Spermier är den biologiska maskulina könscellen, även kallad sädescell, som produceras i de manliga testiklarna. Deras främsta funktion är att befrukta ett ägg och utgör därmed en viktig del i reproduktionsprocessen hos män. Spermier består av huvud, svans och mitokondrier som ger cellen rörelseförmåga för att kunna simma fram till ägget.

Spermierörlighet, även kallat spermiokinesi, är en medicinsk term som refererar till rörelsemönstret och framåtfortschrittet hos spermier i ett seminalplasma. Det mäts vanligtvis som procentsats av progressivt rörliga spermier (PRS) och ger information om spermiers förmåga att simma mot ägget för att möjliggöra befruktning.

Sädesförvaring är en metod för att bevara och skydda spermier från skada eller försämring, ofta genom att förvara dem i speciella behållare eller på lägre temperaturer i en spermbank, vilket gör det möjligt för senare användning inom reproduktionsmedicin och fertilitetsterapi.

Hättan som täcker spermiehuvudets kärna och främre del.

Den höljeförsedda, trådliknande strukturen som sitter på testikelns baksida. Den består av ett huvud (caput), kropp (corpus) och svansparti (caudus). Ett nät av kanaler från testikeln förenas till den egentliga bitestikelkanalen, som ombesörjer transport, lagring och mognande av sädesceller.

Ett spermiehuvud är den del av en spermie som innehåller dess genetiska information, skyddad av en hård proteinhinna känd som akrosomen, vilken hjälper till att penetrera äggcellen under befruktning.

Spermietransport kan definieras som den process där spermier transporteras från epididymis (en del av mannens reproduktiva system där spermier mognar) genom vas deferens, urinrör och uretra till att slutligen lämnas ut genom penis during sexual activity. Denna process är en nödvändig del av den naturliga befruktningen hos människan.

"Spermiogenese" refererer til den biologiske proces, hvor spermatider (ofølende, umodne spermaceller) undergår morfologiske ændringer for at blive modne spermatozoïder (spermaceller). Denne proces involverer kondensation af kromosomer, udskilles af cytoplasma, dannelse af en akrosom (en membranstruktur indeholdende enzymer), og formation af en flagel (et hale-lignende struktur) til at bevæge sig. Spermiogenesen er en vigtig del af spermacecelledannelse, der finder sted i testiklerne som en del af reproduktionssystemet hos manden.

En serie strukturförändringar hos spermatozoer i närheten av en äggcell i äggledaren, vilka underlättar sädescellens inträde i äggcellen.

I en enkel mening kan "spermiestavar" (engelska: spermatozoa) definieras som de haploida, flagellerade, mobila könscellerna hos däggdjur, inklusive människan. Deras huvudsakliga funktion är att transportera den manliga arvsanlaget till ägget under befruktning. Spermiestavar produceras i de manliga reproduktiva organen, testiklarna och bitestiklarna, genom en process som kallas spermogenes.

Sädesvätska, eller seminal fluid, är ett komplext sekret som produceras i båda könsorganen hos mannen och består huvudsakligen av vatten, proteiner, kolhydrater, vitaminer, mineraler och små mängder av spermier.

Sädesuttömning, eller ejakulation, är en reflexartad process där spermie- och prostatafluid samt sekreter från bulbourethralkörtlarna releaseas genom penis under sexuell stimulans eller med hjälp av specifika metoder som exempelvis masturbation.

Förvaring av celler, vävnader, organ eller embryon i djupfrys (-70 gr C för korttidsförvaring, under -130 gr C för långtidsförvaring). För vävnadspreparat används frysförvaring eller frysfixering i syfte att bevara den befintliga formen, strukturen och kemiska sammansättningen hos materialets alla beståndsdelar. Som kylmedium används flytande kväve.

Nedsatt eller utebliven förmåga hos en man att befrukta.

I en mening kan "spermiantalt" referera till antalet spermier som en man producerar eller har i ett visst samplesätt, ofta uttryckt som miljoner spermier per milliliter (ms/ml). Detta mäts vanligtvis genom en seminogram, en typ av laboratorietest som används för att undersöka mannens fertilitet. En normal spermiantalsgräns kan variera beroende på olika källor, men ofta anges den lägsta normala gränsen för antalet spermier till 15 ms/ml enligt världshälsoorganisationen (WHO).

