Simianvirus 40
"Simian Virus 40 (SV40) is a DNA tumor virus that is found in some species of monkeys and is known to cause cancerous and noncancerous transformations in human cells in vitro. It has been studied extensively as a model for viral oncogenesis."
Virala tumörantigener
Transformationsantigener, polyomavirus
Antigener från polyomavirus som orsakar infektion och celltransformation. Det stora T-antigenet behövs för initiering av DNA-syntesen, för att undertrycka transkription av den tidiga regionen, och är tillsammans med mellan-T-antigenet ansvarigt för omvandlingen av primära celler. Det lilla T-antigenet är nödvändigt för fullföljande av infektionscykeln.
Haplorhini
Virusförökning
RNA-virus
Celltransformation, viral
"Cell transformation, viral" refererer til den proces hvor et virus inficerer en celle og forårsager ændringer i cellens genetiske makeup og opførsel, fremme cells overvækst eller udvikling af cancer. Dette sker når virale oncogener eller andre gener der påvirker cellcyklussen aktiveres og/eller regulerende gener støjes. Eksempler på virusser der kan forårsage celtransformation inkluderer humane papillomavirus (HPV), hepatitis B-virus (HBV) og Epstein-Barr virus (EBV).
Cellinje
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Vacciniavirus
Typarten av Orthopoxvirus, och besläktad med kokoppsvirus, men med okänt ursprung. Viruset har använts för levande vaccin mot smittkoppor. Det används också som vektor för tillförsel av främmande DNA till djur. Kaninkoppsvirus är en underart av Vacciniavirus.
Virusodling
"Viruscultivation" or "virus cultivation" refers to the process of growing and multiplying viruses in a controlled laboratory setting, typically using host cells such as tissue cultures or embryonated eggs. This is often done to study the properties and behavior of viruses, produce vaccines, or develop antiviral drugs.
Virusgener
Virusreceptorer
Defekta virus
Virus, som pga att de saknar ett komplett genom inte kan replikera fullständigt eller bilda proteinhölje. Vissa är värdberoende, i den mening att de kan föröka sig endast i sådana cellsystem som tillhandahåller den genetiska funktion de själva saknar. Andra, så kallade satellitvirus, kan endast föröka sig när deras genetiska defekt kompenseras av hjälparvirus.
Virusproteiner
"Virusproteiner" refererer til proteiner som produceres af et virus for å fullføre sin infeksjonsprosess og reproducerer seg i værtsorganismen. Disse proteinet kan ha ulike funksjoner, såsom å binde til værtscellene for å fremme infeksjonen, å beskytte virusgenomet under overføringen mellom værter eller å hjelpe med replikasjonen av viruset.
Endotelceller
I en enkel mening kan endotelceller definieras som den typ av celler som liner blodkärl och lymfkärl inom kroppen. Dessa celler bildar en tunn epitelellskiva, eller endotelet, som är i direkt kontakt med blodet eller lymfan och har en yta av ungefär 1000 kvadratmeter hos en vuxen människa.
Virus Shedding
"Virus shedding" refererer til når en inficeret individ udskiller viruspartikler fra sin krop, enten gennem respirationssystemet (f.eks. hoste og nys), afføring eller andre kropsvæsker, afhængigt af hvilken type virus der er tale om. Dette kan ske før individet viser tegn på sygdom, under sygdomsforløbet eller efter symptomerne er forsvundet. Virus shedding er en vigtig overvejelse i smittebekæmpelse og forebyggelse af overførsel af infektioner fra menneske til menneske.
Virussjukdomar
En virussjukdom är en infektionssjukdom som orsakas av ett virus, vilket är en mycket liten obligat parasitisk partikel som består av genetiskt material (DNA eller RNA) inneslutet i en proteinhölja. Virus kan inte reproducera sig själva utan behöver invadera en värdcell för att kunna föröka sig, vilket ofta orsakar skada på värdorganismen. Symptomen på en virussjukdom varierar beroende på vilken typ av virus som orsakar sjukdomen och kan inkludera feber, hosta, diarré, sår i munhörnen eller utslag. Exempel på vanliga virussjukdomar är influensa, förkylning, vattkoppor och HIV/AIDS.
RNA, viralt
"Viralt RNA" refererer til RNA-molekyler som er en del av strukturen eller funksjonen på et virus. Virus er små infektiøse partikler som består av genetisk materiale (RNA eller DNA) emballert i et proteinhylle. Viralt RNA kan være enten en del av viruset selv, som ses i positive-sense enkelstrengede RNA-viruser og negative-sense enkelstrengede RNA-viruser, eller det kan være et mellemledd i replikasjonen av retrovirus, som har RNA-genomer. Viralt RNA kan også være involvert i syntesen av proteiner for viruset.
Virussammansättning
Växtvirus
DNA-virus
Virusarter, vars nukleinsyra (arvsmassa) består av DNA (deoxiribonukleinsyra).
Sindbis-virus
Sindbis virus (SINV) is an alphavirus from the Togaviridae family that is transmitted to vertebrates through mosquito vectors, primarily of the genera Culex, Aedes, and Coquillettidia. It was first isolated in 1952 from mosquitoes in the Sindbis region of Egypt and has since been found in various parts of the world, including Europe, Asia, Africa, and Australia. The virus can infect a wide range of hosts, such as birds, reptiles, and mammals, but humans are typically dead-end hosts, meaning they do not contribute to the transmission cycle.
BK-virus
Syn. Polyomavirus hominis 1.
Mässlingvirus
Influensa A-virus, subtyp H1N1
Influenza A-virus med subtyp H1N1 är ett specifikt subtyp inom influensavirus typ A, som orsakar influensa (gräsfångetyp). Detta subtyp har en yttre proteinkapsel bestående av två huvudproteiner, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), där H1N1 specificerar just denna undergrupp. Viruset är känt för att orsaka både säsongsbundna influensautbrott samt pandemier, såsom den globala pandemin 2009 som orsakades av en ny variant av H1N1-viruset.
