I en medicinsk kontext kan "Stilla havet" referera till den stilla, lugna och ofta används som ett jämförelse med en del av människokroppen, nämligen bukhålan (abdomen). Termen "Stilla havet" används för att beskriva en situation där det inte finns någon synlig eller påträffad patologisk aktivitet i ett organ eller ett område inne i kroppen, särskilt inre organ. Det kan användas i bilddiagnostiska rapporter som ultraljud, CT-scan eller MRI för att beskriva en situation där inga avvikande fynd har konstaterats.

Ett hav som utgör ca en femtedel av jordens totala havsyta och som sträcker sig från Afrika i väster till Australien i öster, och från Asien i norr till Sydpolen i söder. Indiska oceanen är det tredje havsområdet i storlek efter Stilla havet och Atlanten.

'Saltvatten' är en medicinsk term som refererar till vatten med en högre koncentration av salt än vad som finns i vanligt dricksvatten, vilket normalt är mellan 0,5 och 3,5%. Detta är oftast ett ökat innehåll av natriumklorid (NaCl), men kan också innefatta andra slag av salter. Saltvatten kan användas terapeutiskt för att behandla vissa medicinska tillstånd, såsom hudinflammationer och mag-tarmsjukdomar.

Marinbiologi är ett forskningsfält som handlar om studiet av organismer och ekosystem som lever i marina (havs) miljöer.

Atlanten är det näst största havet på jordklotet, med en yta av 106 miljoner km2, vilket motsvarar en femtedel av jordens yta.

Prochlorococcus är ett genus av cyanobakterier, även kända som blågröna bakterier, som lever i solbelysta vattenmassor i oceanerna världen över. Dessa små bakterier, med en storlek på cirka 0,5-1 mikrometer, är de minsta och mest talrika fotosyntetiserande organismerna på jorden och utgör en central del av oceanens primära produktion. De producerar organiska substans genom fotosyntes, använder sig av vatten som elektronkälla och koldioxid som kolkälla, och frigör syre som ett biprodukt. Prochlorococcus-stammar är specialiserade efter olika ekologiska nischer baserat på deras behov av ljus och näringsrikedom, vilket gör dem till en viktig komponent i oceanens biogeokemi och kolfixering.

I vatten fritt svävande småorganismer med fotosyntes. Benämningen är inte taxonomisk och anger levnadssätt (energiomsätting och rörlighet) snarare än specifik typ av organism. De allra flesta arter är encelliga alger. Viktiga grupper är diatoméer, dinoflagellater, cyanobakterier (blågröna alger), grönalger, kockolitoforider, kryptomonader och kiselflagellater.

Plankton är en samlingsbeteckning för de organismar som lever i ett suspended state och drifts med vattnets strömningar i sjöar, hav och andra vattenmiljöer. Plankton består av både vegetativt plankton (fitoplankton) och djurplankton (zooplankton) och kan variera i storlek från mycket små encelleda alger och bakterier till större djursamhällen som kräftdjur och blötdjur. Plankton utgör en viktig del av näringskedjan i vattenmiljöer, då de bildar föda för många andra marina djur, inklusive fiskar och valar.

I medicinsk kontext, refererar "tonfisk" till en sjukdomstillstånd där hjärtat saknar effektivt pumpförmåga och blodtrycket faller, vilket orsakar att blodet backuperar sig i lungorna. Detta kan leda till andnöd, hosta och snabbt andningsmönster. Termen "tonfisk" används ibland för att beskriva den akuta formen av hjärtsvikt.

Släktskapsförhållanden mellan grupper av organismer, baserade på deras genuppsättningar.

En stor klass kemiska ämnen, omfattande alla dem som inte innehåller kol eller kolföreningar som huvudbeståndsdel. Karbider, karbonater, cyanider, cyanater och koldisulfid (kolsvavla) räknas dock till gruppen oorganiska kemiska ämnen.

Avlagringar på land eller i vatten av fragmenterat, fast, oorganiskt material, som lösgörs genom vittring eller nötning av berggrunden eller genom vulkanisk verksamhet, och som transporteras av luft, vatten eller is.

"Djurförflyttningar" refererar till den spontana eller assisterade rörelsen eller migrationen av djur från ett habitat till ett annat, vanligtvis orsakad av faktorer som klimatförändringar, sökandet efter föda, parningsvanor eller förflyttning på grund av mänsklig aktivitet.

