Ansamling av vätska i intercellulära utrymmen, oftast i underhudsvävnad. Syn. ödem.
Lungödem definieras som en patologisk tillstånd där det accumulerats ödemfluid i lungornas interstitium och alveoler, orsakad av ett obalance mellan hydrostatiskt tryck och kolloidosmotiskt tryck över capillärmembranen, ofta på grund av hjärtsvikt, leverinsufficiens eller njursjukdom.
Hjärnödem är ett medicinskt tillstånd där det ansamlas överskottligt vätska i hjärnbarken, orsakat av olika patologiska processer som kan innefatta trauma, tumörer, infektioner eller störningar i blodflödet till hjärnan.
Vätskeöverskott i hornhinnan pga epitel- eller endotelskada, med försämrad synskärpa som följd.
En manifestation av hjärtsvikt beroende på ökat tryck i vener och kapillärkärl och ofta förknippad med natriumretention i njurarna.
En akut sjukdom hos smågrisar som oftast ses i samband med avvänjning. Typiska kliniska kännetecken är förlamning och subkutana ödem.
Varje form av ödem i struphuvudet. I tidigt stadium kan ödemet vara svårt att skilja från infektion, men i det senare fallet ses oftare slemhinnepåverkan och rodnad. Allergiskt ödem kan uppkomma som reaktion på föda, inandade ämnen eller läkemedel. Hela andningssystemet eller enbart en del av strupen kan vara påverkade. Struphuvudödem kan även vara ärftligt. Andra möjliga orsaker till ödem kan vara ökat kapillärtryck till följd av vena cava superiorsyndromet (övre hålvenssyndromet), ligering av den inre halsvenen, sänkt osmotiskt plasmatryck pga njursvikt, försämrat lymfflöde och ökad genomsläpplighet för proteiner i kapillärerna.
Kapillärkärls förmåga att tillåta ett selektivt utbyte av ämnen genom kärlväggen. Små, fettlösliga molekyler som koldioxid och syrgas vandrar fritt genom diffusion. Vatten och vattenlösliga molekyler kan inte passera endotelväggarna och är beroende av mikroporer, som kan hindra stora molekyler från att passera.
Aquaporin-4 (AQP4) är ett protein som fungerar som vattenkanaler i cellmembranet hos glatta muskelceller, röda blodkroppar och hjärnans gliaceller. Det är den dominerande vattenkanalen i centrala nervsystemet (hjärna och ryggmärgen) och spelar en viktig roll för vattentransport över glialcellernas yttre membran. AQP4 bidrar till att reglera cerebral vätskors volym och sammansättning, samt understödjer hjärnans homeostasis och funktion. Dysfunktion eller abnormalt uttryck av AQP4 har visats vara involverat i patologiska tillstånd som exempelvis neuroinflammation, hjärnödem och neurologiska sjukdomar som multipel skleros.
Retinopati (näthinnesjukdom) som har samband med diabetes mellitus och som kan vara antingen av bakgrundstyp, kännetecknad av fortskridande mikroaneurysm, punktformiga makulaödem i näthinnan, eller av proliferativ typ, med nybildning av blodkärl i näthinnan och papillen vilka kan nå in i glaskroppen, utbredning av fibrös vävnad, glaskroppsblödning och närhinneavlossning.
"Kroppsvatten" refererar till det totala vattentrycket inom ett levande organismers kropp, inklusive alla fluider såsom blodplasma, extracellulärt vätska och intracellulärt vätska. Det utgör en stor del av kroppsvikten hos människor och djur, och håller celler och vävnader fuktiga, transporterar näringsämnen, hormoner och andra substanser, och hjälper till att reglera kroppstemperatur.
Triamcinolonacetonid är ett kortikosteroidmedel som används för att behandla inflammation och svullnad i kroppen. Det är en modifierad form av det naturligt förekommande steroidhormonet cortisol, som produceras av binjuremärgen. Triamcinolonacetonid har starkt antiinflammatoriska och immunosuppressiva effekter och används vanligen vid behandling av diverse tillstånd såsom hudutslag, astma, allergier, artriter och andra inflammatoriska sjukdomar. Preparatet ges ofta som injektion, cream eller tabletter beroende på användningsområde.
