En stamcellsfaktor, också känd som stammcellsförväxlingsfaktor eller hematopoetisk växtfaktor, är ett typ av proteiner som spelar en viktig roll i produktionen och differensieringen av blodceller inuti kroppen. Dessa faktorer hjälper till att reglera själva processen där stamceller (ospecialiserade celler) utvecklas till olika typer av blodceller, såsom röda och vita blodkroppar samt blodplättor. Stamcellsfaktorer kan även ha en funktion i andra biologiska processer, såsom celldelning, celldifferentiering och celleväxt.
Stamceller, eller "stamm cells" på engelska, är celler som har förmågan att dela sig och differensiera till olika typer av specialiserade celler i kroppen. De kan renas ut från vissa typer av vävnader, såsom benmärg, moderkaka eller fostersäck, och kan användas inom regenerativ medicin för att ersätta skadade eller sjuka celler eller vävnader. Stamceller delas in i flera olika kategorier beroende på deras potential att differensiera till olika typer av celler, och deras potential kan variera mellan olika individer och beroende på hur de hanterats under laboratorieförhållanden.
"c-Kit proteins are transmembrane receptor tyrosine kinases that bind to the stem cell factor (SCF) and play crucial roles in various biological processes, including cell survival, proliferation, differentiation, and migration. They are widely expressed in hematopoietic stem cells, mast cells, melanocytes, and germ cells, among others. Mutations in the c-Kit gene have been associated with several human diseases, such as certain types of cancer, including gastrointestinal stromal tumors (GISTs), systemic mastocytosis, and acute myeloid leukemia."
Ursprungscellerna för alla typer av blodceller.
Dessa tillväxtfaktorer omfattar en grupp hematopoesreglersubstanser med specifika biologiska egenskaper som bestäms av deras förmåga att främja tillväxt och differentiering av blodceller av olika stammar. Erytropoetin och kolonistimulerande faktorer tillhör denna grupp. Vissa av dessa faktorer har använts för behandling av kemoterapiframkallad neutropeni, myelodysplasisyndrom och funktionsrubbningar i benmärgen.
Embryonal stem cells are a type of pluripotent stem cell that are derived from embryos that are typically 3-5 days old. These stem cells have the ability to differentiate into any cell type in the body, making them a promising area of research for regenerative medicine and the treatment of various diseases and conditions. However, there are ethical concerns surrounding the use of embryonic stem cells due to the fact that their derivation requires the destruction of a human embryo.
Stamcellstransplantation (SCT) är en medicinsk behandlingsmetod som innebär att man överför stamceller från en donator till en mottagare, med syfte att ersätta skadade eller funktionshindrade celler i mottagarens kropp. Stamceller är grundläggande celler som har potentialen att utvecklas och differensieras till olika typer av celler i kroppen, såsom blodceller, leverceller, hjärnceller med mera.
"Adult stem cells, also known as somatic stem cells, are undifferentiated cells found in fully developed organisms that have the ability to self-renew and differentiate into specific cell types within a given tissue or organ. They play a crucial role in maintaining and repairing tissues throughout an individual's lifetime."
Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.
Enligt den amerikanska nationella organisationen för hjärt- och lungtransplantation (ISHLT) definieras blodstamcellstransplantation som:
Pluripotent stem cells are a type of undifferentiated cells that have the ability to differentiate into any cell type in the body, under the right conditions. These cells can potentially give rise to all three germ layers: ectoderm, mesoderm, and endoderm, which form various tissues and organs during embryonic development.
Glykoproteiner på omogna hematopoetiska celler och endotelceller. De utgör de hittills enda kända molekyler som kommer till uttryck i blodsystemet genom ett begränsat antal progenitorceller i benmärg en.
En mångcellinje-tillväxtfaktor som utsöndras av lymfocyter, epitelceller och astrocyter, och som stimulerar till klonal tillväxt och differentiering av olika typer av blod- och vävnadsceller. Den kallas även multi-CSF och räknas som en hematopoetisk kolonistimulerande faktor.
Celler i benmärgen, inkluderande fettceller, stromaceller, megakaryocyter och prekursorceller till de flesta av blodcellerna.
Granulerade celler som återfinns i nästan alla vävnader, men rikligast i hud och mag-tarmkanalen. Liksom basofiler innehåller mastceller stora mängder histamin och heparin. Men till skillnad från basofiler stannar mastcellerna i vävnaderna och cirkulerar inte i blodet. Mastceller som härrör från stamceller i benmärgen regleras av stamcellsfaktorn.
En stem cell niche är ett speciellt microenvironment som kontrollerar och styr funktionen hos stamceller, inklusive självförnyelse och differentiering. Nichen består av olika cellulära och extracellulära komponenter, såsom andra celler, signalsubstanser, matrisproteiner och blodkärl. Dessa komponenter interagerar med stamcellerna och skapar en unik miljö som reglerar deras aktivitet genom kontinuerlig kommunikation. Stamcellen nichen bidrar till att hålla stamcellerna i ett odiffunderat tillstånd och skyddar dem från onormal differentiering eller apoptos (programmerad celldöd). Denna nisch är av stor betydelse inom regenerativ medicin, då förståelsen av hur den fungerar kan hjälpa till att utveckla terapeutiska strategier för att behandla olika sjukdomar och skador.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
Neural stem cells (NSCs) are a type of stem cell found in the brain and spinal cord, which have the ability to differentiate into various cell types of the nervous system, including neurons, astrocytes, and oligodendrocytes. They are self-renewing, meaning they can divide and produce more NSCs, and they play a crucial role in the development, maintenance, and repair of the central nervous system throughout life.
Induced pluripotent stem cells (iPSCs) are a type of adult stem cells that have been genetically reprogrammed to exhibit similar characteristics to embryonic stem cells. This means that iPSCs have the ability to differentiate into any cell type in the body, making them a promising tool for regenerative medicine and drug development.
Cytologisk teknik för mätning av stamcellers funktionella kapacitet genom undersökning av deras aktivitet.
Colonization-stimulating factor (CSF) refers to a substance or factor that promotes the growth and establishment of beneficial microorganisms, typically in the gastrointestinal tract. CSFs can be used as a medical intervention to restore healthy gut flora, particularly in cases where the natural balance of bacteria has been disrupted due to illness, antibiotic use, or other factors.
Utveckling och bildande av olika typer av blodceller. Blodbildningen (hematopoesen) kan ske i benmärgen (medullär) eller utanför benmärgen (extramedullär).
Cellers utvecklingshistoria som den kan följas från den första delnningen av embryots ursprungliga cell eller celler.
Specialiserade stamceller med uppgift att ge upphov till celler med någon särskild funktion, som t ex myoblaster, myeloida stamceller och hudstamceller.
Mesenchymal stem cell transplantation (MSCT) refers to the medical procedure where mesenchymal stem cells (MSCs) are infused into a patient with the goal of repairing or regenerating damaged tissues or organs. MSCs are multipotent stromal cells that can differentiate into various cell types, including bone, cartilage, fat, and muscle. They can be isolated from several adult tissues, such as bone marrow, adipose tissue, and umbilical cord blood.
En cells förökning genom delning.
Ett glykoprotein med molekylvikten 25 kDa innehållande inre disulfidbindningar. Det främjar överlevnad, tillväxt och differentiering av neutrofila granulocytprekursorceller och har till funktion att aktivera mogna blodneutrofiler. I familjen av kolonistimulerande faktorer är G-CSF den mest kraftfulla induceraren av slutlig differentiering av leukemiska myeloidcellinjer till granulocyter och makrofager.
