Silver
I medicinsk kontext, används silver ofta inom produkter för desinfektion och cicatrisering på grund av dess antimikrobiella egenskaper. Sålunda kan "silver" definieras som ett mineral som används i medicinska applikationer för att reducera risken för infektioner genom att störa bakteriers och svampars tillväxt och reproduktion.
Silvernitrat
Silvernitrat är ett salt av silver och salpetersyra, med den kemiska formeln AgNO3. Det används inom medicinen som ett antiseptiskt och desinfektionsmedel, särskilt för att behandla ögoninfektioner hos nyfödda barn, så kallad ögonprofilaxi, samt vid behandling av brännskador. Silvernitrat är även ett starkt oxidationsmedel och kan orsaka missfärgningar eller skador på huden och slemhinnorna om det används felaktigt.
Silverföreningar
'Silverföreningar' refererar till sammansättningar eller legeringar av silver med andra metaller eller element, som vanligtvis innehåller mellan 90-95% silver och 5-10% andra metalliska grundämnen, såsom koppar, nickel eller zink. Dessa föreningar har använts i medicinska sammanhang på grund av deras antimikrobiella egenskaper, särskilt för att behandla ytliga infektioner och vårda sår.
Silverfärgning
"Silverfärgning" är en histologisk teknik där silvernitrat används för att färga strukturer som innehåller silverproteiner, såsom amyloidplack i hjärnan, för att underlätta mikroskopisk observation och diagnostisering av sjukdomar som Alzheimers.
Silversulfadiazin
Silver sulfadiazine är ett topisk antibiotiskt preparat som används för att behandla brännskador och andra sår som är susceptibla för infektioner. Den verkar genom att inhibera bakteriel tillväxt i sårområdet, vilket hjälper till att förebygga eller behandla infektioner. Preparatet består av silverjoner kombinerade med sulfadiazin, en sulfonamidantibiotikum. Silver sulfadiazine är rekommenderad för användning under kortare tidsperioder på grund av potentialen för biverkningar relaterade till sulfonamider, såsom hudreaktioner och blodcellssänkningar.
Metallnanopartiklar
Silverförgiftning
Grön kemi
"Grön kemi," eller "grönhet" inom kemin, refererar till principer och praktiker som syftar till att minska den negativa miljöpåverkan som orsakas av kemiska processer och produkter. Detta kan uppnås genom att designa produkter och processer som är säkrare, mer energieffektiva, hållbara och mindre skadliga för människor och miljön under hela livscykeln. Exempel på aspekter inom grön kemi kan vara att använda miljövänliga lösningsmedel, minimera avfall, öka resurseffektiviteten och minska energianvändningen. Sammanfattningsvis kan "grön kemi" definieras som en hållbar och ansvarsfull metod för att skapa, tillverka och använda kemiska produkter och processer.
Silverproteiner
"Silver proteins refer to a type of protein that have been bonded with silver ions or silver nanoparticles, often for use in medical applications such as wound dressings and coatings on medical devices. These proteins can help to deliver the antimicrobial properties of silver in a controlled and stable manner."
Nucleolus Organizer Region
A Nucleolus Organizer Region (NOR) refererar till kromosomregioner som innehåller DNA-sekvenser som är involverade i syntesen av ribosomalt RNA (rRNA). Dessa regioner består av upprepade sekvenser av arvasanen Nucleolar Organizer (NOR), som återfinns på akrocentriska kromosomer hos människor, det vill säga de korta armarna på kromosom 13, 14, 15, 21 och 22.
Färgning och märkning
"Färgning och märkning är tekniker inom histologi och patologi som involverar användning av färgämnen eller markörer för att synliggöra, kontrastera eller identifiera specifika strukturer, celltyper eller molekyler i vävnader eller preparat, vilket underlättar observering och analysering under mikroskopi."
Antiinfektiva medel, lokala
Partikelstorlek
"Partikelstorlek" refererar till den fysiska storleken på en partikel, ofta uttryckt i måttenhet av enheten för diameter, som nanometer (nm) eller micrometer (µm). Denna egenskap är viktig att känna till inom flera medicinska områden, såsom läkemedelsformuleringar och diagnostiska tester, där små partiklar kan ha unterschiedliga effekter och förmågor beroende på deras storlek.
Nanokompositer
I en enkel medicinsk kontext kan 'nanokompositer' definieras som sammansatta material med minst en komponent på nanoskalan, vanligtvis med dimensioner mellan 1-100 nanometer. Dessa kompositer designas ofta för att utnyttja unika egenskaper hos nanomaterialet, såsom stor yta till volymförhållande och katalytisk aktivitet, för att förbättra materialets fysiska, kemiska eller biologiska prestanda. Exempel på medicinska tillämpningar av nanokompositer inkluderar nanoskaliga hälso- och sjukvårdsprodukter som diagnostiska verktyg, läkemedelsleveranssystem och tandmaterial.
Guld
Kolloider
I medicinsk kontext, är en kolloid en heterogen blandning bestående av två olika faser, där minst en av faserna är dispers, med partikelstorlekar mellan 1-1000 nanometer (nm). Kolloider kan vara stabila över tid tack vare intermolekylära krafter som attraherar och håller samman de två faserna. De förekommer naturligt i naturen, till exempel i blodet där proteiner och andra molekyler är kolloidalt dispersa i vatten, men kan också skapas syntetiskt för medicinska tillämpningar, som till exempel kontrastmedel vid bilddiagnostiska undersökningar.