Polyomavirus
Polyomavirus är ett släkte av små, icke-veloppade DNA-virus som infekterar däggdjur, inklusive människor. De orsakar oftast asymptomatiska infektioner hos vuxna, men kan leda till allvarliga sjukdomar hos immunosuppicerade individer. Mänskliga polyomavirus innefattar JC-virus och BK-virus, som kan orsaka progressiv multifokala leukoencefalopati (PML) respektive nefropati.
Polyomaviridae
Polyomaviridae är en familj av små, icke-vävnadsspecificerande DNA-viruses som kan infektera ett wide range av däggdjursarter, inklusive människor. Familjen innehåller mer än 70 arter, varav flera är kända för att orsaka sjukdomar hos människor, som exempelvis BK-virus och JC-virus som kan leda till svåra komplikationer i immunförsvagda individer. Virusen i denna familj har en dubbelsträngat DNA-genom och är icke-växtspecifika, vilket betyder att de kan infektera flera olika arter. De tenderar att vara låggradigt patogena eller asymptomatiska hos immunkompetenta värdar men kan orsaka allvarliga sjukdomar i immunförsvagda individer.
Molekylsekvensdata
Influensa A-virus, subtyp H5N1
Influenza A virus, subtype H5N1 refers to a specific subtype of the Influenza A virus that has the surface protein hemagglutinin (H) type 5 and neuraminidase (N) type 1. It is also commonly known as avian influenza or bird flu because it mainly affects birds, but can occasionally infect humans and other animals. The H5N1 subtype has caused several outbreaks in poultry populations around the world and has been associated with a high mortality rate in humans who have become infected, although human-to-human transmission is rare.
Parainfluenza Virus 5
Parainfluenzavirus 5, även känt som Human Parainfluenzavirus 5 (HPIV-5), är ett sjukdomsframkallande virus tillhörande familjen Paramyxoviridae och släktet Respirovirus. Det upptäcktes först under tidigt 2000-tal och har sedan dess identifierats som en av de sex humana parainfluensavirusen (HPIV 1-4, HPIV-5 och HPIV-6).
Arbetsmarknadsåtgärder för funktionshindrade
Tumörvirusinfektioner
En tumörvirusinfektion är en infektion med ett virus som kan orsaka onormal celltillväxt och bildning av tumörer eller cancer i värden. Tumörvirusen integrerar sitt genetiska material i värdcellens DNA, vilket kan leda till oreglerad celldelning och slutligen cancer. Exempel på sådana tumörvirus inkluderar humant papillomavirus (HPV), hepatitis B-virus (HBV) och Epstein-Barr virus (EBV).
Hepatit B-virus
Plasmider
En plasmid är en liten, cirkulär dubbelsträngad DNA-molekyl som kan replikera självständigt och förekommer hos bakterier och andra encelliga organismer. Plasmider kan överföras mellan celler och innehåller ofta gener som ger resistens mot antibiotika eller kodar för toxiner. De används också i molekylärbiologi som vektorer för kloning av gener.
Viral Plaque Assay
En "Viral Plaque Assay" är en laboratoriemetod för att bestämma koncentrationen av infektiösa viruspartiklar i ett prov, uttryckt som plaqueformingenheter per ml (PFU/ml). Metoden bygger på att viruset infekterar celler i en monolayer av cellkulturer, vilka därefter dödas och bildar en "plaque" eller nekroszon runt varje infekterad cell. Genom att räkna antalet plakor kan man bestämma virustitern.
Influensa A-virus, subtyp H3N2
Influensa A-virus, subtyp H3N2, är ett subtyp av influensavirus typ A, som orsakar säsongsbundna epidemier och också kan vara ansvarigt för pandemier. Viruset har två proteiner på ytan, hemagglutinin (H) och neuraminidase (N), där H3 och N2 är de specifika typerna för detta subtyp. H3N2-viruset kan ge upphov till allvarliga sjukdomsfall, särskilt hos äldre och personer med underliggande hälsoproblem. Vaccinering rekommenderas varje år för att skydda mot de senaste cirkulerande influensavirusstammarna, inklusive H3N2.
West Nile-virus
Transkription, genetisk
Virusaktivering
Bassekvens
Respiratoriska syncytialvirus
Respiratory Syncytial Virus (RSV) is a highly contagious virus that primarily affects the respiratory system, causing inflammation and swelling of the airways, leading to symptoms such as coughing, wheezing, and difficulty breathing, and can be particularly severe in young children, older adults, and individuals with compromised immune systems.
Virion
Rubulavirus
'Rubulavirus' är ett släkte inom familjen Paramyxoviridae och ordningen Mononegavirales. Virusen inom detta släkte har en enkel, icke-segmenterad, negativt polariserad RNA-sträng som genetiskt material. Rubulavirus orsakar ofta milda respiratoriska symtom hos människor och djur, men kan även vara associerade med neurologiska sjukdomstillstånd. Exempel på välkända rubulavirus inkluderar mässling- virus (MeV) och parainfluensavirus typ 3 (HPIV-3).
Onkogenvirus
Ett onkogenvirus är ett virus som kan integrera sitt genmaterial i värddjurets DNA och därmed påverka cellcykeln och leda till oreglerad celldelning och cancerutveckling. Exempel på onkogenvirus inkluderar human papillomavirus (HPV), hepatitis B-virus (HBV) och humant T-lymphotropiskt virus 1 (HTLV-1).
Parainfluensavirus 1, humant
Parainfluensavirus 1, humant, är ett virus som tillhör paramyxovirusfamiljen och är en vanlig orsak till respiratoriska sjukdomar hos människor, särskilt barn. Viruset infekterar ofta de övre luftvägarna och kan orsaka symptom som snuva, hosta, feber och irritation i halsen. I allvarligare fall kan viruset leda till lunginflammation eller bronkit. Parainfluensavirus 1 är ett av fyra serotyper av parainfluensavirus som infekterar människor (typ 1, 2, 3 och 4).
JC-virus
En art av Polyomavirus, som ursprungligen isolerades från hjärnan hos en patient med progressiv multifokal leukoencefalopati (PML). Patientens initialer J.C. gav namn åt viruset. Infektion åtföljs inte av något uppenbart sjukdomstillstånd, men svårartad myelinnedbrytande sjukdom kan inträffa i ett senare skede, förmodligen till följd av reaktivering av latent virus.