Trombopoietin (TPO) är ett glykoprotein hormon som produceras främst i levern och styr produktionen av trombocyter (blodplättar) i kroppen. Det sker genom att stimulera multiplikation, differentiering och överlevnad av megakaryocyterna, de celler som mognar till att bli blodplättar. TPO binder till sin receptor, c-Mpl, på megakaryocyterna och aktiverar signaltransduktionsvägar som leder till ökad trombocytbildning. TPO har också visat sig ha en roll i homeostasen av hematopoetiska stamceller.
Mesenchymal Stromal Cells (MSCs) are a type of adult stem cells found in various tissues, including bone marrow, adipose tissue, and umbilical cord blood. They have the ability to differentiate into multiple cell types, such as osteoblasts, chondrocytes, and adipocytes, under specific conditions. MSCs also exhibit immunomodulatory properties, making them a promising tool in regenerative medicine and the treatment of various diseases, including graft-versus-host disease, autoimmune disorders, and tissue injury. It is important to note that the term "Mesenchymal Stem Cells" has been replaced by "Mesenchymal Stromal Cells" in the scientific community as MSCs are not truly stem cells due to their limited differentiation potential compared to embryonic stem cells.
Frisättning av stamceller från benmärgen till den perifera blodbanan för leukaferes, inför stamcellstransplantation. Ofta används hematopoetiska tillväxtfaktorer eller kemoterapeutiska preparat för att stimulera mobiliseringen.
Erythroid progenitor cells are early stage cells in the process of erythropoiesis, which is the development of red blood cells (erythrocytes). These cells have the ability to divide and differentiate into more mature erythrocytes. Erythroid progenitor cells include burst-forming unit erythroid (BFU-E) and colony-forming unit erythroid (CFU-E), which are characterized by their capacity to form colonies in methylcellulose cultures when stimulated with appropriate growth factors, such as erythropoietin.
Blod hos fostret. Utbyte av näringsämnen och avfallsämnen mellan fostrets och moderns blod sker via moderkakan, Umbilikalt blod är blod i navelsträngsartären eller -venen.
Alla de händelser som tillsammans leder till ökat antal celler. Häri ingår fler processer än celldelning, som utgör en del av cellcykeln.
Teknik för bevarande eller odling av djurceller in vitro. Den avser cellkulturer av dispergerade celler hämtade från ursprungsvävnad, från primär odling, eller från någon cellinje eller cellstam genom enzymatiskt, mekaniskt eller kemiskt avskiljande.
Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.
I en enkel mening kan 'signalomvandling' inom medicin definieras som processen där celler konverterar inkommande signaler, ofta i form av hormoner, neurotransmittorer eller tillväxtfaktorer, till intracellulära svar genom en kaskad av biokemiska händelser. Detta kan leda till aktivering eller inhibitering av vissa cellulära funktioner och är en central mekanism i cellkommunikationen och regleringen av cellulär homeostas.
"Cell separation" refererar till metoder och processer som används för att skilja och isolera specifika celltyper eller populationer av levande celler från varandra eller från ett heterogent cellsamhälle, baserat på deras differensierade fysiska, kemiska eller genetiska egenskaper. Detta kan uppnås genom användning av olika tekniker som flöteskopseparation, magnetisk- och fluorescensbaserad cellsorting, centrifugation, filtrering och enzymatisk digestion. Cellseparation är en viktig procedur inom biomedicinsk forskning och kliniska tillämpningar som in vitro-forskning, diagnostik, regenerativ medicin och cellterapi.
"C57BL mice" är en specifik stam av möss som används inom forskning. De är så kallade inbredda möss, vilket betyder att de har en mycket konsekvent genetisk bakgrund eftersom de härstammar från en enda individ och har förökat sig genom systerskötsel under många generationer. Detta gör att deras egenskaper är väldigt repeterbara, vilket är användbart inom experimentell forskning. C57BL-stammen är känd för sin robusta hälsa och långa livslängd jämfört med andra mössstammar. De används ofta inom olika områden av biomedicinsk forskning, till exempel cancer-, neurologi- och immunologiforskning.
En mätteknik som utnyttjar en maskin för att göra, bearbeta och presentera en eller fler mätningar på enstaka celler ur en cellsuspension. Cellerna färgas vanligen med något fluorescent färgämne som är specifikt för de cellkomponenter som undersöks, t ex DNA, och fluorescensen hos varje cell mäts då den snabbt passerar aktiveringsstrålen (laser eller kvicksilverlampa). Fluorescensen ger ett kvantitativt mått på olika biokemiska och biofysiska egenskaper hos cellen, och utgör även en grund för cellsortering. Andra mätbara optiska parametrar är bl a ljusabsorption och ljusspridning, varav den senare kan användas för mätning av cellstorlek, form, täthet, kornighet och färgupptagning.
Den mjuka vävnaden i skelettbenens håligheter. Det finns två typer: gul och röd. Den gula finns i de stora benen och består huvudsakligen av fettceller och ett fåtal primitiva blodceller. Den röda är blodbildande vävnad som producerar erytrocyter och leukocyter. Benmärgen byggs upp av ett fackverk av bindeväv med förgrenade fibrer, där märgcellerna fyller facken.
Stem cell research is a branch of medical science that focuses on the study and manipulation of stem cells, which are undifferentiated cells with the ability to develop into various specialized cell types in the body. This research aims to understand their unique properties, such as self-renewal and differentiation, to potentially treat or cure diseases and injuries by replacing damaged or malfunctioning cells. The ultimate goal is to harness the potential of stem cells to regenerate tissues and organs, providing new therapeutic options for conditions like neurodegenerative disorders, heart disease, diabetes, and cancer.
Mycket stora benmärgsceller som frisätter mogna blodplättar.
Odlingsmedia utan innehåll av serumproteiner, men med de för celltillväxt nödvändigaste ämnena. Med denna substrattyp undviks närvaro av extra ämnen som kan påverka cellproliferationen eller leda till oönskad cellaktivering.
Ett surt glykoprotein på 23 kDa med inre disulfidbindningar. Protein produceras som svar på ett antal inflammatoriska signaler av mesenkymala celler i hemopoetisk miljö och på perifera inflammationsställen. GM-CSF kan stimulera till produktion av neutrofila granulocyter, makrofager och blandkolonier av granulocyter och makrofager från benmärgsceller, och sätta igång bildandet av eosinofilkolonier från fetala leverstamceller. GM-CSF stimulerar även till vissa funktionella processer i mogna granulocyter och makrofager.
'Växtstammar' refererar till de grundläggande, genetiskt skilda enheterna inom växtvärlden, som utgör basen för artbildning och evolution. De är motsvarigheten till djurens arter och populationer, och kan bestå av en enda art eller en grupp närbesläktade arter. Växtstammar kännetecknas av sin unika genetiska sammansättning och reproducerar sig ofta asexuellt genom vegetativ förökning, även om de också kan fortplanta sig sexuellt.
En heterogen grupp sjukdomstillstånd som kännetecknas av en onormal ökning av mastceller i huden (kutan mastocytos), i andra vävnader än huden, inklusive flerorgansengagemang (systemisk mastocytos) eller i fasta tumörer (mastocytom).
