Ett spermiehuvud är den del av en spermie som innehåller dess genetiska information, skyddad av en hård proteinhinna känd som akrosomen, vilken hjälper till att penetrera äggcellen under befruktning.

Hättan som täcker spermiehuvudets kärna och främre del.

Spermier är den biologiska maskulina könscellen, även kallad sädescell, som produceras i de manliga testiklarna. Deras främsta funktion är att befrukta ett ägg och utgör därmed en viktig del i reproduktionsprocessen hos män. Spermier består av huvud, svans och mitokondrier som ger cellen rörelseförmåga för att kunna simma fram till ägget.

Spermiekapacitering är ett medicinskt begrepp som refererar till processen där man förbättrar spermiernas förmåga att befrukta ägg genom att behandla och minska negativa faktorer i sperma. Detta kan uppnås genom olika metoder, såsom att behandla infektioner eller hormonstörningar hos den manlige individen, att korrigera livsförhållanden som rökning och övervikt samt att använda sig av spermieväljande metoder under konstgjord befruktning. Syftet med spermiekapacitering är att öka chanserna för en framgångsrik befruktning och graviditet.

I en mening kan "spermiantalt" referera till antalet spermier som en man producerar eller har i ett visst samplesätt, ofta uttryckt som miljoner spermier per milliliter (ms/ml). Detta mäts vanligtvis genom en seminogram, en typ av laboratorietest som används för att undersöka mannens fertilitet. En normal spermiantalsgräns kan variera beroende på olika källor, men ofta anges den lägsta normala gränsen för antalet spermier till 15 ms/ml enligt världshälsoorganisationen (WHO).

Den anatomiska regionen som inkluderar ansiktet, hjässan, ögonen, öronen och nacken, samt den del av nervsystemet som kontrollerar vårt sinnes- och kroppsliga funktioner, kraniet som skyddar det mjuka hjärnan och de muskler och band som stödjer och möjliggör rörelse för huvudet.

Spermie-ägginteraktioner refererar till den komplexa serie av händelser där spermier och äggceller (oocyter) möts, känner igen varandra, och interagerar under befruktningen. Denna process inkluderar spermiers förmåga att penetrera ägget genom att binda till och degraderas den yttre proteinkapseln (zona pellucida), följt av fusion med äggcellens membran för att möjliggöra DNA-transfers. Spermie-ägginteraktioner är en nödvändig del av reproduktionen och är starkt reglerad av både morfologiska och biokemiska mekanismer.

"Spermiogenese" refererer til den biologiske proces, hvor spermatider (ofølende, umodne spermaceller) undergår morfologiske ændringer for at blive modne spermatozoïder (spermaceller). Denne proces involverer kondensation af kromosomer, udskilles af cytoplasma, dannelse af en akrosom (en membranstruktur indeholdende enzymer), og formation af en flagel (et hale-lignende struktur) til at bevæge sig. Spermiogenesen er en vigtig del af spermacecelledannelse, der finder sted i testiklerne som en del af reproduktionssystemet hos manden.

I en enkel mening kan "spermiestavar" (engelska: spermatozoa) definieras som de haploida, flagellerade, mobila könscellerna hos däggdjur, inklusive människan. Deras huvudsakliga funktion är att transportera den manliga arvsanlaget till ägget under befruktning. Spermiestavar produceras i de manliga reproduktiva organen, testiklarna och bitestiklarna, genom en process som kallas spermogenes.

Sammansmältningen av en sädescell och ett ägg till en zygot.

En serie strukturförändringar hos spermatozoer i närheten av en äggcell i äggledaren, vilka underlättar sädescellens inträde i äggcellen.

Den höljeförsedda, trådliknande strukturen som sitter på testikelns baksida. Den består av ett huvud (caput), kropp (corpus) och svansparti (caudus). Ett nät av kanaler från testikeln förenas till den egentliga bitestikelkanalen, som ombesörjer transport, lagring och mognande av sädesceller.

Nedsatt eller utebliven förmåga hos en man att befrukta.

Mjukvävnadstumörer eller cancer som uppkommer i slemhinnorna på läpparna, i munhålan, svalget, struphuvudet och matstrupens cervikala del. Andra områden som omfattas är näshålorna, spottkörtlarna, sköldkörteln, bisköldkörteln. Hit hör även såväl melanom som icke-melanomcancer i huden på huvud, hals och nacke.

Spermierörlighet, även kallat spermiokinesi, är en medicinsk term som refererar till rörelsemönstret och framåtfortschrittet hos spermier i ett seminalplasma. Det mäts vanligtvis som procentsats av progressivt rörliga spermier (PRS) och ger information om spermiers förmåga att simma mot ägget för att möjliggöra befruktning.

En metod för konstgjord befruktning, genom mikroinjicering av en enda livsduglig sädescell i ett frilagt ägg. Metoden används vanligen för att komma till rätta med lågt sädescellantal, låg rörlighet hos sädescellen, oförmåga att tränga in i ägget, eller andra tillstånd förknippade med manlig infertilitet.