Ett funktionellt system omfattande organismerna i ett naturligt samfund och deras miljö.

Hydrothermal vents are fissures on the ocean floor that release geothermally heated water into the ocean. They are often found near volcanically active areas, where seawater seeps into the ocean crust and is heated by magma, causing it to rise back to the surface due to its lower density. The water emerging from these vents can reach temperatures up to 400°C (752°F), although it cools rapidly upon contact with the cold ocean water. Hydrothermal vents create unique ecosystems that are home to various extremophile organisms, many of which rely on chemosynthesis rather than photosynthesis for energy production.

Perciformes är en stor och mångfaldig ordning av strålfeniga fiskar, även känd som percariefiskar eller torskartade fiskar. Denna ordning innehåller över 10 000 arter, vilket gör den till den största och mest artrika bland alla ryggradsdjursgrupper. Perciformes omfattar en rad välkända fiskfamiljer som t.ex. laxfiskar (Salmonidae), sildfiskar (Clupeidae), abborrfiskar (Percidae) och tångsnärtefiskar (Zoarcidae). Fiskarna inom denna ordning är ofta små till medelstora, vanligen under 30 cm i längd, men några få arter kan bli mycket större. De flesta perciformfiskarna har en kompakt kroppsform och två ryggfenor, där den främre är tjockare och mer upphöjd än den

En grupp proteobakterier bestående av fakultativt anaeroba och fermenterande, gramnegativa bakterier.

I en enkel mening kan "aquatic organisms" definieras som levande väsen som lever och utvecklas i vattenmiljöer. Detta inkluderar både växter (till exempel alger och sjögräs) och djur (till exempel fiskar, blötdjur, kräftdjur och groddjur). Aquatic organisms kan vara marina (levande i saltvatten, till exempel i haven) eller ferska (levande i sötvatten, till exempel i sjöar, floder och vattendrag).

'Uttar' är ett medicinskt term som refererar till att spontant och obehindrat utstöta andningsluft från lungorna efter en period av andningsstopp eller apnea, vilket kan indikera en återupplivning eller återfående av andningen.

16S RNA er en typ av ribosomalt RNA (rRNA) som finnes i prokaryote ribosomer og har en viktig rolle i translasjonen av genetisk informasjon til proteinsyntese. 16S rRNA-molekylen er en del av den lille ribosomale subuniten og inneholder konserverte sekvensregioner som kan brukes til identifisering og klassifisering av forskjellige arter av bakterier og archaea.

"Vattenmikrobiologi" är ett område inom mikrobiologin som handlar om studiet av mikroskopiska livsformer, såsom bakterier, archaea, alger, svampar och protozoer, i vattenmiljöer. Detta inkluderar såväl sötvatten som saltvatten, och kan omfatta studier av mikroorganismernas förekomst, aktivitet, interaktion med varandra och med miljön, samt deras roll i vattnets ekosystem och globala näringscykel. Vattenmikrobiologi har betydelse för att förstå och lösa problem relaterade till vattenkvalitet, hälsan hos vattenlevande organismer och människor, och klimatförändringar.

Geografi är läran och vetenskapen om jorden och dess liv, och beskriver i synnerhet land, hav, luft och växt- och djurlivets utbredning, inkl. människans liv och verksamhet, samt det inbördes förhållandet mellan alla dessa naturformer och -fenomen.

"Stillahavets öar" är ett samlingsbegrepp för de öar som ligger i Stilla havet, den största oceanen i världen. Det kan inkludera ögrupper såsom Hawaii i centrala Stilla havet, Japan och Filippinerna i norra Stilla havet, samt Nya Zeeland och övriga Oceanien i södra Stilla havet. Dessa öar skiljs åt av stora oceanavstretningar och har ofta en unik flora, fauna och kultur.

'Oceans and seas' are vast bodies of saltwater that cover about 71% of the Earth's surface, and they are interconnected as a single global ocean system, which is divided into several large basins, including the Pacific, Atlantic, Indian, Southern (Antarctic), and Arctic Oceans, each with distinct physical and biological characteristics.

DNA-sekvenser som innehåller kod för ribosom-RNA och de DNA-segment som separerar enskilda ribosom-RNA-gener, och som benämns ribosomseparations-DNA (ribosomalt spacer-DNA). Syn. rDNA.