Fetala stamceller, även kallade fosterceller, är stamceller som tas från ett foster under graviditeten eller strax efter abort. Dessa stamceller har potentialen att differensiera till olika celltyper och kan därför användas inom regenerativ medicin för att ersätta skadade eller sjuka celler i kroppen. Fetala stamceller är en del av den stora gruppen embryonala stamceller, men de är mindre kontroversiella eftersom de kan erhållas utan att behöva förstöra ett embryo.
"Tumörstamceller, även kända som cancerstammceller, är en population av celler inom en tumör som har förmågan till självförnyelse och differensiering, vilket kan leda till tumörorogenes och resistans mot behandlingar."
Differentieringsantigener på humana leukocyter. CD är förkortning för "cluster of differentiation", vilket syftar på grupper av monoklonala antikroppar som reagerar på likartat sätt med vissa undergru pper av antigener. Undergrupperna av antigener har samma CD-beteckning.
Ett glykoproteinhormon som huvudsakligen produceras i njurarna hos vuxna och i levern hos foster och som stimulerar erytroida stamceller i benmärgen att utvecklas och differentieras.
I medicine refererer "cellinje" til en gruppe af celler med ensartet funktion og opbygning, der samarbejder for at udføre en specifik biologisk proces eller opgave i et levende organisme. Celliner er ofte specialiserede i deres struktur og funktion for at udføre deres rolle effektivt, og de kan findes i alle levende organismer, fra encellet bakterie til komplekse flercellede dyr og planter.
Däggdjursceller som producerar melaniner, färgämnen som finns huvudsakligen i överhuden, men även i ögon och hår. Fenomenet kallas melanogenes. Färgen kan ändras, beroende på antalet melanocyter eller mängden färgämne som produceras och lagras i de organeller som kallas melanosomer. Stora icke-däggdjursceller med innehåll av melanin kallas melanoforer.
En familj neutrala serinproteaser med kymotrypsinliknande verkan. Kymaser finns främst i mastcellernas sekretoriska korn och frigörs under mastcellernas degranulering. EC 3.4.21.39.
Livsdugligheten hos en cell, kännetecknad av förmågan till vissa funktioner, så som ämnesomsättning, tillväxt, reproduktion, reaktion på stimuli och anpassning.
En spermatogoni är en typ av stamcell som finns i testikeln hos män och utgör startpunkten för spermieproduktionen, även kallad spermatogenes. Spermatogonierna har förmågan att dela sig och differensiera till så kallade primära spermatocyter, vilka i sin tur kan utvecklas till fullt utbildade spermatozoider, eller spermier. Denna process är kontinuerlig under mannens fertila år och möjliggör reproduktion.
The Oct-3-transcription factor, also known as NFIC (Nuclear Factor I/C), is a protein involved in the regulation of gene expression, particularly those associated with cell growth, development, and differentiation.
Odling av normala celler eller vävnader i samma kultur som infekterade celler eller vävnader av samma typ.
Lymfohematopoetiskt cytokin med förmåga att modulera antigen-specifika antikroppssvar, potentiera megakaryocyter och reglera adipogenes i benmärgen.
Tryptase är ett enzym som frisätts från mastceller under olika fysiologiska och patologiska tillstånd, särskilt vid allergisk reaktion, och används som ett markör för mastcellaktivering.
Proton pump inhibitor proteins, also known as protono pumpare, refer to a group of protein pumps found primarily in the parietal cells of the stomach that play a key role in regulating gastric acid secretion. These proteins are responsible for transporting hydrogen ions (protons) from the cytoplasm of the cell into the lumen of the stomach, where they combine with chloride ions to form hydrochloric acid. By inhibiting the function of these proton pumps, medications known as proton pump inhibitors can reduce gastric acid secretion and alleviate symptoms associated with acid-related disorders such as gastroesophageal reflux disease (GERD) and peptic ulcers.
En omvänd transkriptaspolymerasekedjereaktion (RT-PCR) är en molekylärbiologisk metod som används för att kopiera komplementär DNA (cDNA) från ett given RNA-molekyl, vilket möjliggör dess detektering och analys.
"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."
Behandling av leukocytkoncentrat, så att röda blodkroppar och leukocytfattig plasma återförs till givaren.
Möss som är homozygota för den muterade autosomalt recessiva "scid"-genen, som är belägen på centromeränden av kromosom 16. Dessa möss saknar mogna, funktionella lymfocyter och är därför synnerligen mottagliga för dödliga opportunistiska infektioner om de inte får ständig antibiotikabehandling. Bristen på B- och T-cellsimmunitet liknar det svåra immundefektsyndromet SCID (severe combined immunodeficiency) hos barn. SCID-möss är användbara som djurmodeller, då de genom att vara mottagliga för implantat från mänskliga immunsystem kan producera hematochimära möss med humant SCID-syndrom (SCID-hu).
Autotransplantation är en medicinsk proceduren där man flyttar celler, vävnader eller organ från en del av kroppen till en annan del hos samma individ. Detta görs ofta för att ersätta skadad eller sjuk vävnad med frisk vävnad från den egna kroppen. Exempel på autotransplantation inkluderar transplantation av benmärg, hud, tänder och njurar.
Stroma cells are supportive cells found in various tissues and organs, including the bone marrow, where they play a crucial role in maintaining the microenvironment for hematopoietic stem cells (HSCs) and other immune cells. They contribute to the regulation of HSCs' survival, proliferation, and differentiation through secreting cytokines, chemokines, and growth factors. Stroma cells also form a physical barrier that helps to maintain the integrity and function of the bone marrow niche. Additionally, stroma cells are involved in inflammatory responses, tissue repair, and fibrosis.
Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.
Host Cell Factor C1 (HCF-1) är ett proteinkomplex som spelar en viktig roll i regleringen av genuttryck och cellytfunktioner hos eukaryota celler. Det är involverat i flera cellulära processer, inklusive transkription, DNA-reparation och epigenetisk regulation. HCF-1 interagerar med olika proteiner för att koordinera dessa funktioner och hjälpa till att kontrollera aktiviteten hos gener som är involverade i celldelning, differentiering och apoptos.
Produktionen av röda blodkroppar (erytrocyter). Hos människor bildas de röda blodkropparna i gulsäcken under den första trimestern, i levern under den andra och i benmärgen under den tredje och efter födseln. I normala fall håller sig erytrocytantalet i perifert blod ganska konstant, vilket tyder på att det finns en balans mellan produktion och destruktion av röda blodkroppar.
Den fenotyp som en gen eller gener uttrycker genom de processer som kallas gentranskription och gentranslation.
Proteiner utan antikroppsfunktion som utsöndras av inflammatoriska leukocyter och vissa icke-leukocytiska celler och som verkar som intercellulära mediatorer. De skiljer sig från vanliga hormoner genom att de produceras av ett flertal vävnads- eller celltyper snarare än av specialiserade körtlar. Vanligtvis har de lokal parakrin eller autokrin funktion istället för endokrin.
"Vävnadsnybildning, eller fibros, är en patologisk process där normalt fungerande vävnad ersätts av keloid-liknande bindväv, vilket kan leda till stelhet, skada och organs dysfunktion."
En faktor som stimulerar tillväxt och differentiering av mänskliga B-celler och som även verkar som tillväxtfaktor för hybridom och plasmacytom. Interleukin-6 produceras av många olika celler, som t ex T-celler, monocyter och fibroblaster.
Bestämning av antalet celler av en viss sort, vanligen mätt per enhetsvolym av ett prov.
