'Svalgsjukdomar' är ett samlingsbegrepp inom medicinen för olika sjukdomar eller tillstånd som påverkar strukturer i hals- och svalgregionen, vilket kan leda till besvär med sväljning, andning och tal. Detta kan omfatta problem relaterade till muskler, senor, nerver, kärl och andra vävnader i området. Exempel på svalgsjukdomar är exempelvis struphuvudscancer, achalasi, spasmer i matstrupen och refluxsjukdom.

"Svalgmuskler" refererar till en grupp muskler i halsen som kontrollerar sväljningen och formas av två separata muskelgrupper: den övre svalgmuskeln (musculus suprahyoideus) och den nedre svalgmuskeln (musculus infrahyoideus). Den övre svalgmuskeln består av tre individuella muskler som hjälper till att höja käken och skapa ett stort sväljhål, medan den nedre svalgmuskeln består av fem muskler som hjälper till att dra ner struphuvudet och öka trycket i matstrupen för att underlätta transporten av föda till magsäcken.

"Svalg" är en del av matstrukturen som utgör den övre tredjedelen av det muskulära sväljet, även känt som faringe. Det är en sliddriven rörlig tunnel som förbinder munhålan med matstrupen och transporterar föda från mun till magen genom peristaltiska kontraktioner. Svalget har också en viktig roll i andningsprocessen, då det agerar som en luftväg vid andning när vi sväljer.

Svalgtumörer är onkologiska tillstånd som kännetecknas av oregelbunden celltillväxt i svalgets vävnader, vanligtvis orsakad av abnorma celldelningar i dess epitelceller.

Område som innehåller parvis uppträdande gälbågar hos vattenlevande, lägrestående ryggradsdjur och hos embryon hos högrestående ryggradsdjur. Hos de sistnämnda omvandlas gälbågarna så småningom till d elar av hals och öron.

Syn. deglutition.

Ett U-format ben (hyoideus) mellan tungroten och struphuvudet.

En rörlig flik som är fäst vid bakre delen av den hårda gommen. Gomspenen hänger från mitten av den nedre kanten av den mjuka gommen.

Reaktion i matsmältningssystemet som kliniskt yttrar sig som sammandragningar i matstrupens muskulatur, pga stimulering av känselreceptorer i den mjuka gommen, psykisk påverkan eller systemisk verkan av läkemedel.

Orofarynx refererar till den bakre delen av munhålan och omfattar hårda och mjuka gommen, tonsillerna (mandlarna) och svalget (farynx). Det är en del av det övre luft- och matvägssystemet och är utsatt för både födoämnen och luftburna partiklar. Orofarynx är också en del av huvud- och halsregionen där vissa typer av cancersjukdomar kan uppstå.

Den del av svalget som utgörs av partiet mellan munhålan och struphuvudet.

I medicinsk kontext, refererar "tunga" till ett parastitärt insekt av arten *Pediculus humanus capitis*, som orsakar hudsjukdomen pedikulosis kapitis, mer känd som huvudlöss. Tungor är små, platta, utplattade insekter som lever och lägger ägg (nitar) i människors hårstrån, vanligtvis nära skallen. De suger blod från varmhudaden och orsakar ofta klåda och irritation. Tungor sprider sig genom direkt kontakt med infekterade personer eller delad användning av saker som hattar, hårborstar och sängkläder.

Anatomisk struktur vid matstrupens och luftstrupens föreningspunkt som huvudsakligen utgörs av krikofarynxmuskeln (musculus cricopharyngeus). Den stänger normalt till matstrupen, utom vid sväljning.

'Sväljningssvårigheter' refererar till problem eller besvär vid förtärandet av mat eller dryck, som orsakas av någon form av oönskad förträngning, störning eller ovanlig sänkning av strukturer i sväljningsvägen, inklusive struphuvudet, matstrupen och/eller magsäcken.

Benstruktur i munnen som bär tänderna. Käken består av underkäke och överkäke.

I can't provide a single medical definition for "Neurallist" since it is not a standard term in the field of medicine. However, I can give you an idea based on its individual components: "neural" and "list."