar mot patogena mikroorganismer som kan orsaka sjukdomar i munhålan.

Ett släkte grampositiva, stavformade och icke rörliga bakterier. Eventuella filament är antingen raka eller vågiga.

Ytorna i munhålan, inkluderande tandköttets slemhinna, gommen, läpparna, kinderna, munbotten och andra delar. Slemhinnan består för det mesta av icke-keratiniserat, skiktat och skvamöst epitel som täcker muskelvävnad, ben eller körtlar, men som på vissa ställen kan uppvisa varierande grad av keratinisering.

Ett gelébildande mucin som övervägande uttrycks av körtlar under luftvägarnas slemhinnor och spottkörteln. Det utgör en av de huvudsakliga beståndsdelarna i salivmucin med hög molekylvikt.

'Prolinrika proteindomäner' refererar till sekvenser av aminosyror inom proteiner som har en högre än genomsnittlig andel prolinresidyer, vilket kan ha betydelse för proteiners struktur och funktion.

"Sekretionshastighet" refererar till mängden sekret som produceras och utsöndras från en körtel per tidsenhet. Det kan appliceras på olika kroppsliga system, såsom speicheldrüsor (spottkörtlar), levern och lungorna. I en enkel mening: "Sekretionshastigheten är hastigheten på sekretering av ett specifikt sekret från en körtel."

Slutna håligheter eller blåsliknande svullnader, normala eller onormala, klädda med epitelvävnad och oftast med innehåll av någon flytande eller halvflytande substans.

Sluten, vätskefylld och epitelklädd hålighet eller blåsa i bröstet. Bröstcystor kan uppträda som en enstaka, stor cysta i ena bröstet eller som spridda cystor, eller i båda brösten, som vid fibrocystisk bröstsjukdom

Polycystic kidney disease (PKD) is a genetic disorder characterized by the growth of multiple cysts in the kidneys. These cysts are fluid-filled sacs that can cause the kidneys to become enlarged and can eventually lead to kidney failure. PKD can also affect other organs, such as the liver and heart, and is often associated with high blood pressure and chronic pain. There are two main types of PKD: autosomal dominant PKD (ADPKD) and autosomal recessive PKD (ARPKD). ADPKD is more common and tends to develop in adulthood, while ARPKD is rarer and typically presents in infancy or early childhood.

Den bukspottkörteln är en exokrin oglandulär organ som producerar och sekreterar flera enzymer inklusive amylas, lipas och trypsin involverade i digestionen av kolhydrater, fett och protein i mag-tarmkanalen.

Flytande innehåll i epitelklädda hålrum eller blåsor.

En ovarianskyst är en flüssighetsfylld encellig eller multicellig sacliknande struktur som bildas på äggstocken (ovarium).

Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.

I en enkel mening kan elektricitet definieras som en naturlig fenomen som orsakas av positiva och negativa laddningar. Denna laddning kan flyta genom olika material, till exempel metalliska ledare, och generera ett elektriskt fält som kan användas för att driva en rad olika maskiner och enheter, inklusive medicinska instrument och behandlingsmetoder. I medicinen används elektricitet ofta för att stimulera muskler eller nerver, påverka hjärtats rytm eller skapa bilder av kroppens inre strukturer med hjälp av tekniker som elektrokardiografi (ECG), elektromyografi (EMG) och röntgen avsljusning.

Implanterbara anordningar som omvandlar biologiskt alstrad energi (kemisk energi från t ex metaboliska reaktioner eller mekanisk energi från regelbundna rörelser) till elektrisk energi. Denna typ av k ällor kan vara biogalvaniska celler, biobränsleceller eller jonkoncentrationsceller.

In the context of medicine, "foreign bodies" refer to any objects or substances that are not naturally found in or produced by the body and have been introduced into it, often through accidental or surgical means. These can range from small objects like splinters or ingested items, to larger devices such as pacemakers or joint replacements. Foreign bodies can cause a variety of health issues, including infection, inflammation, and tissue damage, depending on their size, location, and composition.

Naturliga källor för energiförsörjning.

Planerat utnyttjande av och hushållande med energitillgångarna.

Anordningar för energialstring.

Anläggningar som omvandlar någon form av energi till elektricitet, som t ex vattenkraftverk, ånggeneratorer, dieselelektriska maskiner, kärnkraftverk eller vindkraftverk.