Medel som lindrar smärta utan att orsaka medvetslöshet.

Läkemedel med smärtstillande, febernedsättande och antiinflammatorisk verkan som inte binder till opioidreceptorer och inte klassificeras som narkotiska preparat.

Narkotiska eller opioida preparat, samt syntetiska eller halvsyntetiska medel som framkallar omfattande smärtlindring, dåsighet och svängningar i humöret. Den ändrade sinnesstämningen kan upplevas som behaglig, varför risk för missbruk kan föreligga. Prototypen för alla dessa preparat är morfin.

"Smärtlindring är användandet av farmakologiska eller icke-farmakologiska metoder för att reducera eller eliminera erfarenheten av smärta, med målet att förbättra funktion, välbefinnande och kvalitet på livet för den drabbade individen."

"Smärta är en ubehaglig sensorisk och emosional erfarenhet som uppstår som ett resultat av aktuell eller potentiell skada till tkrovet." (Definerad av International Association for the Study of Pain, IASP)

En smärtanalys är en systematisk bedömning och dokumentation av smärta baserad på observationer, patientens självuppgifter och kliniska kriterier, för att fastställa smärtns typer, lokalisation, intensitet, varaktighet och påverkan på individens vardag, med syfte att utforma en effektiv smärtlindringsplan.

Den huvudsakliga alkaloiden i opium och prototypen för smärtstillande och narkotiska opiater. Morfin har omfattande verkan i det centrala nervsystemet och på glatt muskulatur.

Postoperativ smärta definieras som smärta som upplevs efter en kirurgisk procedure eller operation.

Tramadol är ett syntetiskt opioid analgetikum som används för att lindra moderat till stark smärta. Det fungerar genom att påverka sömncenteret i hjärnan och blockera smärtmeddelanden från att nå hjärnan. Tramadol kan också ha en viss effekt som antidepressivum och används ibland för behandling av kronisk smärta.

En icke-prostaglandinsyntashämmare.

Smärtstillande, febernedsättande derivat av acetanilid. Det har svaga antiinflammatoriska egenskaper och används som ett vanligt smärtstillande medel, men kan orsaka skador på lever, blodceller och nj ure.

Dextropropoxifen är ett opioidläkemedel som används för att lindra moderata till starka smärtor. Det verkar genom att påverka centrala nervsystemet och hämma smärtimpulsernas överföring till hjärnan. Dextropropoxifen är en stereoisomer av propoxifen och har en större analgetisk effekt jämfört med denna.

Förutom sin antiinflammatoriska verkan har dessa preparat också smärtstillande och febernedsättande effekt. De används främst vid kronisk artrit och vissa tillstånd med smärtande och inflammerad mjuk vävnad. De blockerar prostaglandinsyntesen genom att hämma cyklooxygenas, som omvandlar arakidonsyra till cykliska endoperoxider.

Gradvis förminskad känslighet hos djur eller människor för ett läkemedel, till följd av fortlöpande tillförsel av medlet. Tolerans skall skiljas från läkemedelsresistens, som innebär att en organism, sjukdom eller vävnad inte svarar på den förväntade effekten av ett läkemedel. Begreppet måste också skiljas fråm "maxdos" och NOAEL.

Ett opiumliknande, smärtstillande medel besläktat med morfin, men med svagare smärtstillande egenskaper och med svagt lugnande effekt. Det har även hostdämpande verkan.

"Smärttröskeln är det nivå av smärta som förändrar individens beteende eller fysiologiska respons, och kan variera mellan olika individer baserat på deras genetiska, kulturella, och tidigare erfarenheter av smärta."

Ett smärtstillande medel som är användbart för att lindra de flesta typer av medelsvår till svår smärta, inkl. postoperativ smärta och förlossningssmärtor. Långvarigt bruk kan leda till beroende liknande morfinberoende. Symtomen vid utsättande kommer snabbare, men är kortvarigare, än efter morfin.

Ett kraftigt verkande narkotiskt smärtstillande medel, som vid missbruk är beroendeframkallande. Det är främst en my-opioidagonist. Fentanyl används även som tillsats till generella narkosmedel och för narkosinduktion och underhållsnarkos.

