Enheter inom sjukhusorganisationen som inte utgör avdelningar, men som har till uppgift att ge specialvård.
'Vårdpersonal på sjukhus' innefattar alla professionellt utbildade och icke-utbildade personer som arbetar på ett sjukhus och ansvarar för att ge patienterna medicinsk vård och stöd, inklusive läkare, sjuksköterskor, specialistsköterskor, undersköterskor, psykologer, fysioterapeuter, sjukgymnaster, dietister, socialarbetare och olika former av assistenter.
Inrättningar med en organisation av medicinsk personal som ger patienter sjukvård.
Smitta som sprids inom en sjukvårdsinrättning. Syn. sjukhusinfektion; nosokomial infektion.
Sjukhus som förutom patientvård även bedriver utbildning och forskning.
Stora sjukhus med fast medicinsk personal och tjänster inom mödravård, kirurgi och allmänmedicin.
Sjukhus, knutna till ett universitet, för utbildning av läkare och forskare och för klinisk forskning.
De kostnader ett sjukhus har för sin vårdgivande verksamhet. Kostnaden per patientfall baseras dels på direkta vårdkostnader plus en andel av de fastra kostnaderna för administration, personal, lokaler, utrustning osv. Sjukhuskostnaderna är en avgörande faktor vid fastställande av sjukhus-/patientavgifter.
Sjukhusavdelningar för kontinuerlig övervakning och vård av akut sjuka patienter.
Sjukhus belägna i tätbefolkade områden.
Ekonomiska aspekter på administration och drift av sjukhus.
Sjukhus, specialiserade på vård av sjuka barn.
Det antal sängplatser som ett sjukhus beräknats ha, eller det antal sängplatser som faktiskt finns.
Sjukhus som är specialiserade på behandling av en viss typ av sjukdomar eller inom ett visst medicinst område.
Benämning på statskontrollerade regionssjukhus i vissa länder.
Såväl vinstgivande som icke-vinstgivande, ej offentligt ägda sjukhus.
Bedömning av sjukhusets anslagsbehov och ansvar för anslagssökande och hantering av sjukhusets budget.
Den tid en patient är inlagd på sjukhus eller annan vårdinrättning.
Sjukhusavdelning med ansvar för akut medicinsk och kirurgisk patientvård.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
Huvudstad i Tyskland.
I medicinsk kontext refererar socialism till ett samhällssystem eller ekonomisk teori där resurser, kapital och produktionsmedel ägs och kontrolleras gemensamt av samhället eller staten, med målet att skapa jämlikhet i inkomstfördelning och tillgång till vård. Socialismen kan sträva efter att förbättra sociala villkor och tillgängligheten till vård genom att minska eller eliminera privata intressen inom hälso- och sjukvården. Detta kan omfatta gemensam ägande av sjukhus, läkemedelsföretag och andra relaterade industrier, samt kollektiv beslutsfattande när det gäller planering och distribution av vårdresurser.
Ett folkstyrelsesystem där folket deltar i de politiska beslutsprocesserna på fria och jämlika villkor.
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Tiden från 1801 till 1900.