Sammansmältningen av en sädescell och ett ägg till en zygot.

En testikel är ett parligt, ovalformigt reproduktivt organ hos manliga djur och människor, som producerar spermier och producirar och sekreterar de manliga könshormonet testosteron.

La zona pellucida är en tunn, transparent och hård skiva av sugarsammansättningar som omger äggcellen (ovum) hos däggdjur, inklusive människan. Den består av ett par glykoproteiner och bildar en barriär runt ägget som skyddar det under dess utveckling och hjälper till att reglera bindningen och fusionen med spermier under befruktning. Zona pellucida är en viktig struktur i reproduktionen eftersom den bidrar till att förhindra polyspermi, ett tillstånd där mer än ett sädesceller penetrerar ägget, vilket kan leda till abnorma embryoutveckling.

Oligospermi är ett medicinskt tillstånd hos mannen där spermiekoncentrationen i ejakulatet är lägre än normalt, vanligen definierat som mindre än 15 miljoner spermier per milliliter. Detta kan vara ett tecken på infertilitet, men det behöver inte alltid innebära att mannen inte kan få barn. Olika faktorer som hälsovanor, miljö, ärftlighet och medicinska tillstånd kan påverka spermieproduktionen och leda till oligospermi.

"Spermieagglutination" refererer til den samling eller klumpet formering av sædceller (spermatozooider) som sker når de kommer i kontakt med bestemte antistoffer, bakterier eller andre stoffer. Dette kan forstyrre deres bevægelse og reducere deres fertilitetsevne.

En teknik för konstgjord fortplantning som innebär en direkt manipulering av äggceller och sädesceller för att åstadkomma befruktning in vitro.

Införande av sädesceller i vaginan på konstgjord väg för att åstadkomma befruktning.

Spermiebildung, eller spermatogenes, är den process där mänskliga spermier produceras i de tunna rör som löper genom mannens testiklar, kallade seminervävnader. Denna komplexa process involverar celldelning och differentiering av specifika celltyper under en period av omkring 74 dagar, vilket resulterar i produktionen av fullt utvecklade spermier som är kapabla att befruкта äggceller.

En semenanalyse är en laboratorieundersökning som utvärderar spermasammansättningen och kvalitet hos mannen, inklusive spermiernas rörlighet, form och koncentration. Den används vanligen för att undersöka orsaken till infertilitet eller vid bedömning av spermiekvalitet före assistad befruktning.

"En substance eller produkt, som används för att minska risken för köldskador genom att hjälpa kroppen att behålla värme under låg temperatur."

Ett trypsinliknande enzym hos spermatozoer som inte hämmas av alfa-1-antitrypsin.

Spermatider är icke-fullt utvecklade spermatozoider, eller mognande sädesceller, som förekommer under den senare fasen av spermatogenesen i hos manliga individers testiklar. De är produkten av meiosen och differensieringen av spermatocyter I och spermatocyter II, och kommer att utvecklas ytterligare för att bli fullt utvecklade spermatozoider genom en process som kallas spermiogenes. Spermatidernas morfologi är typisk med en rund huvudcell och en mindre flagell, men de saknar den fullständiga förmågan att befrukta äggceller tills de har utvecklats till fullt utvecklade spermatozoider.

Förmågan att befrukta eller befruktas. Begreppet kan gälla såväl hanne som hona.

Föreningar som fås när någon del av hydroxylgrupperna i glykoler eller polyhydroxialkoholer ersätts med klor.

En metod för konstgjord befruktning, genom mikroinjicering av en enda livsduglig sädescell i ett frilagt ägg. Metoden används vanligen för att komma till rätta med lågt sädescellantal, låg rörlighet hos sädescellen, oförmåga att tränga in i ägget, eller andra tillstånd förknippade med manlig infertilitet.

En klorerad propandiolförening som visat fertilitetshämmande verkan hos män och som använts för kemisk sterilisering av gnagare.

Två högt specialiserade tuber av muskelvävnad som sträcker sig mellan livmodern och var sin äggstock. De fångar upp äggcellerna, och är den plats där könscellerna mognar och äggen befruktas.