Läkemedelsamverkan, eller drug-drug interaction (DDI), är den förändring i farmakologisk respons som uppstår när två eller fler läkemedel tas samtidigt och påverkar varandra negativt eller positivt. Detta kan resultera i ökat eller minskat terapeutiskt effekt, eller ökad biverkan av ett eller flera av läkemedlen.
Det tidiga, prenatala stadiet i däggdjursutvecklingen, kännetecknat av snabba morfologiska förändringar och differentiering i organismens grundläggande strukturer.
Leukocyter, vars cytoplasma innehåller rikligt med korn. Cellerna indelas i tre grupper utifrån kornens färgningsegenskaper: neutrofila, eosinofila och basofila. Mogna granulocyter utgör neutrofiler, eosinofiler och basofiler.
En benmärgstransplantation är en medicinsk procedure där patienten får en ny benmärg, ofta från en donator, för att ersätta den skadade eller funktionshindrade benmärgen. Detta processen hjälper till att återställa normalt blodcellsfunktion och stärka immunförsvaret.
Transkriptionsfaktorer är proteiner som binder till DNA-regulatoriska sekvenser och kontrollerar transkriptionen av gener, vilket påverkar syntesen av specifika proteinmolekyler i cellen.
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under transkriptions- eller translationsstadierna. Hit hör även genaktivering och geninduktion.
En medicinsk definition av 'APD-ribosylcyklas' är ett enzym som katalyserar reaktionen där APD (2-amino-6-(2-fosfohydroxiethoxy)diakyl) gruppen överförs från en donator till en acceptor, vilket är involverat i syntesen av toxin hos vissa bakterier, såsom Bacillus anthracis (anthrax).
De processer genom vilka cellkärnors, cytoplasmatiska eller intercellulära faktorer inverkar på differentieringsstyrningen av genaktiviteten under en organisms utvecklingsstadier.
Odlingsmedia med tillsats av biologiskt aktiva ämnen från tidigare odlade celler eller vävnader som påverkar vissa cellfunktioner, som t ex tillväxt eller upplösning.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Regenerativ medicin är ett område inom biomedicin som fokuserar på att ersätta, regenerera eller förbättra funktionen hos skadade, sjukliga eller åldrande celler, vävnader och organ genom att stimulera kroppens egna regenerativa förmågor eller med hjälp av tillförsel av nya, friska celler eller vävnader. Detta kan uppnås genom olika tekniker som stamcellterapi, biomaterial, bioengineering och genteknik. Målet är att återställa normal funktion och förbättra kvaliteten på livet för patienter med olika sjukdomar och skador.
Klassificering av immunsystemets celler utifrån strukturella och funktionella skillnader. Denna bestämning används allmänt för analys och sortering av olika underklasser av T-lymfocyter, baserad på CD-antigen och med hjälp av flödescytometri.
Utveckling av vita blodceller (leukocyter) från pluripotenta hematopoetiska stamceller i benmärgen. Det finns två väsentliga vägar för utveckling av olika typer av leukocyter: myelopoes, då leukocyter i blodet kommer från myeloida stamceller, och lymfopoes, då leukocyter i lymfsystemet (lymfocyter) alstras ur lymfoida stamceller.
Färgning av huden.
En av de två formerna av celldöd. Till skillnad från den patologiska processen nekros är apoptos en biologiskt programmerad process, ansvarig för en fysiologisk likvidering av celler. Denna typ av cel ldöd tjänar som en motvikt mot mitos och utgör ett led i regleringen av vävnaders tillväxt och storlek.
Cellers förflyttning från en plats till en annan.
Receptorprotein-tyrosinkinaser (RTK) är en typ av membranbundna receptorer som spelar en viktig roll i cellers signalsystem och växt- och djurs cellers tillväxt och differentiering. När en ligand binder till RTK aktiveras receptorns tyrosinkinasdomän, vilket leder till att intracellulära signaltransduktionsvägar aktiveras genom fosforylering av specifika proteiner. Dessa signalsystem är involverade i en rad cellulära processer som celldelning, celldifferentiering, apoptos och cellyttuppdelning. Mutationer eller abnorma nivåer av RTK kan leda till patologiska tillstånd såsom cancer och developmentella störningar.
Den yttre framtoningen hos individen. Den är resultat av samspelet mellan generna och mellan genotypen och miljön.
Perifer stem cell transplantation (PSCT) är en medicinsk behandlingsmetod där patienten ges en transplantation av stamceller som har hämtats från den patients eget kropp (autolog transplantation) eller från en kompatibel donator (allogen transplantation). Stamcellerna, vanligtvis benmärgsceller, hittas i patientens cirkulerande blod (perifer) efter att de stimulerats att föröka sig med hjälp av tillväxtfaktorer.
Laboratoriemöss som framställts från ett genmanipulerat ägg eller däggdjursembryo.
Fortplantningscellerna hos flercelliga organismer.
CD39 är ett ytantigen som uttrycks på vissa celler, däribland immunceller som till exempel regulatoriska T-celler (Tregs). CD39 fungerar som en ectonukleotidase och bryter ner extracellulära ämnesnukleotider som ATP och ADP till de mindre reaktiva föreningarna AMP och adenosin. Detta hjälper till att modulera immunresponsen och motverka inflammation. CD39-antigenet är ett viktigt mål för forskning inom områden som autoimmunitet, transplantation och cancer.
Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.
Cellyteproteiner som binder erytropoietin med hög affinitet och utlöser intracellulära förändringar som påverkar cellers beteende.
En grupp genetiskt identiska celler som alla utvecklats ur en enda modercell genom mitos (hos eukaryoter) eller binär delning (hos prokaryoter). Till kloner hör också molekyler av rekombinant-DNA som alla bär en och samma sekvens.
Totipotente stamceller är stamceller som har potentialen att differensiera till alla celltyper i ett organism, inklusive både embryonala och extraembryonala vävnader, såsom moderkaka och placentan. Dessa stamceller kan formsättas till en komplett individ, vilket gör dem unika bland andra typer av stamceller. Ett exempel på totipotenta stamceller är de första cellerna i ett embryo, som kallas blastomer.
Proteiner som kodas av homeoboxgener och som uppvisar strukturella likheter med vissa prokaryota och eukaryota DNA-bindande proteiner. Homeodomänproteiner medverkar i regleringen av genuttryck i samband med morfogenes och utveckling.
Allotransplantation är inom medicinen definierat som en typ av transplantation där organ, vävnad eller celler transplanteras från en genetiskt skild individ till en annan individ av samma art. Detta innebär att donatorn och mottagaren har olika genetiska makeup, vilket medför ett större risk för avstötning av det transplanterade organet eller vävnaden. För att minska risken för avstötning används immunosuppressiva läkemedel som dämpar mottagarens immunsvar mot det nya organet eller vävnaden.
Retroviridae är en familj av virus som inkluderar retrovirus, vilka karaktäriseras av att ha en diploid, RNA-baserad genomet som kopieras till DNA med hjälp av en revers transkriptas-enzym under dess livscykel. Den resulterande DNA-kopian integreras sedan i värddjurets genom, vilket gör att virusets information kan behållas och replikeras tillsammans med värddjurets celler. Många retrovirus är också kända för att orsaka sjukdomar hos djur och människor, inklusive HIV (Human Immunodeficiency Virus), som orsakar AIDS (Acquired Immune Deficiency Syndrome).