Vero-celler
"Vero-celler" är en typ av immortaliserade celllinjer som används inom biomedicinsk forskning. De är avledda från tarmepitelceller hos det afrikanska gröna mangustemonstret (Cercopithecus aethiops) och har kapaciteten att dela sig oändligt många gånger i kultivering. Vero-celler är ett vanligt val inom cellbiologi och virologi på grund av deras stora potential till celldelning, stabilitet och deras sårbarhet för flera olika virusstammar. De används ofta som värdceller för att odla och studera virus, såsom viruset som orsakar COVID-19 (SARS-CoV-2), eftersom de tillåter effektiv replikation av dessa patogener.
Vesikulär stomatit-Indianavirus
Cricetinae
Reglering av genuttryck, virus
Neisseria
Neisseria är ett släkte av gramnegativa, aeroba kocker som normalt koloniserar människans slemhinnor, särskilt i näsa, rumpa och genitalier. Det finns över 20 arter av Neisseria, men de två kliniskt mest betydande arterna är Neisseria meningitidis (meningokocker) och Neisseria gonorrhoeae (goronococker). Meningokocker kan orsaka allvarliga infektioner som meningit och blodförgiftning, medan gonorococker orsakar könssjukdomen gonorré.
Kapsid
Transfektion
Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.
Paramyxoviridae
Paramyxoviridae är en familj av negativt polariserade, ensträngade RNA-virus som orsakar en rad sjukdomar hos djur och människor, inklusive mässling, röda hund och parainfluensa. Virusen i denna familj har en icke-segmenterad genom med en stor encapsidationskapsel och är vanligen förbundna med respiratoriska infektioner. De sprids ofta via droppinfektion eller direkt kontakt med infektiösa sekreter från sjuka individer eller djur.
Virala strukturella proteiner
"Virala structurproteiner" är proteiner som utgör den strukturella skal eller kapsiden runt ett virus. Dessa proteiner är nödvändiga för att virus ska kunna invadera och infektera värdkällen, och de hjälper till att skydda virala genetiska material under överföring och infektion. Virala structurproteiner kan variera mycket mellan olika virusstammar och kan ha en rad olika funktioner, inklusive bindning till värdceller, penetrering av cellmembran och sammansättning av den virala partikeln.
Cytopatogen effekt, viral
Synliga, morfologiska förändringar i virusinfekterade celler. Dessa omfattar avstängning av cellulärt RNA och proteinsyntes, cellfusion, frisättning av lysosomenzymer, ändrad cellmembranpermeabilitet, diffusa förändringar i de intracellulära strukturerna, förekomst av virala inklusionskroppar och kromosomavvikelser. Hit hör inte malign (elakartad) transformation, som är "cellförändring, viral". Undersökning av virala cytopatogena effekter är en värdefull metod för att identifiera och klassificera det virus som ger upphov till infektionen.
Viral latens
"Viral latency" refers to a state of viral infection where the virus becomes dormant within the host cell, often integrating its genetic material into the host's DNA, without producing new viruses or causing immediate harm to the host. The virus can remain in this latent state for an extended period, sometimes for the lifetime of the host, and may reactivate later under certain conditions, leading to the production of new viruses and potential illness. A common example of a virally latent infection is varicella-zoster virus (VZV), which causes chickenpox in children and can reactivate later in life as shingles.
Påssjukevirus
Typarten av Rubulavirus, som orsakar en akut infektionssjukdom hos människor, huvudsakligen barn.
Hjärninflammation, kalifornisk
Virusinfektion i hjärnan orsakad av serotyper av Kalifornienencefalitvirus, vilka överförs till människor av myggan Aedes triseriatus. De flesta fall beror på infektion med La Crosseviruset. Denna sjukdom är endemisk i den amerikanska mellanvästern och drabbar främst barn i åldrarna 5 till 10 år. Kliniska symtom är feber, kräkningar, huvudvärk och buksmärtor, följda av kramper, ändrad mental förmåga och fokala neurologiska störningar.
Hela-celler
Den första, kontinuerligt odlade cellinjen av humana, maligna celler, vilka kom från ett livmoderhalskarcinom hos "Henrietta Lacks". Cellerna används för virusodling och testning av cancerpreparat.
Nukleinsyrahybridisering
Nukleinsyrahybridisering är en laboratorieteknik där två komplementära enheter av DNA eller RNA kombineras genom att deras komplementära baspar bildar vätebindningar med varandra, vilket resulterar i en dubbelhelix. Denna metod används ofta för att identifiera och undersöka specifika sekvenser av nukleinsyror, såsom genetisk material från organismer, virus eller muterade gener.
Genetiska vektorer
DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.
Fågelsarkomvirus
Immunbristvirus, apa
An "immunodeficiency virus" is a type of virus that can weaken the immune system, making an individual more susceptible to infections and diseases. A well-known example is the human immunodeficiency virus (HIV), which causes AIDS (Acquired Immunodeficiency Syndrome) by infecting and destroying CD4+ T cells, key components of the immune system. This leaves the body vulnerable to various opportunistic infections and cancers. It is important to note that not all immunodeficiency viruses lead to AIDS; however, they all have the potential to significantly impact an individual's overall health and well-being.
Aminosyrasekvens
DNA, rekombinant
Biologiskt aktivt DNA som sammansatts in vitro av DNA-segment från olika källor. Det innehåller sammanfogningspunkten för en heteroduplexregion, där två olika DNA-molekyler är förenade.
Temperatur
I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.
Gradientcentrifugering
Neutralisationstester
En neutraliseringstest är en laboratoriemetod för att mäta hur väl ett specifikt antikroppsrespons kan neutralisera (i princip ‘stänga ner’) en given mängd av en patogen, till exempel en virus eller bakterie. Testen utförs genom att blanda en känd koncentration av patogen med ett serum som innehåller antikroppar (från en infekterad individ eller från vaccinering) och sedan mäta hur mycket patogen som fortfarande är aktiv efter en viss tids inkubation. Resultatet uttrycks ofta som ett titernummer, vilket representerar den högsta serumdilutionen där man fortfarande kan upptäcka aktiv patogen. En högre neutralisationstitel indikerar att serumet har en bättre förmåga att skydda mot infektion av den specifika patogenen.