Astenozoospermi är ett medicinskt tillstånd hos mannen där spermierna har nedsatt rörlighet, vilket kan påverka fertiliteten negativt. Tillståndet definieras som när mindre än 32% av spermierna har progressiv rörlighet enligt WHO:s kriterier för seminogram. Det kan bero på olika orsaker, såsom infektioner, miljöfaktorer eller genetiska avvikelser.

Ett antibiotiskt ämne från Streptomyces aureofaciens, använt mot bakterier och protozoer.

'Val av kön' (gender selection) är ett begrepp som ofta refererar till den process där föräldrar väljer eller bestämmer vilket biologiskt kön deras barn ska ha, vanligtvis genom metoder såsom preimplantationsgenetisk diagnostik (PGD). Detta kan göras av olika anledningar, inklusive medicinska orsaker såsom att undvika ärftliga sjukdomar som enbart kan ärvas till barn av ett visst kön. Emellertid är det också kontroversiellt på grund av etiska och samhälleliga aspekter, särskilt när det används för icke-medicinska ändamål såsom att välja barns kön för sociala eller personliga preferenser.

Antibiotikum av glykosidtyp från Streptomyces griseus, vilket används som fluorescensfärgmedel för DNA och som antitumörmedel.

Plasmaproteiner i sperma refererer til de forskellige proteiner som findes i den flydende del af sædcellerne, også kendt som seminalplasma. Disse proteiner spiller en vigtig rolle i at understøtte fertiliteten og beskyttelse af sædcellerne under deres rejse gennem kvindens reproduktive system. De kan også have potentiale som markører for mands fertilitet og reproduktiv sundhed.

En oöcyt (singular form av oocyter) är ett äggcell som mognar inne i en honas äggstock (ovarium). Den är den största cellen i den mänskliga kroppen och kan delas in i olika stadier baserat på dess utveckling. Oöcyten består av två delar: den haploida kärnan, som innehåller halva antalet kromosomer jämfört med en vanlig diploid cell, och den omgivande zonapellucidamembranen. När oöcyten har nått full mognad är den redo för befruktning och utvecklas sedan till en zygot och fortsätter att dela sig och utvecklas till ett embryo.

Povidon, även känt som Povidone eller Polyvinylpyrrolidon (PVP), är ett syntetiskt polymer som används som ett bindemedel och viskositetsökande medel i läkemedelsformuleringar. Det har också antibakteriella egenskaper när det kombineras med jod, under varumärken som Betadine, och används som desinfektionsmedel för hud och slemhinnor.

Sperm retrieval refererar till ett medicinskt ingrepp där spermier tas direkt från mannen, ofta genom att aspirera eller extracta dem från hans reproduktiva organ, vanligtvis testikeln eller den associate epididymis. Detta görs vanligen med hjälp av invasiva tekniker som till exempel PESA (Percutaneous Epididymal Sperm Aspiration), TESE (Testicular Sperm Extraction) eller MESA (Microscopic Epididymal Sperm Aspiration).

Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).

Injicering av mycket små vätskemängder, ofta med hjälp av mikroskop och mikronålar.

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

I en enkel medicinsk definition är "protamin" ett lågmolekylärt protein som hittas i spermatozooiderna hos fiskar och andra djur. Det används också inom klinisk praktik, framförallt inom endokrinologi, som ett läkemedel för att neutralisera insulin efter en oavsiktlig överdos eller under operationer där patienten får heparin. Protamin bildar komplex med insulin och heparin, vilket reducerar deras verkan i kroppen.

En vasectomi är en form av permanent födselkontroll för män. Under proceduren klyvs den ena eller båda spermavägarna (vas deferens) som transporterar spermier från testiklarna till urinröret, och varje ände stängs sedan av med hjälp av klippning, elektrokoagulering eller klaffar. På så sätt kan spermierna inte längre lämna kroppen under ejakulationen. Vasektomin är en effektiv metod för preventiv vård, men det bör noteras att det kan ta några månader och flera ejakulationer innan all sperma har tömts från kroppen efter operationen.

Svarsförslag:

Avsättande av sädesceller i vaginan med målet att åstadkomma befruktning.