Angioödem är en plötslig och ofta spontan utvidgning (vasodilatation) av kapillärer och små lymfkärl, vilket orsakar ödem (svullnad) i underhuden och slemhinnor. Det kan drabba ansikte, hals, läppar, tunga, ögonlock, händer, fötter eller genitalier. I vissa fall kan även mag-tarmsystemet vara drabbade, vilket kan leda till buksmärtor och kräkningar. Angioödem kan vara relaterat till allergiska reaktioner, men kan också ha andra orsaker som är icke-allergiska, såsom medel i vissa läkemedel eller underliggande sjukdomstillstånd.
Specialiserade, icke-fönsterförsedda och tätt sammanfogade endotelceller som bildar en genomsläpplighetsspärr för vissa ämnen mellan hjärnans kapillärkärl och hjärnvävnaden.
Vatten i lungorna, i mängd motsvarande eller något mindre än lungornas intracellulära blodvolym. Ansamling av extravaskulärt lungvatten leder till lungödem.
"Synskärpa (visual acuity) är ett mått på förmågan att uppfatta detaljer och skilja på små objekt, ofta uttryckt som antalet bokstäver eller linjer en individ kan urskilja på ett visst avstånd."
En näthinnevensocklusion är en tillstånd då det transparenta membranet, näthinnan, som ligger framför geléartad kroppen i ögat fästs eller "socklas" fast vid dess omgivning, vilket orsakar en skada på synfältet och kan leda till försämrad syn.
Optisk koherens tomografi (OCT) är en icke-invasiv medicinsk bilddiagnostisk teknik som används för att erhålla högupplösta tvärsnittsbilder av det interna strukturella layern i ögon, främst i retinalan och optiska nervhuvudet. Tekniken bygger på principen med ljusinterferometri för att tolka reflekterat ljus från vävnaden, vilket ger information om dess struktur och skiktning. OCT används kliniskt för att diagnostisera, monitora och behandla en rad olika ögonrelaterade sjukdomar och tillstånd, inklusive åldersrelaterad makuladegeneration, diabetisk retinopati och papillödem.
Koagulering av vävnader med hjälp av laser. Denna typ av laser ger ett synligt ljus inom det gröna våglängdsområdet som absorberas selektivt av hemoglobin, vilket sålunda möjliggör tillslutning av blödande blodkärl.
Någotdera organ av det organpar som finns i brösthålan och vars uppgift är att syresätta blodet.
En bakterie som orsakar mjältbrand hos människor och djur.
Djursjukdommar vars kliniska mekanismer är tillräckligt lika dem hos annan sjukdom hos människor för att de skall kunna tjäna som modell. Sjukdomen hos djuret kan antingen vara framkallad eller naturlig.
Icke-invasiv metod för undersökning av inre anatomistrukturer som bygger på principen att atomkärnor i ett starkt magnetfält absorberar strålningsenergipulser och avger dem som radiovågor, vilka med datateknik kan bearbetas till bilder. Till tekniken räknas även protonspinntomografi.
Fluoresceinangiografi är en diagnostisk undersökningsmetod inom oftalmologi ( ögonsjukvård) där fluoresceinfärgämne injiceras intravenöst, för att studera blodflödet i näthinnan och kringliggande blodkärl. Färgämnet absorberas av retinas blodkärl och under ultraviolett ljus lyserar det upp, vilket gör att blodkärlen kan ses på ett mycket tydligt sätt. Detta används för att diagnosticera olika sjukdomstillstånd som drabbar näthinnan och dess blodkärl, såsom diabetesrelaterade ögonsjukdomar, åderförkalkning, ögoninflammationer och andra tillstånd.