Pentazocin är ett syntetiskt smärtstillande preparat som tillhör opioidgruppen. Det används främst för att behandla moderat till stark smärta och har både agonist- och antagonistiska egenskaper, vilket betyder att det kan både verka stimulerande och blockerande på opioidreceptorer i centrala nervsystemet. Pentazocin är inte lika potent som morfin eller fentanyl, men kan ändå vara effektivt för smärtlindring vid rätt dosering. Preparatet kan orsaka biverkningar såsom yrsel, svimningskänslor, illamående och andningsdepression.

Pain management refers to the medical treatment and management of pain, utilizing a multidisciplinary approach that may include medications, interventional procedures, physical therapy, psychological counseling, and other techniques to alleviate suffering and improve function and quality of life in patients with acute or chronic pain.

Opioid receptor Mu (μ) refererer til en type G-protein-koblede receptorer som findes naturaligt i hjernen og nervesystemet hos pattedyr. Disse receptorer er primært involveret i at modulere smertefølelser, men de spiller også en rolle i andre fysiologiske processer som modstandskraft overfor stress, afhængighed og belønning.

Oxycodone is a strong prescription opioid pain medication used to treat moderate to severe acute or chronic pain. It is a semi-synthetic derivate of thebaine, an alkaloid found in the poppy plant. Oxycodone works by binding to opioid receptors in the brain and spinal cord, reducing the perception of pain and increasing tolerance to pain. It is available in various forms, including immediate-release tablets, extended-release tablets, capsules, and solutions for oral or intravenous administration. Due to its potential for addiction, abuse, and dependence, oxycodone should be used under close medical supervision and only when other non-opioid pain treatments have been ineffective.

Medel som vid lokal applicering i lämpliga mängder blockerar nervledningsförmågan. De har verkan på alla delar av nervsystemet och på alla typer av nervtrådar. I kontakt med ett nervknippe kan medlen ge både sensorisk och motorisk förlamning i det bedövade området. Verkan är fullständigt reversibel.

Ett läkemedel med smärtstillande, antiinflammatoriska och febernedsättande egenskaper. Det är aminopyrinnatriumsulfonat. Pga risken för svåra biverkningar är användning endast motiverad i svåra lägen, då det inte finns något tillgängligt eller lämpligare alternativ.

Stegrad smärtupplevelse vid smärtpåverkan till följd av skador på vävnad innehållande nociceptorer eller skadad perifer nerv. Hyperalgesin kan uppträda såväl i skadeområdet (primär hyperalgesi) som i omgivande, oskadad vävnad (sekundär hyperalgesi).

En "spinal injection" är en medicinsk procedur där en substans injiceras in i den lumbala ryggraden i närheten av den ryggmärgsvätska som omger ryggradsnervroten, även känd som subarachnoidalutrymmet. Detta görs vanligtvis med hjälp av en nål och fluoroskopi för att guida injektionen till den korrekta platsen. Spinal injektioner används ofta för smärtlindring eller diagnostisk syfte, såsom att avgöra om smärtan härstammar från en specifik nervrot.

Ett mycket använt lokalbedövningsmedel.

Smärtlindring utan förlust av medvetandet genom tillförsel av smärtstillande medel i epiduralutrymmet i ryggradskanalen.

Naloxon är ett potent antagonist preparat som blockerar opioidreceptorer och används för att behandla opiatöverdosering, då det kan reversa effekterna av opiater som heroin, morfin och fentanyl. Naloxon har ingen agonist verkan och kan inte ge eget euforiskt släpp eller smärtstillande verkan. Det är vanligtvis tillgängligt som injektionsvätska, nasalspray eller film som appliceras under tungan.

Undersökningsmetod för t ex klinisk prövning av ett läkemedel eller behandling som innebär att varken deltagare/patienter eller försöksledare känner till vem som faktiskt får den specifika behandlingen.

Smärtlindring, utan förlust av medvetandet, med hjälp av smärtstillande medel som ges genom självdosering. Metoden har använts framgångsrikt vid postoperativ smärta, vid förlossning, efter brännskador och vid smärtlindring i livets slutskede. Risken för överdosering kan minimeras med en kombination av små doser och bestämda väntetider (lockout intervals) mellan doserna.