Polyomavirusinfektioner
Polyomavirusinfectioner är infektioner orsakade av polyomavirus, ett släkte av DNA-viruset som kan infektera människor och djur. Vuxna tenderar att ha immunitet mot de flesta typer av polyomavirus, men barn kan bli smittade via nära personlig kontakt eller genom kontaminerad miljö. De flesta polyomavirusinfektionerna är asymptomatiska eller orsakar milda symptom hos barn, men vid infektion hos vuxna med nedsatt immunförsvar kan de leda till allvarliga komplikationer som exempelvis interstitiell nefrit, hemorragisk cystit och tumörer. Preventiva åtgärder inkluderar handhygien och att undvika direkt kontakt med infektiösa sekretioner.
Rekombination, genetisk
"Genetisk rekombination är ett naturligt fenomen där gener kombineras och omordnas på något sätt för att bilda ny DNA-sekvens. Detta kan ske genom olika mekanismer, till exempel crossing over under meios eller via specifika enzymer som kan klippa och klistra ihop DNA-strängar på nya sätt. Genetisk rekombination är viktig för genetisk variation och evolution."
Antivirala medel
Medel för förebyggande eller behandling av virussjukdomar. De kan ha olika verkningsmekanismer. Vissa hindrar virusreplikation genom att hämma DNA-polymeras; andra binder till specifika cellyterecepto rer och hindrar penetration eller höljeförlust; ytterligare andra hindrar viral proteinsyntes eller blockerar virussammansättningen.
Odlingsmetoder
Metoder för bevarande eller odling av biologiskt material under kontrollerade förhållanden i laboratorium. Hit hör odling av celler, vävnader, organ eller embryon in vitro. Såväl djur- som växtvävnader kan odlas på ett flertal sätt. Kulturerna kan härröra från normal eller onormal vävnad, och utgöras av en enda celltyp eller en blandning av celltyper.
Mutation
Hepatit A-virus
En art inom släktet Hepatovirus med en serotyp och två stammar: humant hepatit A-virus och aphepatit A-virus.
Semliki forestvirus
Semliki Forest Virus (SFV) är ett så kallat arbovirus, vilket betyder att det sprids via artrópoder, oftast insekter som stickande eller sugande arter, till exempel myggor och fästingar. SFV tillhör familjen Togaviridae och släktet Alphavirus. Viruset är negativt ensträngat RNA-virus och orsakar en mild febril syndrom hos människor. SFV förekommer naturligt hos myggor av arten Culex och smittar ofta apor i Afrika, men kan även spridas till andra djur och människor via myggstick. Viruset är inte särskilt allvarligt för människor, men kan orsaka en kortvarig feber och ibland ledvärk eller huvudvärk.
Cellkärna
Simplexvirus
Simplexvirus är ett släkte inom herpesvirussläktet, som orsakar humana herpes simplexinfektioner (HHS). Det finns två typer av humant simplexvirus: HSV-1 och HSV-2. HSV-1 tenderar att orsaka små sår i ansiktet, medan HSV-2 oftare orsakar genitala sår. Båda typerna kan dock orsaka infektioner på vilken kroppsdel som helst. Simplexvirus är ett DNA- virus och efter första smittotillfället etablerar sig viruset i nervceller där det kan ligga latent och ge upphov till återfall av infektionen under resten av individens liv.
Moloneys musleukemivirus
Promotorregioner, genetik
I en enkel mening kan promotorregionen inom genetiken definieras som den del av ett genetiskt material (DNA) där transkriptionsfaktorer binder till att initiera transkriptionen av ett specifikt gen. Promotorregionen ligger vanligtvis uppströms (5'-ändan) av det gen som ska transkriberas och innehåller ofta cis-regulatoriska element som reglerar genuttrycket genom att påverka bindningen av RNA-polymeras II, enzymet ansvarigt för transkriptionen av protein kodande gener.
Virusbindning
"Virusbinding" refererar till den initiala fasen av en virusinfektion, under vilken viruset binder sig till specifika receptorer på värddjurets celler med hjälp av sina yttre proteiner. Detta möjliggör för viruset att tränga in i cellen och använda dess mekanismer för att replikera sin egen genetiska information, vilket kan leda till sjukdom eller skada på värddjuret.
RNA, budbärar
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Tritium
Tritium, symbolized as ^{3}H, is a radioactive isotope of hydrogen with a half-life of approximately 12.3 years. It consists of one proton and two neutrons in its nucleus. Tritium is commonly used in research and in the production of self-luminous compounds, such as in glow-in-the-dark watches and exit signs. When tritium decays, it emits a low-energy beta particle, which can be utilized in various applications, including nuclear medicine and scientific research. However, exposure to tritium should be limited due to its radioactive nature, as it can pose potential health risks if ingested, inhaled, or absorbed through the skin.
Orthomyxoviridae
Orthomyxoviridae är en familj av viruses som innefattar de sjukdomsalstrande agensen bakom influensa hos människor och djur, även känd som influensavirus. Dessa virusar har en enkel, segmenterad RNA-genom och omges av ett lipidmembran med två membranproteiner: hemagglutinin (HA) och neuraminidase (NA). Virusen sprids vanligtvis via droppinfektion från en smittad individ och orsakar symptom som feber, hosta, nästäppa och muskelsmärta. Det finns tre typer av influensavirus som infekterar människor: A, B och C, där typ A är den mest virulenta och kan orsaka pandemier.
Oklassificerade virus
Immunfluorescensteknik
RNA, katalytiskt
En medicinsk definition av "RNA, katalytisk" är "Ribonukleinsyra med förmåga att fungera som en biokemisk katalysator, underlättande och accelererande specifika kemiska reaktioner inom cellen." Katalytiskt RNA, även känt som ribozym, är en typ av RNA-molekyl som kan binda till specifika substrat och utöva enzymatisk aktivitet, det vill säga att underlätta och accelerera kemiska reaktioner. Detta upptäcktes på 1980-talet och var en banbrytande upptäckt inom molekylärbiologin eftersom det ifrånsakade den länge gällande uppfattningen att endast proteiner kunde fungera som enzymer.