La zona pellucida är en tunn, transparent och hård skiva av sugarsammansättningar som omger äggcellen (ovum) hos däggdjur, inklusive människan. Den består av ett par glykoproteiner och bildar en barriär runt ägget som skyddar det under dess utveckling och hjälper till att reglera bindningen och fusionen med spermier under befruktning. Zona pellucida är en viktig struktur i reproduktionen eftersom den bidrar till att förhindra polyspermi, ett tillstånd där mer än ett sädesceller penetrerar ägget, vilket kan leda till abnorma embryoutveckling.

Spermietransport kan definieras som den process där spermier transporteras från epididymis (en del av mannens reproduktiva system där spermier mognar) genom vas deferens, urinrör och uretra till att slutligen lämnas ut genom penis during sexual activity. Denna process är en nödvändig del av den naturliga befruktningen hos människan.

"Spermiens mellandel" refererer til den del af spermatozooids (sædcelle) hos manden, der udgøres af hovedet og midterstykket (neck). Hovedet indeholder spermatozooids DNA, mens midterstykket indeholder de strukturer, der transporterer spermatozooidens flagel (hale) under bevægelse.

Sädesvätska, eller seminal fluid, är ett komplext sekret som produceras i båda könsorganen hos mannen och består huvudsakligen av vatten, proteiner, kolhydrater, vitaminer, mineraler och små mängder av spermier.

En testikel är ett parligt, ovalformigt reproduktivt organ hos manliga djur och människor, som producerar spermier och producirar och sekreterar de manliga könshormonet testosteron.

Spermiebildung, eller spermatogenes, är den process där mänskliga spermier produceras i de tunna rör som löper genom mannens testiklar, kallade seminervävnader. Denna komplexa process involverar celldelning och differentiering av specifika celltyper under en period av omkring 74 dagar, vilket resulterar i produktionen av fullt utvecklade spermier som är kapabla att befruкта äggceller.

En semenanalyse är en laboratorieundersökning som utvärderar spermasammansättningen och kvalitet hos mannen, inklusive spermiernas rörlighet, form och koncentration. Den används vanligen för att undersöka orsaken till infertilitet eller vid bedömning av spermiekvalitet före assistad befruktning.

Sädesförvaring är en metod för att bevara och skydda spermier från skada eller försämring, ofta genom att förvara dem i speciella behållare eller på lägre temperaturer i en spermbank, vilket gör det möjligt för senare användning inom reproduktionsmedicin och fertilitetsterapi.

Förmågan att befrukta eller befruktas. Begreppet kan gälla såväl hanne som hona.

Spermatider är icke-fullt utvecklade spermatozoider, eller mognande sädesceller, som förekommer under den senare fasen av spermatogenesen i hos manliga individers testiklar. De är produkten av meiosen och differensieringen av spermatocyter I och spermatocyter II, och kommer att utvecklas ytterligare för att bli fullt utvecklade spermatozoider genom en process som kallas spermiogenes. Spermatidernas morfologi är typisk med en rund huvudcell och en mindre flagell, men de saknar den fullständiga förmågan att befrukta äggceller tills de har utvecklats till fullt utvecklade spermatozoider.

Plasmaproteiner i sperma refererer til de forskellige proteiner som findes i den flydende del af sædcellerne, også kendt som seminalplasma. Disse proteiner spiller en vigtig rolle i at understøtte fertiliteten og beskyttelse af sædcellerne under deres rejse gennem kvindens reproduktive system. De kan også have potentiale som markører for mands fertilitet og reproduktiv sundhed.

I en enskild medicinsk betydelse refererar 'ovum' till den hälften av den befruktade äggcellen hos däggdjur, inklusive människan, som bidrar med sinoploiden (den kvinnliga arvsanlaget) under befruktningen. Ovum är också känt som en äggcell eller en primär oocyte och är den mogna, icke befruktade cellen som produceras i äggstockarna under den kvinnliga reproduktionscykeln. När ett spermatozoon (spermie) penetrerar och befruktar ovumet bildas en zygot, vilket är den första cellen i en embryo.

En oöcyt (singular form av oocyter) är ett äggcell som mognar inne i en honas äggstock (ovarium). Den är den största cellen i den mänskliga kroppen och kan delas in i olika stadier baserat på dess utveckling. Oöcyten består av två delar: den haploida kärnan, som innehåller halva antalet kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell, och den omgivande zonapellucidamembranen. När oöcyten har nått full mognad är den redo för befruktning och utvecklas sedan till en zygot och fortsätter att dela sig och utvecklas till ett embryo.

I en enkel medicinsk definition är "protamin" ett lågmolekylärt protein som hittas i spermatozooiderna hos fiskar och andra djur. Det används också inom klinisk praktik, framförallt inom endokrinologi, som ett läkemedel för att neutralisera insulin efter en oavsiktlig överdos eller under operationer där patienten får heparin. Protamin bildar komplex med insulin och heparin, vilket reducerar deras verkan i kroppen.