Ett cytokin besläktat med interleukin-6 som uppvisar pleiotrofa effekter på många fysiologiska system engagerade i celltillväxt, differentiering och överlevnad. Den leukemihämmande faktorn binder till och har sin verkan genom LIF-receptorn.
En tubliknande inbuktning i epidermis, ur vilken hårskaftet/hårstrået utvecklas och i vilken talgkörtlar utmynnar. Hårsäcken har en inre och yttre cellulär rotskida av epidermalt ursprung och är inklädd i ett fibrigt, dermalt hölje. Hårsäckar till mycket långa hårstrån kan sträcka sig ned i underhudsvävnaden.
Möss med muterade gener som uttrycks som phenotyper hos djuren.
Mätbara och kvantifierbara biologiska parametrar (som t ex halten av något specifikt enzym eller hormon, fördelningen av en specifik genetisk fenotyp i en population eller närvaron av biologiska ämnen ) som tjänar som indikatorer för hälsorelaterade bedömningar av t ex sjukdomsrisk, psykiska störningar, miljöexponering och dess effekter, tillväxt i cellodling osv.
Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.
Röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
Amider av bensoesyra.
Teoretiska modeller som efterliknar förlopp hos biologiska processer eller sjukdomar. För sjukdomsmodeller hos levande djur
Beta-catenin är ett protein som spelar en viktig roll i cellers signalsystem och regulering av celldelning. Det är en central komponent i Wnt-signalslingapaden, där det kontrollerar genuttryck relaterat till celldelning, cellyta och celldifferentiering. I associering med E-cadherin är betakatenin också involverat i cell-cell-kontakten och interaktioner mellan celler.
Transfektion är en process där DNA, RNA eller andra molekyler överförs till eukaryota celler, ofta med syfte att introducera en specifik gen så att cellen kan producera ett protein som kodas av den genen. Detta kan göras för forskningsändamål, till exempel för att studera proteinet och dess funktion, eller för medicinska ändamål, till exempel för att ersätta en defekt gen hos en patient med ärftlig sjukdom. Transfektion kan ske med olika metoder, såsom elektroporering, kemisk transfektion eller viralvektorbaserad transfektion.
Analoger och derivat av det grönfluorescerande proteinet från Aequorea victoria, vilka avger ljus (fluorescens) vid bestrålning med UV-ljus. De används i rapportgener i samband med genetisk teknik. Ett antal mutanter som avger ljus i andra färger eller är pH-känsliga har framställts.
SOXB1-transkriptionsfaktorer är en grupp av transkriptionsfaktorer som inkluderar SOX1, SOX2 och SOX3, och de spelar viktiga roller i hjärnans utveckling och differensiering av neuralstamceller.
Antigener som kommer till uttryck framförallt på ytan av levande celler under de olika stadierna av mognad och differentiering. De är organ- och vävnadsspecifika immunologiska markörer och användbara vid studier av normal cellutveckling såväl som tumörbildning.
'Tumörceller, också kända som cancerceller, är celler som odlas oupphörligt och inte svarar på de regleringssignaler som normalt styr celldelning och tillväxt, vilket leder till en abnorm tumörformation.'
Proteiner i biologiska membran, som t ex cellmembran och intracellulära membran. De utgörs av två typer, yttre (perifera) och inre, integrerade, proteiner. De omfattar de flesta membranbundna enzymer, antigena proteiner, transportproteiner, och receptorer för läkemedel, hormoner och lektiner.
DNA-molekyler med förmåga till autonom replikation i en värdcell, och i vilka andra DNA-sekvenser kan infogas och därmed mångfaldigas. Många erhålls ur plasmider, bakteriofager eller virus. De används för att föra in främmande gener i mottagarceller. Genetiska vektorer har ett funktionsdugligt replikationsställe och innehåller genetiska markörer, som underlättar deras identifiering.
Bestämning av det mönster av gener som uttrycks vid den genetiska transkriptionen, såväl under specifika förhållanden som i en specifik cell.
Gentransduktion är ett genetiskt fenomen där en defekt sammanblandas med en fungerande gen genom infektion med en bakteriofag (ett virus som infekterar bakterier). Detta sker när bakteriofagen integrerar sin egen DNA i bakteriens kromosom, vilket följs av ett överföring av den fungerande genen till den defekta genen under en efterföljande cykel av celldelning. Detta kan resultera i att den tidigare defekta cellen nu innehåller en fungerande kopia av genen.
En stam icke överviktiga, diabetiska möss som tagits fram i Japan och som fått utbredd användning som modell för T-cellsberoende, autoimmun insulinberoende diabetes mellitus, med insulit som huvudsakligt histopatologiskt kännetecken. Den genetiska känsligheten är starkt MHC-bunden.
Musstammar, hos vars individer vissa gener inaktiverats, eller slagits ut. Utslagningen åstadkoms genom att man med hjälp av rekombinant DNA-teknik ändrar den normala DNA-sekvensen hos den gen som är föremål för studier, för att förhindra syntes av normala genprodukter. Klonade celler med lyckad DNA-förändring injiceras sedan i musembryon för framställning av chimärer. De chimära mössen avlas därefter för att ge en stam där alla celler i varje mus innehåller den brutna genen. Knockout-möss används i experimentella djurmodeller av sjukdomar och för att klarlägga geners funktioner.
"BALB/c mus är en inavlad musstamma som används vid försök inom biomedicinsk forskning, känd för sin homogeniska genetiska bakgrund och svarsreaktion på olika typer av stimuli."
I en enkel medicinsk definition är pyrimidiner en typ av kemisk förening som innehåller en aromatisk ringstruktur bestående av två kolatomer och två kväveatomer, vilket är en del av flera viktiga biomolekyler. De förekommer naturligt i nukleotider, som är byggstenarna i DNA och RNA, där de utgör baserna cytosin och tymin (i DNA) och uracil (i RNA). Pyrimidiner har en betydande roll inom genetiken och är viktiga för replikationen, transkriptionen och translationen av genetisk information.
CXCL12, även känt som stromal cell-derived factor 1 (SDF-1), är ett chemokin, det vill säga ett protein som fungerar som kemisk signalmolekyl involverad i cellyttorientering, migration och aktivering av immunceller. CXCL12 binder till sin receptor, CXCR4, och spelar en viktig roll inom hematopoiesen (blodbildningen), immunförsvaret, neurogenesen och angiogenesen (kärlväxt). Det är också involverat i cancerutveckling och metastasering.
Xenotransplantation refererar till den kliniska praktiken av överföra organ, vävnader eller celler från ett individ av en art till en annan art, oftast från djur till människa. Detta är ett aktivt fält inom transplantationsforskning som har potentialen att lösa den akuta bristen på organ donatorer och rädda livet på dem som väntar på en transplantation. Men, xenotransplantation är också associerat med etiska, juridiska och immunologiska frågor som måste övervägas innan det kan bli en rutinmetod inom klinisk medicin.
Ett släkte av familjen Retroviridae bestående av icke-onkogena retrovirus som ger flerorganssjukdomar med långa inkubationstider och ihållande infektioner. Lentivirus är unika på så sätt att de har öppna läsramar (ORF) mellan pol- och env-generna och i 3'-env-området. Fem serogrupper har påvisats, som återspeglar vilka däggdjursvärdar de är associerade med. HIV-1 är typarten.
En komplex följd av händelser, som inträffar mellan slutet av en celldelning och slutet av nästa, varigenom cellmaterial delas upp mellan dottercellerna.