Hybridisering
Nukleoproteiner
Nukleoproteiner är proteiner som har en nära association med nukleinsyra, det vill säga DNA eller RNA. Denna association kan vara permanent eller tillfällig och kan involvera icke-kovalenta bindningar mellan proteinets aminosyrarestser och fosfatgrupperna i nukleinsyran. Nukleoproteiner har ofta en strukturell roll, där de hjälper till att ge stabilitet och form åt nukleinsyrorna, men de kan också ha en funktionell roll i cellulära processer som replikation, transkription och translation. Ett exempel på ett nukleoprotein är kapsidproteinet hos en virus, som omger och skyddar virala genomet.
Adenovirus, humant
Aviärt leukosvirus
'Aviärt leukosvirus' refererar till ett släkte virus inom familjen Retroviridae, som orsakar infektioner hos fåglar och kan leda till sjukdomen aviär leukos (fågelkörtelcancer). Virusen sprids främst via direkt kontakt med infekterade individer eller via kontaminerade födo- och vattenkällor. De är icke-patogena hos människor, men kan ha zoonotisk potential, vilket innebär att de kan överföras från djur till människa under speciella omständigheiter.
Tumörantigener
Proteiner, glykoproteiner eller lipoproteinfraktioner på tumörcellers ytor, som vanligen kan identifieras med monoklonala antikroppar.Många av dessa har antingen embryonalt eller viralt ursprung.
Gener
Blåtungavirus
Elektronmikroskopi
Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.
Orthomyxoviridaeinfektioner
Orthomyxoviridae-infektioner är infektioner orsakade av virus som tillhör familjen Orthomyxoviridae, inklusive influensavirus (som orsakar influensa eller säsongsbunden influensaliknande sjukdom) och thogotovirus. Dessa virus är oftast associerade med respiratoriska symtom som hosta, feber, tränsning och andningssvårigheter, men kan även orsaka andra komplikationer beroende på typen av virus och persons immunstatus.
Onkogenproteiner, virala
Onkogenproteiner av viral orgin är proteiner kodade av onkogener som initialt varit en del av virusgenomet. När sådana virus infectar värddjuret kan de integrera sitt genom med värddjurscellernas DNA, vilket i vissa fall kan leda till att cellens kontrollsystem för celldelning och apoptos påverkas. Detta kan i sin tur öka risken för onkogenesis, dvs. den process där normala celler transformeras till cancerceller. Ibland kan virus onkogener även överföras till värddjurets genetiska material och därmed bidra till utvecklingen av cancer hos värddjuret. Ett exempel på ett sådant onkovirus är humant papillomavirus (HPV), som kan orsaka livmoderhalscancer hos människor.
Hemagglutininer, virala
Hemagglutininer, virala, refererar till proteiner på ytan av vissa virus, särskilt influensavirus, som orsakar agglutination (sammanflockning) av röda blodkroppar. Dessa proteinmolekyler fungerar genom att binda sig till specifika sockerstrukturer på ytan av röda blodkroppar, vilket orsakar deras sammanflockning och kan leda till komplikationer som influensa. Hemagglutininer är viktiga mål för utvecklingen av influensavaccin, eftersom de hjälper till att stimulera immunförsvaret att producera antikroppar mot viruset.
DNA
En deoxiribonukleotidpolymer som utgör den grundläggande genetiska substansen i alla celler. Eukaryota och prokaryota organismer har normalt sitt DNA ordnat i dubbelsträngade strukturer, men i många viktiga biologiska processer ingår under vissa skeden enkla strängar. DNA, som består av en flersockerarts-fosfatstam med utskott av puriner (adenin och guanin) och pyrimidiner (tymin och cytosin), bildar en dubbelspiral som hålls ihop med vätebindningar mellan purinerna och pyrimidinerna (adenin mot tymin (AT) och guanin mot cytosin (GC)).
Sendaivirus
En medicinsk definition av 'Sendaivirus' är ett släkte av enkelsträngat RNA-virus som orsakar sjukdomar hos djur, inklusive människor. Dessa virus infekterar värdceller genom att binda till specifika receptorer på cellmembranet och använder sig av värdcellens mekanismer för att replikera sin egen genetiska information och syntetisera nya viruspartiklar. Sendaivirus orsakar ofta neurologiska symtom, såsom hjärninflammation (encefalit), och kan överföras till människor via vektorer som fästingar eller genom direktkontakt med infekterade djur. Exempel på sentaivirus inkluderar släktet Alphavirus, som omfattar virus som orsakar sjukdomar som chikungunyafeber och ockelsbenyra.
Upprepade sekvenser, nukleinsyra
'Upprepade sekvenser, nukleinsyra' refererar till en del av DNA- eller RNA-molekyler som innehåller en upprepad sekvens av nucleotider som upprepas minst två gånger i rad. Dessa upprepningar kan vara identiska eller något varierande, och de kan variera i längd från några få baspar upp till tusentals baspar. Upprepade sekvenser kan förekomma på flera olika sätt, inklusive direkt upprepning (till exempel 'AAAA'), inverterad upprepning ('ATAT' följt av 'ATAT') och komplext upprepande ('AGGA' följt av 'CTTC'). Upprepade sekvenser kan spela en viktig roll i genetisk styrning, evolution och sjukdom.
Virusintegration
Virusintegration, eller viralt integrering, är ett tillstånd där genomet från ett virus integrerats in i värdcellens DNA. Detta sker oftast med retroviruses, som HIV, då de har en speciell enzymkomplex kallad integras som insnöder viralgenomet in i värddjurscellens genetiska material. När virusets genomer är integrerade i värdcellen kan de använda värdcellens cellmaskineri för att producera nya viruspartiklar, vilket kan leda till spridning av viruset till andra celler. Virusintegration kan också påverka värdcellens funktion och i vissa fall orsaka onkogenesis, eller cancerutveckling.