I medicinen, kan "specifik densitet" referera till ett mått på hur mycket en substans väger per enheten volym. Det är relaterat till den absoluta densiteten, som är vikten av en substans dividerad med dess totala volym. Specifik densitet definieras istället som vikten av en substans dividerat med dess vätska-fyllda volym. Detta används ofta för att jämföra densiteter hos olika fasta materialer, till exempel ben- eller broskvävnad, där det kan ge värdefull information om strukturell komposition och egenskaper.
Papillødem defineres som en abnorm optræden af svelling (edem) af papillerne, de smallere ende af optiske nervefibre, der bringer synsinformationer fra øjets retina til hjernen. Dette ses ofte som en forhøjet tryk i øjenlåg og kan være associeret med forskellige sygdomme, herunder intrakraniel hypertension (forhøjet tryk indenfor kraniet), inflammatoriske tilstande eller øjensygdomme.
Preparat som motverkar eller hämmar den inflammatoriska processen.
Gränsen mellan kapillärblod och luften i lungblåsorna, vilken utgörs av alveolarepitelet och kapillärendotelet med tillhörande basalmembran och epitelcytoplasma. Genom detta membran sker ett gasutbyte .
"Hydrostatiskt tryck" är det tryck som utövas på en given punkt i en fluid (gas eller vätska) som är i vila, och orsakas av fluidens egen vikt ovanför den punkten. Det kan matematisk beskrivas som produkten av fluidens densitet, gravitationsacceleration och höjden av fluiden ovanför punkten.
En akut bakterieinfektion orsakad av Bacillus anthracis. Rovdjur kan smittas genom att äta infekterade byten eller kadaver. Människor smittas genom kontakt med infekterade djur eller genom förorenade djurprodukter. Den vanligaste formen hos människa är kutan antrax.
Den genomskinliga, geléartade massan som fyller utrymmet mellan ögonlinsen och näthinnan. Den är omsluten av en tunn hinna och utgör ungefär fyra femtedelar av ögongloben. Glaskroppen består till 99% av vatten.
Intravitreal injektion är en procedur där ett läkemedel ges direkt in i ögats glaskropp, vilket är den geléartade vätskan som fyller ut mellan linsen och näthinnan. Denna metod används vanligtvis för att behandla ögonförhållanden såsom åldersrelaterad makuladegeneration (AMD), diabetisk retinopati och andra ögoninflammationer.
Små, polyedriska utbuktningar längs alveolarsäckarnas, alveolarkanalernas och de yttersta luftrörsförgreningarnas ytor, genom vars väggar det sker ett gasutbyte mellan alveolarluft och blodet i lungkapillärerna.
Den del av det centrala nervsystemet som befinner sig innanför kraniet och som omfattar prosencefalon (framhjärnan), mesencefalon (mitthjärnan) och rombencefalon (ruthjärnan). Den uppstår ur främre de len av embryots nervtub. Dess funktioner inkluderar muskelkontroll och koordination, mottagande och behandling av sinnesintryck, talframställning, minneslagring samt hantering av tankar och känslor.
Blodets cirkulation genom lungorna.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Hastigt påkommen och relativt kortvarig sjukdom.
"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.
Giftiga ämnen producerade av bakterier. Toxinerna består huvudsakligen av proteiner med hög molekylvikt och starka antigena egenskaper. Några används som antibiotika och för vaccinframställning, eller för diagnostiska hudtester.
Lymfödem definieras som en abnormal accumulation av lymfafluid i vävnader orsakad av ett misslyckande med lymftransporten. Detta kan resultera i svullnad, särskilt i benen eller armarna.
Lokal minskning av blodflödet till hjärnvävnad pga tilltäppt artär eller lågt systemiskt genomflöde. Detta hänger ofta samman med syrebrist (hypoxi). Långvarig ischemi kan leda till hjärninfarkt.
En azofärg som används vid blodflödesmätningar enligt färguttunningsmetoden. Den är lättlöslig, starkt bunden till plasmaalbumin och försvinner mycket långsamt.
En medicinsk definition av 'injektioner' är när en fluid eller en gas införs direkt in i ett kroppsdel eller ett intravenöst system med hjälp av en nål och en spruta.