"Biologisk mångfald" refererar till den genetiska, arterliga och ekologiska variationen som finns bland levande organismer, inklusive alla deras interaktioner med varandra och deras fysiska omgivning.

Fiskodlingsanläggningar.

En flerstegsprocess som omfattar DNA-kloning, mappning, subkloning, sekvensering och analys av data.

Ett släkte ytterst termofila, sulfatreducerande arkebakterier, tillhörande familjen Archaeoglobaceae.

Instabila isotoper av cesium som sönderfaller under avgivande av strålning. Cesiumatomer med atomvikterna 123, 125-132 och 134-145 är radioaktiva cesiumisotoper. Radioisotoperna Cs-134, Cs-135 och Cs- 137 produceras i relativt stor mängd i kärnkraftsreaktorer.

Polychaeta är en grupp ormarmade, marina, segmenterade djur som tillhör stammen ringmaskar (Annelida). De kännetecknas vanligtvis av att ha flera borst (setae) på varje segment och ett par par parapodier (liknande ben) som de använder för simning eller krypning. Polychaeter är mycket diversifierade och kan leva i en rad olika marina miljöer, från grunda vatten till djupt hav. De kan variera i storlek från några millimeter till flera meter långa. Många polychaeter är detritivorer eller filtratorer, men några är rovdjur och andra lever parasitiskt på andra marina djur. Exempel på kända polychaeter inkluderar sandmaskar (Nereis) och pälsspindlar (Aphrodita).

En grupp växelvarma, vattenlevande ryggradsdjur med gälar, fenor, skelett av brosk eller ben, och avlånga kroppar, täckta med fjäll.

En näringskedja är ett sammanhang där olika levande organismer, inklusive växter och djur, är relaterade till varandra genom födointag och näringsomsättning. Den börjar med att solen energian för fotosyntesen i växter, som sedan konverteras till organisk materia via näringsupptag och assimilation. Dessa växter blir sedan föda åt herbivorer (växtätare), som därefter kan bli föda åt carnivorer (köttätare) eller omnivorer (allätare). När organismer dör, bryts deras kroppar ned av saprofyter (dekompositionsorganismer), vilket returnerar näringsämnen till jorden och står för starten på en ny näringskedja.

Den relativa mängden purin och pyrimidin i en nukleinsyra.

Encelliga, prokaryota mikroorganismer som i allmänhet har fast cellvägg, som förökar sig genom celldelning och som uppvisar i huvudsak tre former: rund, avlång eller stavliknande, och spiralform. Någr a arter har särskilda rörelseorgan, flageller.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

"Rovdjursbeteende" refererar till beteendet hos ett djur som jagar och dödar andra djur för att äta. Detta beteende inkluderar sökandet, identifieringen, jakt, fångst och konsumtion av byten. Rovdjursbeteendet är vanligt förekommande bland vissa djurgrupper, som rovdjur, fåglar, reptiler och fiskar. Det bör noteras att termen "rovdjursbeteende" inte används för att beskriva mänsklig kannibalism eller aggressivt beteende mot artfränder inom samma art.

Alla de olika väderelementen sammantagna.

Rhodospirillaceae is a family of purple bacteria within the class Alphaproteobacteria. These bacteria are characterized by their ability to perform photosynthesis using bacteriochlorophyll and carotenoids, with some members being obligately anaerobic and others facultatively anaerobic. They typically have a curved or spiral-shaped morphology and can be found in various environments such as freshwater, marine habitats, and soil. Some species are capable of nitrogen fixation and play a role in the global nitrogen cycle. It is important to note that Rhodospirillaceae is a taxonomic group, and individual members may have different characteristics and ecological roles.

Gener i såväl prokaryoter som eukaryoter som transkriberas till det RNA som inlemmas i ribosomer. Prokaryota rRNA-gener finns i operoner spridda över genomet, medan eukaryota rRNA-gener är transkriptionsenheter av anhopningar av flera cistroner.

En process i vissa bakterier, svampar och blågröna alger, varvid fritt atmosfäriskt kväve omvandlas till biologiskt användbara former av kväve, som t ex ammoniak, nitrater och aminoföreningar.