Bindvävsceller som utsöndrar en extracellulär massa rik på kollagen och andra makromolekyler.
Cellers förmåga att fästa vid ytor eller andra celler. Syn. celladhesion.
Ett transplantats överlevnad i värden, faktorer som är ansvariga för överlevnaden och förändringar i transplantatet i samband med dess tillväxt i värden.
Signalmolekyler som deltar i regleringen av celltillväxt och celldifferentiering.
Något förfaringssätt för blodtagning från en givare, där någon beståndsdel separeras och tas till vara, och återstoden återförs till givaren.
Cell- and tissue-based therapy is a branch of medicine that involves the use of cells, tissues, or their derivatives to prevent, treat, or cure diseases or injuries. This can include transplanting healthy cells or tissues into a patient to replace damaged or diseased ones, as well as using cellular or tissue engineering techniques to grow new tissues or organs in the lab for transplantation.
"Vävnadsteknik" refererar till den vetenskapliga disciplinen som studerar och utvecklar metoder för att konstruera, regenerera eller reparera biologisk vävnad, ofta med hjälp av artificiella material eller tekniker. Det kan inkludera användning av celler, proteiner, polymers och andra biokompatibla material för att skapa konstruktioner som efterliknar naturlig vävnad, med syfte att ersätta, stödja eller förbättra funktionen hos skadad eller sjuk vävnad inom den medicinska behandlingen.
En grupp celler som inkluderar fibroblaster, broskceller, fettceller, den glatta muskulaturens celler och benceller.
Proteiner som binder till DNA. Till denna familj hör proteiner som binder till såväl dubbelsträngat som enkelsträngat DNA, och den omfattar även specifika DNA-bindande proteiner i serum som kan användas som markörer för tumörsjukdomar.
En mononukleär fagocytkolonistimulerande faktor (M-CSF) som syntetiseras i mesenkymceller.
Varje påvisbar och ärftlig förändring i det genetiska materialet som medför ändrad genotyp och som överförs till dotterceller och efterföljande generationer.
Hematopoetisk tillväxtfaktor som främjar utveckling av förelöpare till B-celler och har mitogen samverkan med Interleukin-2 vid aktivering av T-celler. Den produceras av benmärgens stromaceller.
En av ett par utsöndrande organ som utvecklas kaudalt till de första njurarna (förnjurar; pronephri) under fosterutvecklingen. Urnjurarna (mesonephri) förblir de permanenta njurarna hos vuxna groddjur och fiskar. Hos högre ryggradsdjur tillbakabildas förnjurarna och urnjurarna medan de permanenta njurarna bildas. De återstående kanalerna blir till de wollfska gångarna.
Införande av en fosforylgrupp i en förening genom bildande av en esterbindning mellan föreningen och en fosfordel.
Den ofödda avkomman hos däggdjur som föder levande ungar. Fostertiden sträcker sig från embryonalstadiet, då de huvudsakliga organen tagit form, till födseln. Hos människan motsvaras det av tiden från och med den 9 graviditetsveckan. Foster skall särskiljas från embryo.
NAD+ nukleosid, även känt som nicotinamidadenindinucleotid, är en viktig molekyl i celler som involverad i energimetabolism och cellulär signalering. Det består av två delar: en vitaminliknande förening vid namn nicotinamid och en ribos (en sockerart) som är kovalent bundna tillsammans. NAD+ kan agera som en elektronacceptor i reaktioner som genererar energi, eller som en kofaktor för enzymer som reglerar olika cellulära processer, inklusive åldrande och celldöd. NAD+ nivåer minskar med åldrande och i samband med vissa sjukdomstillstånd, så att återförande av NAD+ har visat sig ha potential som en terapeutisk strategi för att behandla olika hälsoproblem.
Piperaziner är en grupp av heterocykliska organiska föreningar som innehåller en piperazinring, bestående av två kolatomar och fyra kväveatomer som är bundna i en sex-ledad ring. Piperazin är även namnet på den enklaste representanten för denna grupp.
I en enkel mening kan transaktionsfaktorer (TF) definieras som en grupp proteiner som reglerar genuttryck genom att binde till specifika DNA-sekvenser och påverka transkriptionen av angränsande gener. De aktiverar eller stänger av genuttrycket beroende på cellens behov och omgivning. Transaktionsfaktorer spelar därför en viktig roll i cellulär differentiering, homeostas och patologiska tillstånd, inklusive cancer.
Blot-metod för identifiering av proteiner eller peptider som separerats med elektrofores och överförts till nitrocellulosastrimlor och sedan påvisas med hjälp av radioistopmärkta antikroppar.
Omogna, kärnförsedda erytrocyter som utgör erytropoesstadiet efter bildandet av erytroida stamceller och före bildandet av retikulocyter. De kallas även normoblaster.
En strålningschimär är en genetisk mutation som uppstår som ett resultat av exponering för joniserande strålning, där två eller fler distinkta celllinjer med olika gener inkorporeras i samma organism eller del av en organism.
TCF (T-cell factor) transcription factors are a group of proteins that play crucial roles in regulating gene expression, particularly during embryonic development and tissue maintenance. They function as downstream effectors of the Wnt signaling pathway, binding to specific DNA sequences in the promoter regions of target genes and modulating their transcription. TCF transcription factors can either activate or repress gene transcription depending on the cellular context and interacting proteins, including β-catenin. Dysregulation of TCF-transcription factors has been implicated in various diseases, such as cancer, developmental disorders, and neurodegenerative conditions.
Stamcellstransplantation, fosterdiures, refererar till en medicinsk behandlingsmetod där patienten får en transplantation av fostermärgats stamceller, ofta använd som behandling för vissa slag av cancer, såsom leukemi och lymfom. Fostermärgats stamceller är icke-differentiade celler som kan differensieras till olika typer av blodceller, inklusive röda blodkroppar, vita blodkroppar och blodplättar.
En polymerase chain reaction (PCR) är en laboratorieteknik som verkar genom att kopiera en specifik DNA-sekvens i ett exponentiellt tempo, vilket möjliggör detaljerad analys av mycket små mängder av ursprungligt DNA. PCR utförs genom att upprepade gånger höja temperaturen och sänka den igen, vilket låter enzymet polymeras skapa kopior av DNA-sekvensen med hjälp av två specifika primers. Detta möjliggör identifiering och analys av specifika DNA-sekvenser i forskning, diagnostik och forensiska tillämpningar.
I en enkel mening kan Nestin definieras som en typ av intermediär filamentprotein som främst uttrycks i stamceller och ämb cellsamlingar under fostertiden, samt i vissa typer av cancerceller hos vuxna. Det används ofta som en markör för att identifiera dessa celler under forskning.
Bildande och utveckling av blodceller utanför benmärgen, som t ex i mjälten, levern eller lymfknutorna.
Genetiskt identiska individer framavlade genom syskonparning i tjugo eller fler generationer, eller genom parning mellan föräldrar och avkomma med vissa restriktioner. Alla djur inom en inavlad stam kan spåras tillbaka till en gemensam anfader till den tjugonde generationen.
En testikel är ett parligt, ovalformigt reproduktivt organ hos manliga djur och människor, som producerar spermier och producirar och sekreterar de manliga könshormonet testosteron.