Avsiktliga eller ofrivilliga huvudrörelser som kan ske i förhållande till eller oberoende av kroppen. Termen gäller för både människor ocg djur.

Förvaring av celler, vävnader, organ eller embryon i djupfrys (-70 gr C för korttidsförvaring, under -130 gr C för långtidsförvaring). För vävnadspreparat används frysförvaring eller frysfixering i syfte att bevara den befintliga formen, strukturen och kemiska sammansättningen hos materialets alla beståndsdelar. Som kylmedium används flytande kväve.

Alla proteiner som finns i ägg från alla djurarter.

Den vitellina membranen är ett tunnt skikt som omger äggulan (vitellen) hos ägg från både däggdjur och fåglar. Det fungerar som en barriär mellan äggulan och den omgivande vätskan inne i ägget, och hjälper till att hålla äggulan sammanhållen och skyddad under utvecklingen av embryot. Den vitellina membranen är kompositionellt relaterad till den zonella membranen som också omger äggulan, men har något annorlunda egenskaper och funktioner.

Sädesuttömning, eller ejakulation, är en reflexartad process där spermie- och prostatafluid samt sekreter från bulbourethralkörtlarna releaseas genom penis under sexuell stimulans eller med hjälp av specifika metoder som exempelvis masturbation.

'Lårbenshuvud' (latin: capitulum femoris) är den knölig, sfäriska änden på lårbenet (femur) som artikulerar med höftledens ledpanna och bildar höftleden tillsammans med blygdbenet (os pubis) och situbenen (os ischii).

En spermabank är en facilitet där man kan donera eller lagra sperma för senare användning, ofta inom fertilitetsbehandlingar som konstgjord befruktning (IVF) och insemination. Spermabanker innehåller vanligen stora mängder kryopreserverat sperma från flera olika donatorer, vilket möjliggör anonym donation och garanterar en diversifierad valmöjlighet för mottagare. Dessa faciliteter följer strikta regler och kvalitetskontroller för att säkerställa hälsan hos donatorerna och den högsta möjliga kvaliteten på det konserverade materialet.

Astenozoospermi är ett medicinskt tillstånd hos mannen där spermierna har nedsatt rörlighet, vilket kan påverka fertiliteten negativt. Tillståndet definieras som när mindre än 32% av spermierna har progressiv rörlighet enligt WHO:s kriterier för seminogram. Det kan bero på olika orsaker, såsom infektioner, miljöfaktorer eller genetiska avvikelser.

Injicering av mycket små vätskemängder, ofta med hjälp av mikroskop och mikronålar.

En sjöborre är ett marint djur med en sköldformad, mineralisk exoskelett, tillhörande klassen Echinoidea inom stammen tagghudingar (Echinodermata), som lever på botten av världshaven och primärt livnär sig på att filtrera organiska partiklar ur vattnet.

I en medicinsk kontext, refererar "sonikering" vanligtvis till ett icke-invasivt diagnostiskt förfarande som kallas ultraljudsundersökning (ultrasound examination). Ultraljud använder sig av högfrekventa ljudvågor för att producera bilder av inre strukturer i kroppen, såsom organ, blodkärl och vävnader.

Ett trypsinliknande enzym hos spermatozoer som inte hämmas av alfa-1-antitrypsin.

Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.

En teknik för konstgjord fortplantning som innebär en direkt manipulering av äggceller och sädesceller för att åstadkomma befruktning in vitro.

En sorts interferensmikroskopi där variationer i objektets brytningsindex omvandlas till intensitetsvariationer i bilden. Denna effekt uppnås med hjälp av en faskontrastplatta.

Ett reagensmedel som vanligtvis används vid biokemiska undersökningar för att förhindra oxidation av SH-grupper (tiolgrupper) och för arr reducera disulfider till ditioler.

Svarsförslag:

Två högt specialiserade tuber av muskelvävnad som sträcker sig mellan livmodern och var sin äggstock. De fångar upp äggcellerna, och är den plats där könscellerna mognar och äggen befruktas.

En befruktad äggcell, även känd som zygot, är den cell som bildas när en spermie och ett ägg har smält samman under processen som kallas fertilisation. Denna nya diploida cell har 46 chromosomer (23 från varje förälder) och har potentialen att dela sig och utvecklas till en embryo, om den implanteras i livmodern och utvecklas korrekt.

Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).

En grupp glykolipider, hos vilka sockerdelen utgörs av galaktos. De skiljer sig från glykosfingolipider genom avsaknad av kväve. Galaktolipiderna utgör den största delen av växternas membranlipider.

Octoxynol är ett syntetiskt surfaktant och spermiedödande medel som används i vissa former av preventivmedel, såsom spermicid geler och skum. Det fungerar genom att förstöra spermiers membran och på så sätt förhindrar fertilisationen. Octoxynol är också känt för sin förmåga att neutralisera vissa virus, inklusive HIV, men det används inte som ett preventivmedel mot sexuellt överförbara infektioner (STI:er) på grund av sina potentiala toxicologiska effekter.