Förstärkare, genetiska
Gula febernvirus
Herpesvirus 4, humant
Parainfluensavirus 3, humant
Human Parainfluenza Virus 3 (HPIV3) är ett enkelsträngat RNA-virus som tillhör Paramyxoviridae familjen och respiratoriska syncytialvirus (RSV) genuset. Det är ett vanligt virus som orsakar akuta respiratoriska infektioner hos barn och vuxna, särskilt under vintermånaderna. HPIV3 kan orsaka en bred spektrum av sjukdomar, från milda till allvarliga, inklusive övre andningsvägsinfektioner som förkylning och laryngotracheobronchitis (croup), samt nedre andningsvägsinfektioner som bronchiolit och pneumoni.
Virala fusionsproteiner
"Virala fusionsproteiner" refererer til specielle proteiner dannet af virus, der tillader viruset at fusionere sin membranstruktur med cellemembranen hos værtscellen under infektionsprocessen. Dette er en nøglekomponent i virus' mekanisme for at inficere celler og starte reproduktionen af deres genetiske materiale. Fusionsproteinet findes oftest som en del af virussens ydre overfladeproteiner og udviser en unik konformation, der gør det muligt at udføre den specifikke opgave at fusionere membranerne. Efter at have bundet til specifikke receptorer på værtscellen, undergår fusionsproteinet en konformationsendring, hvilket bringer virussens membran tæt på cellemembranen og muliggør derpå fusionen af de to membraner. Dette tillader virussen at frigøre sit genetiske materiale ind i værtscellen, hvor det kan tage kontrol over cell
Tobaksmosaikvirus
Tobacco mosaic virus (TMV) is a positive-sense single-stranded RNA virus that infects a wide range of plants, including tobacco, tomatoes, and cucumbers, causing a mosaic pattern of light and dark green patches on the leaves. It is one of the most well-studied plant viruses and is known for its stability and resistance to heat and chemicals, making it difficult to eradicate once established in a crop. TMV can be transmitted through mechanical means such as contaminated tools or hands, as well as through seed transmission. It is important to note that TMV is not harmful to humans or animals.
Polymeraskedjereaktion
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
Cystadenokarcinom, papillärt
Respiratoriska syncytialvirusinfektioner
Respiratory syncytial virus infection (RSV) is a contagious viral illness that primarily affects the respiratory system, causing inflammation and often leading to symptoms such as cough, congestion, runny nose, fever, and difficulty breathing, which can be particularly severe in young children, older adults, and individuals with weakened immune systems or underlying health conditions.
Virusantikroppar
Myxomvirus
Myxomavirus is a species of double-stranded DNA virus that primarily infects rabbits, causing the disease myxomatosis. It is highly contagious and often fatal to European rabbits (Oryctolagus cuniculus), but less so in native Australian rabbit species (such as the brush-tailed bettong and the Cape pygmy rabbit). The virus is transmitted through direct contact with infected rabbits or through insect vectors, such as mosquitoes and fleas. Myxomatosis is characterized by swelling of the eyelids, nose, and genital region, followed by the development of multiple skin tumors and, ultimately, death in many cases. The virus has been used as a biological control agent to manage wild rabbit populations in Australia and Europe.
Viruisinaktivering
"Viriusinaktivering" refererar till processen där ett virus desinerat för att vara ofarligt görs, vanligtvis genom att inaktivera dess förmåga att replikera och infektera levande celler. Detta kan uppnås genom olika metoder såsom behandling med värme, kemiska substanser eller radiation. Viriusinaktivering används ofta för att producera vacciner och andra medicinska produkter som innehåller viruspartiklar.
Kokoppsvirus
En art av Orthopoxvirus som ger upphov till kokoppor. Den är nära besläktad med, men antigent olik Vacciniavirus (smittkoppsvirus).
Cellinje, transformerad
Reglering av genuttryck
Variolavirus
DNA-bindande proteiner
Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.
Herpesvirus 1, humant
Typarten av Simplexvirus som orsakar de flesta former av icke-genital herpes simplex hos människor. Primär infektion förekommer huvudsakligen hos små barn, varefter viruset blir latent i dorsalrotsnervknutan. Viruset kan därefter från och till under livet aktiveras och ger då för det mesta godartade åkommor.
Respiratoriskt syncytialvirus, humant
Respiratory syncytial virus (RSV) is a common viral agent that causes respiratory infections in humans, particularly in young children, the elderly, and immunocompromised individuals. It is the most significant cause of lower respiratory tract infection in infants and young children worldwide. RSV infection can lead to bronchiolitis and pneumonia, which may require hospitalization. The virus is highly contagious and spreads through respiratory droplets and direct contact with infected surfaces. Prevention strategies include hand hygiene, cleaning and disinfection of surfaces, and avoiding close contact with sick individuals. There is no vaccine available for RSV, but several candidates are in various stages of development.
Lassavirus
En art av Arenavirus, som ingår i den gamla världens Arenavirus och som ger upphov till lassafeber. Lassavirus är ett vanligt förekommande smittämne bland människor i Västafrika. Virusets naturliga värd är musen Mastomys natalensis.
DNA, cirkulärt
Kovalent slutna DNA-ringar i bakterier, många virusarter, mitokondrier och plastider. Plasmider är små molekyler av dubbelsträngat, cirkulärt DNA. Små, spridda DNA-ringar har även påträffats hos ett flertal eukaryota organismer och antas vara homologa med kromosom-DNA och ha förmåga att inkluderas i, och uteslutas ur, kromosomalt DNA. Cirkulärt DNA uppstår genom slingbildning och uteslutning av DNA-fragment, och innehåller en konstant region av my-segmentets tunga kedja och 3'-delen av my-segmentets växlingsregion. Denna DNA-variant är en normal produkt av omkastning bland gensegment som kodar för de variabla regionerna i immunglobulinets lätta och tunga kedjor och T-cellreceptorn.
Artsspecificitet
"Artsspecificitet" refererer til de unikke aspekter, karakteristika og kontekster, der er forbundet med kunstformer som teater, musik, maleri, litteratur osv. Det understreger, at hver kunstform har sine egne regler, historie, teoretiske perspektiver, teknikker og udtryksformer, som bør respekteres og forstås for at opnå en dybere forståelse af det pågældende værk eller frembringelse.