Nedfrysning, även känt som fixation eller konservering, är ett medicinskt förfarande där ett kroppsdel eller ett helt lik bevaras genom att ersätta vatten och fett i celler och vävnader med en konserveringsvätska, ofta formeldahydrat (formaldehyd). Detta hjälper till att förhindra nedbrytning och förminskar risken för smitta.

Ett något alkaliskt sekret från livmoderhalskörtlarna. Konsistensen och mängden av sekret beror på fysiologiska hormonändringar under menstruationscykeln. Det innehåller glykoproteinet mucin, aminosyr or, socker, enzymer och elektrolyter; vattenhalten uppgår till 90 %. Sekretet hindrar bakterier och sperma att nå livmodern.

Ett släkte (hamster) av familjen Muridae med tre arter. De husdjursstammar som finns nu kommer från individer som hämtades från Syrien. De används i stor omfattning i biomedicinsk forskning.

Embryoöverföring är en teknik inom infertilitetsbehandling, där ett eller flera embryon överförs till livmodern hos en befruktningsvillig kvinna, med hopp om att en graviditet ska uppstå.

Sekretoriska proteiner i sädesblåsorna refererar till specifika proteiner som produceras och sekreteras av de speciella cellerna i sädesblåsorna, accessoriska glanderna i mannens reproduktiva system, vilka är viktiga för att underlätta spermiers överlevnad, rörlighet och förmåga att befrukta ägg.

Tillståndet som följer på föreningen av en äggcell och en sädescell, då ett embryo eller foster växer i kroppen.

"Rete testis" refers to a network of tubules located in the mediastinum testis, which is the central part of the testicle. This structure serves as a connection between the seminiferous tubules, where sperm is produced, and the efferent ducts that transport the sperm out of the testicle. The rete testis plays a crucial role in the transportation and maturation of sperm cells during their journey from the testicle to the epididymis.

I en enskild medicinsk betydelse refererar 'ovum' till den hälften av den befruktade äggcellen hos däggdjur, inklusive människan, som bidrar med sinoploiden (den kvinnliga arvsanlaget) under befruktningen. Ovum är också känt som en äggcell eller en primär oocyte och är den mogna, icke befruktade cellen som produceras i äggstockarna under den kvinnliga reproduktionscykeln. När ett spermatozoon (spermie) penetrerar och befruktar ovumet bildas en zygot, vilket är den första cellen i en embryo.

Den vitellina membranen är ett tunnt skikt som omger äggulan (vitellen) hos ägg från både däggdjur och fåglar. Det fungerar som en barriär mellan äggulan och den omgivande vätskan inne i ägget, och hjälper till att hålla äggulan sammanhållen och skyddad under utvecklingen av embryot. Den vitellina membranen är kompositionellt relaterad till den zonella membranen som också omger äggulan, men har något annorlunda egenskaper och funktioner.

"Spermiens mellandel" refererer til den del af spermatozooids (sædcelle) hos manden, der udgøres af hovedet og midterstykket (neck). Hovedet indeholder spermatozooids DNA, mens midterstykket indeholder de strukturer, der transporterer spermatozooidens flagel (hale) under bevægelse.

Det fett- och proteinhaltiga, och selektivt genomsläppliga, membran som omger cytoplasman i prokaryota och eukaryota celler. Hos de flesta typer av mikrobiella celler gränsar den utåt till cellväggen.

'Oviducts' refererar till de par tunlar som transporterar ägg från äggstockarna till livmodern hos däggdjur, inklusive människor. De är också kända som äggledare eller fertila tubor. Deras funktion är att möta spermier och transportera dem till ägget för befruktning, och sedan transportera det befruktade ägget till livmodern där det kan utvecklas till en embryo.

Visuell eller fotografisk mikroskopi, där elektronstrålar (med våglängder tusentals gånger kortare än synligt ljus) används i stället för ljus, vilket ger avsevärt större förstoring. Elektronernas interaktion med preparaten ger upplysning om preparatens finstruktur. Vid transmissionselektronmikroskopi ger elektronernas reaktioner under passage genom ett mycket tunt preparat upphov till en bild. Vid svepelektronmikroskopi faller en elektronstråle snett mot preparatytan, och av reaktionerna ovan ytan alstras en bild. Elektronmikroskopi förkortas ofta EM.