Ett vattenlösligt extrakt från rödalger, främst Chondrus crispus, som lever längs Nordamericas och Europas atlantkuster. Det används som stabiliseringsmedel, emulgeringsmedel (t ex vid chokladframstäl lning) och som klarningsmedel.

Ett antiinflammatoriskt, smärtstillande och febernedsättande preparat av ibuprofentyp. Det används för behandling av reumatoid artrit (kronisk ledgångsreumatism) och osteoartrit.

En form av akut njursjukdom som kännetecknas av nekros i njurpapillerna. Den är oftast förknippad med diabetes mellitus, pga de svåra kärlskador som förekommer i artärer och kapillärer, särskilt i njurarna. Vanligtvis föreligger även ett infektionstillstånd, och hos patienter utan diabetes är pyelonefrit och obstruktiv uropati de vanligaste orsakerna.

Tolmetin är ett icke-steroidalt antiinflammatoriskt medel (NSAID) som används för att lindra smärta, inflammation och iritation i led och muskler. Det verkar genom att blockera en specifik typ av enzym, cyklooxygenas-2 (COX-2), vilket reducerar produktionen av prostaglandiner, som orsakar smärta och inflammation. Tolmetin ges vanligen som tabletter eller kapslar och bör användas under läkares tillsyn på grund av riskerna för allvarliga biverkningar som mag-tarm-blödningar, hjärt-kärlsjukdomar och njurskador.

Nefopam är ett smärtstillande läkemedel som tillhör gruppen non-narkotiska analgetika. Det används vanligtvis för att behandla moderat till stark smärta, exempelvis efter operationer eller vid muskel- och ledsmärtor. Nefopam verkar genom att påverka smärttransmissionen i centrala nervsystemet, men dess exakta mekanism är inte fullständigt klarlagd. Det bör användas under kontroll av en läkare eftersom det kan orsaka biverkningar som yrsel, svårigheter att koordinera rörelser och ökad hjärtrytm.

Opioidreceptorer är proteiner i det centrala nervsystemet och i vissa andra delar av kroppen som binder till opioider, vilket är en grupp av kemiska ämnen som inkluderar morfin, heroin och endogena peptider som endorfiner och enkefaliner. När ett opioidpeptid eller ett syntetiskt opioidanlägg sätter sig fast på en opioidreceptor, utlöses en serie cellulära händelser som kan leda till smärtlindring, andningsdepression, eufori och fysisk beroende. Det finns tre huvudsakliga typer av opioidreceptorer: mu (μ), kappa (κ) och delta (δ). Varje typ av receptor är involverad i olika aspekter av de farmakologiska effekterna av opioider.

Hydrocodone is a semi-synthetic opioid used primarily for its analgesic (pain-relieving) and antitussive (cough-suppressing) properties. It is typically prescribed to manage moderate to severe pain, often in the form of immediate-release tablets or extended-release capsules. Hydrocodone works by binding to opioid receptors in the brain and spinal cord, altering the perception of pain and reducing the emotional response to it. Due to its potential for addiction, abuse, and dependence, hydrocodone is classified as a Schedule II controlled substance in the United States.

A narkotikablockerare, eller opioidantagonist, är ett läkemedel som blockerar effekterna av opiater (narkotika) på centrala nervsystemet, såsom smärtlindring, andningsdepression och eufori. Dessa mediciner används för att behandla opiatöverdos och beroende, samt för att diagnostisera och behandla opiatförgiftning. Exempel på narkotikablockerare är naloxon och naltrexon.

Ett derivat av pyrrolizinkarboxylsyra som är strukturellt besläktat med indometacin. Det tillhör gruppen icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAID) och används huvudsdakligen för sin smärtstillande verkan.

"Svårbehandlad smärta" refererar till smärta som är motståndskraftig eller reagerar sämre än vanligt på behandling med traditionella smärtbehandlingsmetoder, inklusive läkemedel, fysisk terapi och psykologisk intervention. Det kan vara kronisk eller akut i natur, men dess komplexitet och individuella variationer gör det svårt att behandla och lindra effektivt.