Norwalkvirus
Norovirus, previously referred to as Norwalk virus, is the leading cause of viral gastroenteritis in humans, characterized by inflammation of the stomach and intestines, resulting in diarrhea, vomiting, abdominal cramps, and nausea. It is highly contagious and can be transmitted through contaminated food or water, contact with an infected person, or touching contaminated surfaces. Norovirus outbreaks frequently occur in closed and semi-closed communities, such as hospitals, nursing homes, schools, and cruise ships.
Influensa
Adenovirus
Mussarkomvirus
Encefalitvirus
En grupp enkelsträngade RNA-virus med representanter bland familjerna Bunyaviridae, Flaviviridae och Togaviridae, och med den gemensamma egenskapen att kunna orsaka hjärninflammationer hos de infekterade värddjuren.
DNA-virusinfektioner
Infektioner orsakade av DNA-virus.
Cellfritt system
Virusfysiologi
Virusfysiologi är ett område inom virologi och cellbiologi som handlar om studiet av virus’ inverkan på värdkroppens fysiologiska processer. Det inkluderar förståelsen för hur virus interagerar med värdcellernas strukturer och funktioner, hur de manipulerar cellulära signaltransduktionsvägar för sin egen replikation och överlevnad, samt vilka effekter virala infektioner har på olika organ och system i kroppen. Syftet är att öka kunskapen om virusens livscykel och patogenes, vilket kan leda till utveckling av nya strategier för prevention, diagnos och behandling av virussjukdomar.
Epstein-Barrvirusinfektioner
Neuraminidas
Neuraminidase är ett enzym som bryter ned sackariden neuraminsyra från glykoproteiner och lipider på cellytan. Det förekommer hos flera olika mikroorganismer, inklusive virus såsom influensavirus och bakterier som exempelvis pneumokocker. Neuraminidashinderstörningen kan förhindra viruset eller bakterien från att sprida sig och infektera andra celler.
Tymidin
Tymidin är en naturligt förekommande nukleosid som består av pyrimidinbasen tymin och den femvärda sockerarten deoxiribos. Tymidin spelar en viktig roll i DNA-syntesen och är ett av de fyra building blocken (nukleotiderna) som bygger upp DNA-molekylen.
Hepacivirus
Ett släkte inom Flaviviridae som ger upphov till parenteral smitta med hepatit C genom transfusioner eller drogmissbruk. Hepatit C-virus är typarten och dessutom den enda medlemmen i släktet.
DNA-sekvensanalys
Encefalitvirus, fästingburen
Kattleukemivirus
Proteinbindning
"Proteinbindning refererar till den process där ett protein binder specifikt till ett annat molekylärt substance, såsom en liten molekyl, ett annat protein eller en jon, vanligtvis genom non-kovalenta interaktioner som hydrogenbindning, Van der Waals-kräfter och elektrostatiska attraktioner. Denna bindning kan regulera funktionen hos det bundna substanceet och är av central betydelse för många biologiska processer, inklusive signaltransduktion, enzymsk aktivitet och transport av molekyler inom cellen."
DNA-primrar
HIV-infektioner
Det spektrum av HIV-infektioner som sträcker sig från asymtomatiska seropositiva tillstånd över AIDS-relaterade komplex (ARC) till AIDS.
Retroviridae
Retroviridae är en familj av virus som inkluderar retrovirus, vilka karaktäriseras av att ha en diploid, RNA-baserad genomet som kopieras till DNA med hjälp av en revers transkriptas-enzym under dess livscykel. Den resulterande DNA-kopian integreras sedan i värddjurets genom, vilket gör att virusets information kan behållas och replikeras tillsammans med värddjurets celler. Många retrovirus är också kända för att orsaka sjukdomar hos djur och människor, inklusive HIV (Human Immunodeficiency Virus), som orsakar AIDS (Acquired Immune Deficiency Syndrome).
Stemcellsfaktor
En stamcellsfaktor, också känd som stammcellsförväxlingsfaktor eller hematopoetisk växtfaktor, är ett typ av proteiner som spelar en viktig roll i produktionen och differensieringen av blodceller inuti kroppen. Dessa faktorer hjälper till att reglera själva processen där stamceller (ospecialiserade celler) utvecklas till olika typer av blodceller, såsom röda och vita blodkroppar samt blodplättor. Stamcellsfaktorer kan även ha en funktion i andra biologiska processer, såsom celldelning, celldifferentiering och celleväxt.
Mul- och klövsjukevirus
Blodpropp, vandrande
Viral Core Proteins
'Viral core proteins' refer to the protein components that make up the structural framework of a virus. These proteins play a crucial role in the viral life cycle as they encapsidate the viral genome, protecting it from degradation and helping it to efficiently transmit its genetic material into host cells during infection.
Restriktionskartläggning
Restriktionskartläggning är en molekylärbiologisk metod som används för att bestämma den exakta ordningen av gener och andra sekvenser på ett DNA-molekyl, genom att karta positionerna för specifika restriktionsenzymer som kan klippa sönder DNA-strängarna vid vissa sekvensspecifika ställen.
Rekombinanta proteiner
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
Monoklonala antikroppar
Antikroppar som produceras av cellfamiljer (kloner) av identiskt lika celler, framställda genom hybridisering av aktiverade B-lymfocyter och tumörceller. Sådana hybrider benämns ofta hybridom.
PRRS-virus
Kloramfenikol-O-acetyltransferas
Ett enzym som katalyserar acetyleringen av kloramfenikol till kloramfenikol-3-acetat. Då kloramfenikol-3-acetat inte binder till bakterieribosomer och inte hämmar peptidyltransferas, är enzymet ansvar igt för naturligt förekommande kloramfenikolresistens hos bakterier. Enzymet, som har varianter, påträffas hos både gramnegativa och grampositiva bakterier. EC 2.3.1.28.
Hepatitvirus
Alla virus som orsakar leverinflammation. Hit hör såväl DNA- som RNA-virus, och virus hos både människor och djur.