Cytoplasmakroppen i ett ägg som innehåller näringsförrådet för det växande embryot. Gulan är rik på polysackarider (sockerarter), lipider (fetter) och proteiner.

Allmän benämning på medlemmarna av en underfamilj av Muridae. Fyra vanliga släkten är Cricetus, Cricetulus, Mesocricetus och Phodopus.

Sädeskanaler, även kända som vas deferens eller ductus deferens, är en par av tuber som transporterar spermier från varje testikel till urinblåsan, där de blandas med den vätska som produceras i prostata och seminala vesiklarna för att bilda sperma. Denna vätska transporteras sedan genom en tunnel, urethran, och ut ur kroppen under ejakulationen.

En typ av manlig hypogonadism, med en extra X-kromosom, små testiklar, missbildad sädledare, förhöjda halter av gonadotropiner, låga halter serumtestosteron, svagt utvecklade sekundära könsdrag och sterilitet. Drabbade individer har ofta långa ben och slank, hög kroppsväxt. Gynekomasti ("kvinnobröst") förekommer hos många patienter. Den klassiska formen har karyotypen 47,XXY. Flera karyotypvarianter förekommer: 48,XXYY; 48,XXXY; 49,XXXXY, och mosaikmönster ( 46,XY/47,XXY; 47,XXY/48,XXXY; osv).

En infraklass (pungdjur) bland däggdjuren, även kallad Metatheria, där ungarna föds på ett tidigt fosterstadium och fortsätter sin utveckling i en pung. Till skillnad från Eutheria (djur med moderkaka) har pungdjuren en ofullständig moderkaka.

"Får är ett domesticerat djur som tillhör fågel familieskapet, och är känt för sin ullproduktion. De hålls ofta inom jordbruk för att producera ull, kött och skinn."

En ättiksyraester av karnitin som möjliggör transport av acetyl-CoAin i mitokondriematrisen hos däggdjur vid oxidationen av fettsyror.

En metod för vävnadspreparering, där vävnadsprovet fryses och därefter dehydreras vid låg temperatur i vakuum. Metoden används även för torkning av läkemedel och livsmedel.

En familj (kängurudjur) växtätande, hoppande däggdjur i Australien, Tasmanien, Nya Guinea och intilliggande öar. Till familjen hör kängerur, vallabyer, trädkängurur, quokkor och vallaroer.

Ett jonoforiskt polyeterantibiotikum från Streptomyces chartreusensis. Jonoforen binder och transporterar katjoner genom membran och kopplar bort oxidativ fosforylering medan den hämmar ATPas i leverm itokondrier hos råtta. Substansen används mest som biologiskt verktyg för att studera divalenta katjoners roll i olika biologiska system.

De hanliga fortplantningsorganen. De delas in i de yttre organen penis, scrotum (pung) och urinrör, och de inre organen testikel, bitestikel, sädesledare, sädesblåsa, ductus ejaculatorius (utförsgång), prostata och glandula bulbourethralis (Cowpers körtel).

Kemiska ämnen som ökar genomsläppligheten för specifika joner hos biologiska eller konstgjorda lipidmembran. De flesta jonoforer är förhållandevis små organiska molekyler som verkar som rörliga bärare inom membranen eller som sammansmälter till att bilda jonkanaler genom membranen. Många är antibiotika, och många verkar som frikopplande medel genom att kortsluta protongradienten över mitokondriemembran.

Dissekering, injicering, kirurgi osv med hjälp av mikroinstrument kopplade till mikroskop.

Kromosomförhållande i celler som avviker från det normala genom övertalighet eller förlust av kromosomer eller kromosompar. I en normalt diploid cell kallas förlusten av ett kromosompar nullisomi (sym bol: 2N-2), förlusten av en kromosom monosomi (2N-1), ett extra kromosompar tetrasomi (2N+2) och en extra kromosom trisomi (2N+1).

Lektin som renframställs från jordnötter (Arachis hypogaea). Det binder till svagt differentierade celler och slutdifferentierade celler, och används inom cellseparationsteknik.

En sjöborre är ett marint djur med en sköldformad, mineralisk exoskelett, tillhörande klassen Echinoidea inom stammen tagghudingar (Echinodermata), som lever på botten av världshaven och primärt livnär sig på att filtrera organiska partiklar ur vattnet.