'T-cell transcription factor 1' (TCF1) är ett transkriptionsfaktorprotein som spelar en viktig roll i utvecklingen och funktionen av T-celler, en typ av vita blodkroppar som hjälper till att koordinera immunresponsen i kroppen. TCF1 är specifikt involverat i regleringen av genuttrycket hos T-celler och hjälper till att kontrollera deras differentiering, proliferation och funktion. Detta protein är också viktigt för underhåll och självförnyelse av centrala minnesT-celler, som är en typ av T-celler som spelar en nyckelroll i immuniteten mot återkommande infektioner.
En tumörcellinje refererar till en homogen grupp av cancerceller som delar gemensamma genetiska mutationer och beteenden, och som härstammar från samma ursprungscell. Denna celllinje kan behålla sin unika identitet och vårda sig lika under tumörts growth, metastas och respons på terapi. Detta är viktigt att ta hänsyn till när man utvecklar cancerbehandlingar, eftersom responsen på en viss typ av behandling kan variera mellan olika tumörcellinjer.
Det yttre, kärlfria hudskiktet. Underifrån och uppåt består det av fem epitellager: 1) bottenlagret (stratum basale epidermidis); 2) taggcellslagret (stratum spinosum epidermidis); 3) korncellslagret (stratum granulosum epidermidis); 4) blankskiktet (stratum lucidum epidermidis) och 5) hornlagret (stratum corneum epidermidis). Sy. epiderm; epidermis.
I en enkel mening kan parakrin kommunikation definieras som en form av signalsubstanskommunikation mellan celler, där en cell frisätter en signalsubstans (som exempelvis ett hormon eller en neurotransmittor) som diffunderar till närliggande celler och binder till receptorer på deras yta, vilket utlöser en biologisk respons. Detta skiljer sig från autokrin kommunikation, där signalsubstansen verkar tillbaka på samma cell som frisatt den, och endokrin kommunikation, där signalsubstansen transporteras via blodomloppet till målceller på avstånd.
En cellsepareringsteknik som innebär att magnetiska mikrokulor först täcks med monoklonala antikroppar, får hitta och binda till målcellerna, och sedan avskiljas i ett magnetfält. En vanlig tillämpning är att avlägsna tumörceller ur benmärg hos patienter som skall genomgå autolog benmärgstransplantation.
Antal leukocyter och erytrocyter per enhetsvolym i ett prov med venöst blod. En fullständig blodcellsräkning omfattar dessutom mätning av hemoglobin, hematokrit och erytrocytindex.
Myeloid stem cells are primitive, immature cells found in the bone marrow that have the ability to self-renew and differentiate into mature blood cells of the myeloid lineage. These include red blood cells (erythrocytes), platelets (thrombocytes), and white blood cells such as granulocytes (neutrophils, eosinophils, basophils), monocytes, and mast cells. Myeloid stem cells are essential for the maintenance of normal hematopoiesis and play a crucial role in the body's immune response and oxygen transport.
'Wnt-proteiner' är en grupp signalsubstanser som spelar en viktig roll i cellers tillväxt, differentiering och överlevnad. De är involverade i en rad biologiska processer, inklusive embryonal utveckling, tumörbildning och celldelning. Wnt-proteinerna binder till receptorer på cellmembranet och aktiverar intracellulära signaltransduktionsvägar som reglerar genuttryck och cellfunktioner.
I en enskild medicinsk betydelse refererar "Papio" till ett släkte i familjen markattartade apor (Cercopithecidae). Detta släkte innehåller sex arter, vanligen kallade savannmarkattor eller pavianer. Dessa djur är välkända för sin sociala beteende och förekommer naturligt i Afrika söder om Sahara. De kan vara vektoria för vissa infektionssjukdomar, till exempel tuberkulos och bakterieinfektioner orsakade av Bartonella henselae.
"Nervceller, eller neuroner, är de specialiserade cellerna som utgör det fundamentala building blocket i nervsystemet hos djur. De är ansvariga för bearbeta, överföra och lagra information genom elektriska och kemiska signaler."
Bestrålning av hela kroppen med joniserande eller icke-joniserande strålning. Begreppet är tillämpligt på djur och människor, men ej mikroorganismer.
En negativ regleringseffekt på de fysiologiska processerna på molekylär, cell- eller systemnivå. På molekylär nivå utgörs de viktigare reglerplatserna av membranreceptorer, gener (genuttrycksreglering), mRNA (budbärar-RNA) och proteiner.
Den del av hjärnan som förbinder hjärnhalvorna med ryggmärgen. Den består av mesencefalon (mitthjärnan), pons (bryggan) och medulla oblongata (förlängda märgen).
En grupp lymfocytytantigener med differentierad spridning på underpopulationer av muslymfocyter. Denna lokalisering har varit användbar när det gällt att särskilja olika funktionella undergrupper av l ymfocyter. Så har t ex cytotoxiska T-lymfocyter huvudsakligen Lyt-23 på sin yta och inte Lyt-1, medan hjälparceller har Lyt-1, men inte Lyt-23.
En faktor som anses reglera hematopoesen. Den har visat sig öka tillväxten av mänskliga mastceller och megakaryoblastiska leukemiceller, samt hjälpar-T-cellkloner hos möss. IL-9 är ett glykoprotein med molekylvikt på 32-39 som produceras av T-celler och är mappat till kromosom 5 hos människa.
Specifika molekylplatser på ytan hos B- och T-lymfocyter som binder IgE. Det finns två underklasser: receptorer med låg affinitet (Fc epsilon RII) och receptorer med hög affinitet (Fc epsilon RI).
Interstitial Cells of Cajal (ICCs) are specialized cells found in the gastrointestinal tract that act as pacemakers and mediators of neural signals to regulate gut motility. They generate electrical slow waves that coordinate the contraction and relaxation of smooth muscles, enabling normal digestive functions such as peristalsis and segmentation movements. ICCs also play a crucial role in sensing mechanical stimuli and transmitting information between nerves and muscles in the gastrointestinal system.
Embryoforskning är forskning som fokuserar på embryon, ofta under de tidiga stadierna av utvecklingen. Detta inkluderar studier av embryonal development, cell differentiation, genetisk expressión och andra aspekter av embryell utveckling. Embryoforskning kan hjälpa forskare att förbättra fertilitetstratégier, diagnostisera och behandla genetiska sjukdomar, och öka vår förståelse av människans tidiga development. Emellertid är embryoforskning omgärdad av etiska frågor och lagstiftning som varierar mellan olika länder.
Tumor proteins are abnormal or altered proteins produced by the genetic changes that occur within cancer cells, contributing to tumor growth, progression, and resistance to therapy.
Endogena eller exogena ämnen som hämmar normal tillväxt hos människo- eller djurceller eller mikroorganismer. Dessa skall särskiljas från ämnen som påverkar tillväxt hos växter (växthormoner).
Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.
Icke-lymfocytisk leukemi, där 20-30% av cellerna i benmärgen eller det perifera blodet kommer från megakaryocyter. Myelofibros eller förhöjt benmärgsretikulin är vanligt förekommande.
Införande av funktionella (vanligen klonade) gener i celler. Olika sorters teknik och naturliga processer används för genöverföringen, som t ex cellhybridisering, liposomer eller mikrocellförmedlad genöverföring, elektroporering, kromosomförmedlad överföring, transfektion och genetisk transduktion. Genöverföring kan leda till såväl ombildade celler som organismer.