I vid bemärkelse den totala massan av allt levande; i mer specifik mening massan (i färskvikt eller torrvikt) av en viss organism eller växt inom ett bestämt geografiskt område eller avsedd för ett be stämt ändamål. Ett exempel på biomassa är s k energiskog, som odlas för energiändamål.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Tidigare kallade arkebakterier. De utgör en av de tre huvudgrupper (domäner) av alla levande organismer som anses representera olika utvecklingsriktningar. De två övriga är bakterier och eukaryoter. A rkebakterierna har speciellt RNA, saknar peptidoglykan, men har eterbundet fett i cellmembranen, och de lever i speciella miljöer.

Heterotrofa processer är processer där organismer tar upp och metaboliserar organisk materia från sin omgivning för att få energi och byggmaterial till tillväxt och reproduktion. Heterotroferna skiljer sig på det sättet från autotrofer, som kan producera sin egen organiska materia genom fotosyntes eller kemosyntes.

18S rRNA (ribosomal RNA) är en typ av RNA-molekyler som är en viktig komponent i de ribosomer som finns i alla levande celler. Ribosomen är ansvariga för att syntetisera proteiner genom att översätta informationen från mRNA (messenger RNA) till aminosyror som bildar proteinerna. 18S rRNA utgör en del av de mindre subenheterna i eukaryota ribosomer och har en viktig roll i initieringen av translationsprocessen.

Den kontinent som täcker jordens sydpol. Antarktis är ett fastlandsområde med en yta på drygt 14 milj km2 och omfattande Västantarktis,

'Vattenrörelser' är ett medicinskt begrepp som refererar till spontana, rytmiska kontraktioner hos den glatta muskulaturen i urinblåsan, vilket leder till periodisk ut urin. Detta fenomen är vanligt förekommande under fostertiden och kan ibland fortsätta efter födseln, särskilt hos kvinnor. I vissa fall kan det vara ett tecken på en neurologisk störning eller en biverkning av vissa läkemedel.

Eukaryota, eller eukaryoter, är en domän inom livets systematik som innefattar alla organismer med cellkärna, till skillnad från prokaryoter som saknar cellkärna. Till eukaryoter räknas djur, växter, svampar och enzymer (protister). Dessa organismers celler har ofta ett komplext uppbyggande jämfört med prokaryota celler, med olika organeller som är specialiserade för olika funktioner.

Skydd, bevarande och förnuftig exploatering av de samlade naturtillgångarna.

Ett icke-metalliskt grundämne med kemiskt tecken C, atomnummer 6 och atomvikt 12,011. Kol kan förekomma i olika allotropa former, som t ex diamant, kol och grafit.

Gasskikt eller gashölje som omger en planet eller annan himlakropp.

En ögrupp i Polynesien mitt i Stilla havet, med åtta större och 114 mindre öar, huvudsakligen uppbyggda av vulkanism eller koraller. Hawaii utgör en av USAs 50 stater. Landytan är 16 636 km2, och folkmängden uppgår till drygt 1, 2 miljoner invånare (2003). Huvudstaden heter Honolulu.

"Befolkningsdynamik" refererar till den studien och analysen av de demografiska förändringarna som sker inom en befolkning över tid, såsom födelsetal, dödlighet, migration och befolkningsstruktur. Det handlar om att förstå och förutse hur dessa faktorer påverkar varandra och den totala storleken, åldersfördelningen och geografiska koncentrationen av en population.

En undergrupp klorofyllbärande bakterier (blågröna alger) bestående av encelliga eller flercelliga organismer med förmåga att genom fotosyntes producera syre. Blågröna alger är de enda kända organismer som kan binda både koldioxid (under medverkan av ljus) och kväve. Cyanobakterierna betraktades tidigare som alger, men de saknar algernas typiska kärnor och kloroplaster, och jämförelser av nukleotidbaser från 16S och 5S-rRNA tyder på att cyanobakterierna fylogenetiskt har en plats ganska långt ned under de gramnegativa bakterierna.

I medicinsk kontext, "seasons" refererer ofte til sæsonelle variationer i forekomsten eller alvorligheden af bestemte sygdomme eller helbredsproblemer. For eksempel kan man have en højere forekomst af influenza og andre respiratoriske infektioner i vintermånederne, mens allergier ofte er værre om foråret og sommeren på grund af øget eksponering for pollen og andre allergener. Sæsonvariationer kan også ses i mental sundhed, hvor sæsoner med mindre dagslys (som i efteråret og vinteren) kan være forbundet med en øget risiko for depression og andre affektive lidelser.