DNA fragmentering refererar till den process där DNA-strängarna i cellkärnan bryts ned till mindre bitar, ofta som ett resultat av skada eller stress på cellnivå. Detta fenomen kan inträffa naturligt under processen med celldöd och cellförnyelse, men kan också orsakas av faktorer som UV-strålning, toxiska ämnen, inflammation eller vissa sjukdomar som cancer. DNA-fragmentering kan användas som en biomarkör för att undersöka cellskada och är också en kritisk teknik inom molekylärbiologi för att analysera specifika delar av DNA-molekyler.

"En sädesledare är en tublik struktur hos mannen som transporterar spermier och andra sekretioner från kroppens produktiva organ, testiklarna, genom den manliga reproduktionssystemet till urinröret, vilket möjliggör spermiernas utsändning under ejakulationen."

En sorts interferensmikroskopi där variationer i objektets brytningsindex omvandlas till intensitetsvariationer i bilden. Denna effekt uppnås med hjälp av en faskontrastplatta.

En typ av in situ-hybridisering, där målsekvenserna färgats med fluorescerande ämnen, så att läge och storlek kan bestämmas medelst fluorescensmikroskopering. Färgningen är tillräckligt distinkt för att hybridiseringssignalen skall kunna ses såväl i metafasutstryk som i interfaskärnor.

Förhållandet mellan antalet graviditeter (inkl. levandefödslar, dödfödslar och missfall) och medeltalet av kvinnor i fertil ålder i en population under en given tidsperiod.

Sädesblåsor, eller epididymiscystor, är cystoida utvidgningar av det tubulära systemet inne i sädesledaren (epididymis) där spermier mognar och lagras.

Stora, uddatåiga, växtätande hovdjur av familjen Equidae (hästdjur). Det finns ett flertal olika raser av tamhäst, och de varierar mycket i storlek. Hästar har svettkörtlar över hela kroppen och svettas mycket vid ansträngning.

"Cell separation" refererar till metoder och processer som används för att skilja och isolera specifika celltyper eller populationer av levande celler från varandra eller från ett heterogent cellsamhälle, baserat på deras differensierade fysiska, kemiska eller genetiska egenskaper. Detta kan uppnås genom användning av olika tekniker som flöteskopseparation, magnetisk- och fluorescensbaserad cellsorting, centrifugation, filtrering och enzymatisk digestion. Cellseparation är en viktig procedur inom biomedicinsk forskning och kliniska tillämpningar som in vitro-forskning, diagnostik, regenerativ medicin och cellterapi.

"Medicinskt, betyder 'provhantering' att övervaka och kontrollera symptomen eller effekterna av en sjukdom eller tillstånd, vanligtvis genom användning av läkemedel eller terapi."

En befruktad äggcell, även känd som zygot, är den cell som bildas när en spermie och ett ägg har smält samman under processen som kallas fertilisation. Denna nya diploida cell har 46 chromosomer (23 från varje förälder) och har potentialen att dela sig och utvecklas till en embryo, om den implanteras i livmodern och utvecklas korrekt.

Den sexuella parningsakten hos djur. För människor används koitus (samlag). Syn. parning; kopulation

"Prostatic secretory protein" typically refers to a group of proteins that are produced and secreted by the prostate gland, which is a small gland that is part of the male reproductive system. One of the most well-known prostatic secretory proteins is prostate-specific antigen (PSA), which is often used as a marker for prostate cancer. Other prostatic secretory proteins include prostate-specific acid phosphatase (PSAP) and prostate stem cell antigen (PSCA). These proteins play various roles in the normal function of the prostate gland, including helping to liquefy semen and protect sperm. Abnormal levels of these proteins may be indicative of prostate cancer or other conditions affecting the prostate.

"Epithelfästet" är en term inom anatomi och histologi som refererar till den vävnad som täcker ytor av kroppen, inklusive huden och de slemhinnor som löper längs med luftvägar, matstrupe, urinvägar och reproduktiva organ. Epitelcellerna är specialiserade för att fungera som en barriär mellan det inre miljön och den yttre miljön, skyddar mot infektioner, håller kroppsvätskor inne och reglerar utbyte av substanser mellan kroppen och omgivningen.