Protein-tyrosinkinases (PTKs) are a type of enzyme that plays a crucial role in signal transduction within cells. They catalyze the transfer of a phosphate group from adenosine triphosphate (ATP) to specific tyrosine residues on target proteins, a process known as tyrosine phosphorylation. This post-translational modification can alter the activity, stability, or localization of the target protein and is involved in various cellular processes such as growth, differentiation, and apoptosis. Dysregulation of PTKs has been implicated in several diseases, including cancer, making them important drug targets for therapeutic intervention.
Varje form av kommunikation mellan levande celler i en organism, antingen genom direktkontakt mellan cellerna eller med hjälp av kemiska signalsubstanser, hormoner och cykliskt AMP.
Cellförändringar som visar tecken på att kontrollmekanismer satts ur spel, ökad tillväxt, ändringar på cellytan, karyotypa abnormaliteter, morfologiska och biokemiska avvikelser och andra egenskaper s om medför förmåga att invadera, metastasera och döda.
Genetic therapy, also known as gene therapy, is a medical discipline that involves the use of genetic material, such as DNA or RNA, to treat or prevent diseases. It typically involves introducing functional genes into cells in order to correct genetic defects or to provide a therapeutic benefit. This can be accomplished through various methods, including the use of viral vectors, naked DNA, or RNA interference techniques. The goal of genetic therapy is to restore normal function to cells or tissues that have been affected by genetic disorders or diseases, offering the potential to treat or cure conditions that are currently considered incurable.
"Tumörstamcellsanalys" refererar till den vetenskapliga metoden att undersöka och analysera specifika celler, som kallas tumörstammceller, som tros spela en viktig roll i cancerutveckling, progression och resistens mot behandling. Denna analys kan inkludera utvärdering av antal, läge, markörer och funktion hos tumörstammceller, vilket kan hjälpa till att förbättra diagnos, prognos och behandlingsval för cancerpatienter.
Cellers eller organismers dragning till eller rörelse bort från en ökande koncentration av ett ämne.
"Celldedifferentiering är en process där stamceller eller tidigare celltyper blir mer specialiserade och utvecklar specifika funktioner och strukturer, vilket resulterar i att de blir olika celltyper som utgör olika vävnader och organ i kroppen."
Frigörande av cytoplasmakorn. Denna process förekommer i mastceller, basofila, neutrofila och eosinofila celler och blodplättar i samband med att granulerna (kornen) utsöndrar sina produkter.
Kroppens yttersta hölje, och dess skyddsbarriär mot omgivningen. Huden består av dermis (läderhuden) och epidermis (överhuden).
Rekombinanta fusionsproteiner är proteiner som skapats genom att kombinera genetiska sekvenser från två eller fler olika proteinmolekyler, vilket resulterar i en hybridprotein med unika funktionella egenskaper. Genetisk manipulation används för att fusionera generna på ett sådant sätt att de uttrycks som ett enda proteinskapsel i värdenorganismen. Dessa tekniker används ofta inom biomedicinsk forskning för att undersöka proteininteraktioner, skapa nya diagnostiska verktyg och utveckla terapeutiska läkemedel.
En enkelkedjad polypeptidtillväxtfaktor som spelar en betydande roll i sårläkningsprocessen och som sätter igång angiogenes (kärlbildning). Hos människa finns det flera olika typer av proteinet, varierande i storlek från 18 - 24 kD, beroende på olika startpunkter inom fgf-2-genen. Det har 55% aminosyrarestöverensstämmelse med fibroblasttillväxtfaktor 1 och en starkt heparinbindande effekt. Tillväxtfaktorn är en mycket kraftfull inducerare av DNA-syntes i en mångfald celltyper av mesoderm- och neuroektodermursprung. Den kallades från början basisk fibroblasttillväxtfaktor pga sina kemiska egenskaper och för at skiljas från sur fibroblasttillväxtfaktor (fibroblasttillväxtfaktor 1). Syn. fibroblasttillväxtfaktor, basisk.
CXCR4-receptorer är en typ av G-protein-kopplade receptor som binder till det specifika kemokinet proteinet CXCL12, även känt som stromal cell-derived factor 1 (SDF-1). Dessa receptorer spelar en viktig roll i cellulär signalering och är involverade i en rad fysiologiska processer såsom hematopoies, immunförsvar, organutveckling och neurogen. På grund av deras betydelse i cancercellers migration och överlevnad har CXCR4-receptorerna blivit ett intressant mål för att utveckla terapeutiska strategier inom onkologi.
'Förbehandling inför transplantation' (pre-transplantation treatment) refererar till de medicinska behandlingar och procedurer som en patient genomgår innan en organtransplantation, med syfte att förbättra deras tillstånd och minska risken för komplikationer under eller efter transplantationsprocessen.
En teratom är en typ av tumör som innehåller celler från alla tre germämningslagen, vilket betyder att den kan innehålla vävnad från olika typer av kroppstisslar, till exempel hud, hår, tänder och ben. Teratom är vanligtvis onkologiskt malignt (cancerartat) och uppstår ofta i äggstocken eller testikeln, men kan också förekomma på andra ställen i kroppen.
Korta DNA-sekvenser (vanligtvis ca 10 baspar) som är komplementära till sekvenser av budbärar-RNA och som tillåter omvänt transkriptas att påbörja kopiering av angränsande mRNA-sekvenser. Primrar har utbredd användning som verktyg vid genetiskt och molekylärbiologiskt arbete.
I en enkel mening kan promotorregionen inom genetiken definieras som den del av ett genetiskt material (DNA) där transkriptionsfaktorer binder till att initiera transkriptionen av ett specifikt gen. Promotorregionen ligger vanligtvis uppströms (5'-ändan) av det gen som ska transkriberas och innehåller ofta cis-regulatoriska element som reglerar genuttrycket genom att påverka bindningen av RNA-polymeras II, enzymet ansvarigt för transkriptionen av protein kodande gener.
Utsöndring av histamin från mastcells- och basofilkorn genom exocytos. En rad faktorer kan sätta igång processen, som alltid innebär att IgE, korskopplat med antigen, binds till mastcellens eller den basofila cellens Fc-receptorer. Efter frisättning binder histaminet till en rad olika målcellsreceptorer och utövar ett stort antal olika effekter.
Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.
Transforming Growth Factor Beta (TGF-β) är ett protein som fungerar som en cytokin och signalmolekyl involverad i cellväxth, celldelning, cellifferentiering, apoptos och extracellulär matrisproduktion. Det finns tre isoformer av TGF-β hos människor: TGF-β1, TGF-β2 och TGF-β3. Dessa proteiner binder till sina respektive receptorer på cellytan och aktiverar en signalkaskad som reglerar genuttrycket relaterat till cellcykeln och andra cellulära processer. TGF-β spelar också en viktig roll i embryonal utveckling, angiogenes, fibros och immunsuppression.
Celler som täcker kroppens inre och yttre ytor.
Teknik för identifiering av specifika nukleinsyrasekvenser i intakta kromosomer, eukaryota celler eller bakterieceller med hjälp av specifika nukleinsyramärkta sonder.
'Embryoid bodies' är kluster av pluripotenta stamceller som har differentierats i vitro, utan att vara direkt underordnade någon specifik typ av celltyp. De bildas genom att pluripotenta stamceller kultiveras i suspension och spontant organiserar sig till tre-dimensionella strukturer som liknar en embryo i ett tidigt stadium av utvecklingen. Embryoid bodies kan innehålla celler från alla tre germlägren (endoderm, mesoderm och ectoderm), och används ofta för att studera embryonal development och differentiering av stamceller i laboratoriemiljö.