Ett anti-inflammatoriskt medel av icke-steroidtyp med smärtlindrande egenskaper som används för behandling av bl a reumatism och artrit.

Nociception kan definieras som den sinnesfunktion och nervprocess som varnar för skadliga stimuli genom att detektera smärta och leda informationen till hjärnan. Det innebär att nociception är en normal fysiologisk process, inte en sjukdom eller skada i sig själv. Nociceptionen involverar tre huvudsakliga komponenter: transduktion, transmission och modulering av smärtsignaler. Transduktionen sker när speciella nervceller, kallade nociceptorer, konverterar mekaniska, termiska eller kemiska skadliga stimuli till elektriska impulser. Dessa impulser transmiteras sedan genom det perifera och centrala nervsystemet till hjärnan där de tolkas som smärta. Slutligen kan moduleringsprocesser påverka styrkan och kvaliteten av den upplevda smärtan beroende på olika faktorer, såsom emotionella, kognitiva och sociala aspekter.

"Nervsmärta, eller neuropatisk smärta, definieras som smärta orsakad av skada eller sjukdom i nervsystemet, vilket leder till abnorma signaltransmission och tolkning i centrala nervsystemet."

En opioid för smärtstillande bruk som erhålls från morfin. Den har kortare verkningstid än morfin.

Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.

Nalorfine är ett opiatantagonistmedel som primärt används för att blockera och reversa effekterna av opiater, inklusive smärtlindring, andningsdepression och eufori. Det agerar genom att konkurrera med opioidreceptorerna i hjärnan och kroppen, vilket förhindrar att opiatmedlen binder till dem och utövar sin verkan. Nalorfine har också en viss agonistverkan på kappa-opioidreceptorer, vilket kan orsaka dissociativa effekter som yttrar sig i form av förvirring, desorientering och hallucinationer. Det används ibland akut för att behandla opiatöverdos och är tillgängligt under varumärkesnamnet Nalone.

Smärtlindring genom placering av akupunkturnålar i vissa punkter på kroppen. Dessa aktiverar de fina, myelinförsedda nervtrådarna i musklerna som sänder impulser till ryggmärgen och aktiverar de centr a som åstadkommer smärtlindringen.

Cyclohexanecarboxylic acids are organic compounds that consist of a cyclohexane ring substituted with a carboxylic acid group. They can be considered as derivatives of cyclohexane, where one hydrogen atom is replaced by a carboxyl group (-COOH). These compounds are used as intermediates in the synthesis of various chemicals and pharmaceuticals.

17-(cyklopropylmetyl)-alfa-(1,1-dimetyletyl)-4,5-epoxi-18,19-dihydro-3-hydroxi-6-metoxi-alfa-metyl-6,14-etenmorfinan-7-metanol. Ett derivat av opioidalkaloiden tebain, som har kraftigare och mer långv arig verkan än morfin. Det tycks verka som agonist vid my- och kappaopioidreceptorer och som anatagonist vid deltareceptorer. Frånvaron av deltaagonistverkan tros vara orsaken till utebliven buprenorf intolerans vid kronisk sjukdom.

Ansamling av vätska i intercellulära utrymmen, oftast i underhudsvävnad. Syn. ödem.

Smärtreceptorer, också kända som nociceptorer, är speciella nervceller som detekterar och svarar på smärtsignaler genom att skicka impulser till hjärnan och ryggmärgen.

Ett antiinflammatoriskt medel av icke-steroidtyp (NSAID) med febernedsättande och smärtstillande verkan. Det är främst tillgängligt i natriumsaltform.

Eliminering av smärtförnimmelse, utan förlust av medvetandet, i samband med förlossning.

Ett syntetiskt morfinliknande smärtstillande medel med narkotisk antagonistverkan. Det används vid behandling av svår smärta.

Oximorfon är ett starkt opioidanalgetikum som används för att lindra moderat till svår smärta och kan ge sedativ, euforisk eller dysforisk effekt. Det är ett semi-syntetiskt derivat av morfin och har en snabb påverkan med en typisk halveringstid på 2-3 timmar. Oximorfon verkar genom att binda till opioidreceptorerna i centrala nervösystemet, vilket kan leda till andningsdepression och risk för beroende vid långvarig användning.