Kemiska ämnen eller medel med befruktningshämmande effekt hos män. Termen används för preventivmedel för män i allmänhet eller för sådana som saknar särskild beteckning.

Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.

Flytande beståndsdelar av levande organismer.

'Nedkylning' (engelska: cooling) är inom medicinen ett läkarvetenskapligt ingrepp där kroppstemperaturen sänks med avsikt, ofta för att skydda hjärnceller från skada efter en hjärtstopp eller annan allvarlig händelse som orsakat syrebrist. Det kan också användas för smärtlindring och att minska kroppens energiförbrukning under vissa sjukdomstillstånd.

Mikroskopering av prov färgade med fluorescent färgämne (vanligen fluoresceinisotiocyanat) eller av naturligt fluorescerande material, vilka avger ljus vid belysning med UV- eller blått ljus. Vid immunfluorescensmikroskopi utnyttjas antikroppar märkta med fluorescent färg.

Sertoli celler, även kända som sustentacytceller, är stödceller i en mannens testiklar med flera viktiga funktioner. De hjälper till att underhålla och skydda de könsceller som producerar spermier (spermatozoider) och är också involverade i produktionen av hormonet testosteron. Sertolicellerna bildar en form av sköld runt varje könscell, ger näring och hjälper till att transportera bort avfall från dem. Dessutom bidrar de till att reglera spermiernas utveckling genom att producera proteiner som påverkar deras tillväxt och differentiering.

Alla proteiner som finns i ägg från alla djurarter.

En söt trihydroxialkohol som utgör ett mellanled i omsättningen av kolväten och fett. Den används som lösningsmedel, mjukgörare, beståndsdel i läkemedel, sötningsmedel, och vid framställning av sprängämnen. Kemisk formel är HOCH2CH(OH)CH2OH.

Grundämne som förekommer i nästan all organiserad vävnad. Det tillhör alkalimetallerna och har kemiskt tecken Ca, atomnummer 20 och atomvikt 40. Kalcium är det allra vanligaste mineralämnet i kroppen och bildar i förening med fosfor kalciumfosfat, som ingår i ben och tänder. Det spelar en essentiell roll för nerv- och muskelfunktioner, i blodkoagulationsprocessen (som faktor IV) och i många enzymp rocesser.

Den vätska som omger ägget och granulosacellerna i äggstocksfollikeln. Vätskan innehåller könssteroider, glykoproteinhormoner, plasmaproteiner, mukopolysackarider och enzymer.

Konstgjord befruktning hos människa, där säd från kvinnans make används.

Ornidazol är ett syntetiskt antibiotikum och antiprotozoalt preparat som används för behandling av infektioner orsakade av sårbarta anaeroba bakterier och vissa protozoer, inklusive trichomonas, giardia och amöbor. Preparatet fungerar genom att störa DNA-syntesen hos mikroorganismerna, vilket leder till deras död. Ornidazol intas vanligtvis peroralt i form av tablett eller kapselform, men kan också ges intravenöst vid behov.

"Biologisk konservering" refererer til den proces, hvor biologiske prøver, såsom væv, celler eller molekyler, behandles og opbevares for at bevare deres struktur og funktion over en lang periode. Dette gør det muligt at anvende prøverne i senere eksperimentelle eller diagnostiske formål. Biologisk konservering kan involvere brug af kemikalier, temperaturkontrol or freezing teknikker for at reducere nedbrydning og forlænge prøvens holdbarhed.

Färgämnen som avger ljus vid bestrålning. Våglängden hos det utsända ljuset är vanligtvis längre än hos det infallande. Fluorokromer är färgämnen som tillsätts andra ämnen för att få dessa att fluorescera, och används som markörer inom biokemi och immunologi.

Trometaminet är ett muskelrelaxerande medel som verkar centralt och tillhör gruppen antihistamin H1-receptorantagonister. Det används vid behandling av akut spasmer i skelettmuskulaturen och kan orsaka sömnighet som biverkning.

Lösningar som har lägre osmotiskt tryck än en referenslösning, som t ex blod, plasma eller vävnadsvätska.