Tidsfaktorer
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Sjukdomsalstrande förmåga
Proteinbiosyntes
Proteinbiosyntese refererer til den proces, hvor celler syntetiserer proteiner baseret på informationen i DNA-molekylet. Denne proces foregår i to etaper: transkription og translation. Under transkriptionen konverteres DNA-sekvensen til en komplementær mRNA-sekvens, der derefter transporteres ud af cellkernen. I den efterfølgende translation skaber ribosomerne forbindelsen mellem aminosyrerne i overensstemmelse med sekvensen af nukleotider i mRNA-molekylet, hvilket resulterer i dannelse af et protein. Proteinbiosyntesen er en essentiel livsfunktion for alle levende organismer.
RNA-virusinfektioner
Tymidinkinas
Tymidinkinase (TS) är ett enzym som katalyserar fosforyleringen av tymidin till tymidinmonofosfat (dTMP) i nukleotidsyntesen, en viktig biokemisk process för celldelning och tillväxt.
Cytoplasma
Immunsera
Satellitvirus
A satellite virus is a type of defective virus that depends on a helper virus for its replication. It lacks certain genetic material needed for complete replication and must use the helper virus’s machinery to produce new viral particles. Satellite viruses can either be satellite RNA (svRNA) or satellite DNA (sdDNA) and are often associated with plant viruses, but some have been found in animals and humans as well. They can affect the severity of the disease caused by the helper virus, either increasing or decreasing it.
Onkolytiska virus
HN-protein
Ett glykoprotein från Sendaivirus, para-influensavirus, Newcastle disease-virus och andra virusarter som medverkar i virusets bindning till cellytereceptorer. HN-proteinet har såväl hemagglutinin- som neuraminidasaktivitet.
Korsreaktioner
Orfvirus
Orfvirus är ett DNA- virus som orsakar infektionssjukdomen Orf, även känd som "getingfeber", som främst drabbar får och getter, men kan också smitta över till människor, vanligtvis genom direkt kontakt med infektiös vävnad från djur. Sjukdomen är karakteriserad av feber, sveda och små blåsor eller pustlar främst på händerna och fingrarna hos människor. Även om sjukdomen i de flesta fall är mild och spontant läker inom ett par veckor, kan den vara mer allvarlig för personer med nedsatt immunförsvar.
Klonceller
HTLV-1
Reglergener
Diarrevirus, bovina
En grupp virus av släktet Pestivirus som orsakar diarre, feber, munsår, blödningssyndrom och olika typer av nekrotiska sår hos nötkreatur och andra husdjur (bovin virusdiarre, BVD). De två arterna (genotyperna), BVDV-1 och BVDV-2, uppvisar olikheter i fråga om antigenicitet och patogenicitet. Den tidigare benämningen BVDV omfattade båda arterna.
Genetiska mallar
Makromolekylära "formar" för syntes av komplementära makromolekyler, som vid DNA-replikation, transkription av DNA till RNA och translation av RNA till polypeptider.
Hepatit E-virus
Ett positivt strängat RNA-virus tillhörande ett ännu icke fastställt släkte, hepatit E-liknande virus, som ger födoämnesöverförd icke-A, icke-B-hepatit (hepatit E).
Friend-musleukemivirus
Musmammartumörvirus
RNA-Directed DNA Polymerase
En "RNA-directed DNA polymerase" är ett enzym som katalyserar syntesen av DNA med hjälp av RNA som matris. Detta enzym spelar en central roll i den reversa transkriptionen, en process där informationen från RNA omvandlas tillbaka till DNA. Detta är viktigt för vissa virus, som HIV, att kunna infektera och reproducera sig inne i värdceller.
Fibroblaster
Arkevirus
"Arkeavirus" är ett samlingsnamn för en grupp av virus som upptäcktes år 2014. Dessa virus har en unik dubbelmembranstruktur och en stor DNA-genom, vilket skiljer dem från andra kända virus. Arkeaviruset infekterar endast arkéer, en grupp enkelt byggda mikroorganismer som lever i extrema miljöer, till exempel mycket heta eller sura förhållanden. Det är fortfarande lite känt om arkeaviruset och dess potentiala inflytande på ekosystemen där arkéerna lever.
Hepatit C
En typ av hepatit liknande transfusionshepatit typ B, men som orsakas av ett virus som serologiskt skiljer sig från dem som ger hepatit A, B och E, och som kan finnas i blodet hos kroniska, asymtomatiska bärare. Hepatit C överförs parenteralt och i samband med transfusioner och drogmissbruk.
Influensa A-virus, subtyp H7N7
Influenza A virus subtype H7N7 är ett subtyp av influensa A-virus som kan infektera människor och djur, särskilt höns. Viruset har potentialen att orsaka allvarliga respiratoriska symptom hos människor, men det är ovanligt att smitta sprids från människa till människa. H7N7-viruset kan orsaka influensautbrott bland hönsflockar och i värsta fall leda till dödsfall hos djuren. Människor som utsätts för smittat hönsfjäderfän kan utveckla milda symtom, men allvarligare sjukdom kan uppstå om viruset muterar och blir mer anpassad till att infektera mänskliga celler.
Open Reading Frames
I en mening kan "Open Reading Frames" (ORF) definieras som en sekvens av DNA eller RNA som har potentialen att koda för ett protein. ORF börjar med en startkodon, vanligtvis AUG, och fortsätter till nästa stoppkodon (UAG, UAA eller UGA). Den resulterande aminosyrasekvensen kan potentiellt vara kapabel till att bilda ett protein om den översätts korrekt. Det är värt att notera att inte alla ORF:er leder nödvändigtvis till produktionen av ett funktionellt protein, eftersom det kan finnas flera skäl till varför translationen kan misslyckas eller ge upphov till en icke-funktionell peptid.
HIV-1
Fosforisotoper
Polyakrylamidgelelektrofores
Virusbelastning
Sekvenshomologi, nukleinsyra
Sekvenshomologi hos nukleinsyror refererar till den grad av likhet mellan två eller flera nukleotidsekvenser, vanligtvis inom ett genetiskt sammanhang. Denna likhet kan bero på att sekvenserna har en gemensam evolutionär historia och därmed delar en gemensam förfader, vilket indikerar en evolutionär relation mellan dem. Sekvenshomologi används ofta för att undersöka evolutionära samband och funktionella egenskaper hos gener och andra genetiska element.