Idisslare av familjen Bovidae, omfattande Bubalus arnee och Syncerus caffer. Begreppet buffel skall skiljas från bison, som avser Bison bison och Bison bonasus.

Pentoxifylline är ett kärlvidgande (vasodilaterande) läkemedel som används för att behandla perifera artärsjukdom (små blodkärls sjukdom i extremiteterna), vilket kan leda till smärta och sämre genomblödning. Det fungerar genom att påverka hur blodet flyter genom kroppen, förbättrar rödistributionen av blodflödet och minskar viskositeten hos blodet, vilket kan underlätta för blodet att flöda fritt genom kärlen. Det används också för att behandla klåda orsakad av njurfunktionsnedsättning och för att förbättra gångförmågan hos personer med intermittent klumpfot (en rörelseförlamning i vilarut position).

Varje flytande eller fast preparat som är specifikt avsett för odling, lagring eller transport av mikroorganismer eller andra sorters celler. Olika typer av media, såsom differentierande substrat, selektiva substrat, testsubstrat och definierade substrat, tillåter odling av bestämda mikroorganismer och celltyper. Fasta medier erhålls genom tillsats av agar eller gelatin till flytande substrat.

Resultatet av befruktning och därpå följande graviditet, omfattande levandefödsel, dödfödsel, spontan abort och framkallad abort. Utfallet kan vara ett resultat av naturlig eller konstgjord befruktning, eller annan teknik för fortplantningshjälp, embryoöverföring eller provrörsbefruktning.

"Vävnadsförvaring" refererar till den process där vävnadsmaterial konserveras för framtida användning inom forskning, utbildning eller klinisk praktik, vanligtvis genom att bevara dess struktur och komposition med hjälp av metoder som frysning, kemi eller formalinfixering.

Idisslare tillhörande ordningen Bovidae. Många arter finns i Afrika och Sydamerika. Särskilt i Afrika är artrikedomen stor.

Kromosomuppsättningen i somatiska celler, där alla kromosomtyper förekommer parvis. Detta symboliseras med 2N eller 2X.

En spermatocyt är en typ av könscell som förekommer hos män och produceras i testiklarna. Konkrettare är en spermatocyt en diploid cell, vilket betyder att den innehåller två uppsättningar av kromosomer (46 stycken totalt), varav 23 kommer från modern och 23 från fadern.

En typ av elektrofores där polyakrylamidgel används som diffusionsmedium.

Bisbenzimidazoler är en grupp av läkemedel som används som antivirala och antibakteriella medel. De verkar genom att binda till DNA i virus eller bakterier, vilket förhindrar dess replikation och därmed dess förmåga att reproducera sig. Ett exempel på ett bisbenzimidazol är den antivirala medicinen ganciclovir, som används för behandling av cytomegalovirusinfektioner hos immunosuppinerade patienter, till exempel efter en transplantation.

Den del av cellen som innehåller cytosolen och andra strukturer än cellkärnan, mitokondrierna och större vakuoler.

"Färgning och märkning är tekniker inom histologi och patologi som involverar användning av färgämnen eller markörer för att synliggöra, kontrastera eller identifiera specifika strukturer, celltyper eller molekyler i vävnader eller preparat, vilket underlättar observering och analysering under mikroskopi."

De homologa kromosomer som är olika hos det heterogametiska könet. Dessa kan vara X- och Y-kromosomerna eller W-, Z-kromosomerna (hos arter där honan är det heterogametiska könet, som t ex hos silkesspinnaren Bombyx mori). I det senare fallet avgör W honkönet, och ZZ är hanen.

En individ som är utbildad och certifierad att genomföra tekniska aspekter av assistad fertilitet, insemination eller in vitro-fertilisering under medicinsk övervakning, för att hjälpa parer eller individer med barnlöshet.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

"Sugning" är ett medicinskt begrepp som refererar till den process där läkare eller sjuksköterska använder ett rör (sond) för att tömma magsäcken på maginnehåll, ofta när en patient inte kan svälja eller är medvetslös. Detta kallas också gastrisk sugning eller magtömning.

Morfologisk och fysiologisk utveckling och tillväxt av embryo eller foster hos däggdjur.

Nedsatt eller utebliven förmåga att få barn; sterilitet är absolut oförmåga att få barn.