En oval bildning i näthinnan, 3-5 mm i diameter, vanligen belägen temporalt om ögats bakre pol och något lägre än papillen. Den har en gulfärgning som diffust tränger igenom de inre skikten och innehåller centralgropen (fovea centralis), som är punkten för ögats skarpseende. Fläcken har endast blodkärl i periferin och får näring från åderhinnans kapillärer.
Andnödssyndrom hos vuxna, även känt som akut respiratorisk distresssyndrom (ARDS), är en allvarlig lungsjukdom som orsakas av skada på de små luftsäckarna (alveolerna) i lungorna och deras blodkärl. Detta leder till att vätska läcker ut från kapillärerna till alveolerna, vilket förhindrar att syre kan diffundera in i blodet korrekt, vilket kan orsaka andnöd, syrebrist och eventuellt flerorganpåverkan. ARDS är ofta komplikation av allvarliga sjukdomar eller skador, såsom sepsis, lunginflammation, trauma eller inandning av irriterande gaser.
Blodutgjutning i något organ, hålrum eller vävnad.
Andnödssyndrom hos vuxna, även känt som akut respiratorisk distresssyndrom (ARDS), är en allvarlig lungsjukdom som orsakas av skada på de små luftsäckarna (alveolerna) i lungorna och deras blodkärl. Detta leder till att vätska läcker ut från kapillärerna till alveolerna, vilket förhindrar att syre kan diffundera in i blodet korrekt, vilket kan orsaka andnöd, syrebrist och eventuellt flerorganpåverkan. ARDS är ofta komplikation av allvarliga sjukdomar eller skador, såsom sepsis, lunginflammation, trauma eller inandning av irriterande gaser.
Tryck inuti skallutrymmet. Det påverkas av hjärnmassan, cirkulationssystemet, cerebrospinalvätskeflödet och skallens styvhet.
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Föreningar som ökar urinmängden genom att öka mängden osmotiskt aktiva lösningar i urinen. Osmotiska diuretika ökar även blodplasmans osmolaritet.
Den inre, konkava delen av ögat, bestående av näthinnan, åderhinnan, senhinnan, synnervspapillen och blodkärl, vilka kan ses med hjälp av oftalmoskop.
Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.
Föreningar som hämmar, motverkar eller inaktiverar komplement 1. En välkänd hämmare är ett serumglykoprotein som antas vara alfa-2-neuroaminoglykoprotein. Det hämmar den aktiverade (esteras)formen av komplement 1, likaså de kininproducerande systemen, koagulations- och fibrinolyssystemen. Brist på denna hämmare har påvisats hos patienter med hereditära angioneurotiska ödem.
En förhållandevis vanlig tumörform i det centrala nervsystemet som uppstår i spindelvävsceller. De allra flesta är väldifferentierade, vaskulära tumörer som växer långsamt och har dålig invasiv förmåga, men elakartade typer förekommer. Meningiom uppkommer företrädesvis i det parasagittala området, hjärnans konvexitet, sfenoidalkammen, luktfåran och ryggradskanalen.
Akuta eller kroniska hjärnskador, omfattande hjärnhalvorna, lillhjärnan eller hjärnstammen. De kliniska symtomen varierar med arten av skada. Diffus hjärnskada är ofta förknippad med diffus axonal ska da eller posttraumatisk koma. Avgränsade skador kan ha samband med kognitiva symtom, hemipares eller andra fokala, neurologiska störningar.
Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.
I en enkel mening kan 'Pseudofaki' definieras som en typ av konstgjord intraokulär linse (IOL) som används i ögonskirurgi för att ersätta en naturlig linse som har tas bort under operationen, ofta på grund av katarakt.
Lungskada, eller lungemboli, är ett tillstånd där blodet i en lunga blockeras av ett blodpropp som bildats någon annanstans i kroppen, ofta i benen. Proppen lossnar och transporteras med blodflödet till lungan, vilket kan orsaka andningssvårigheter, bröstsmärta, hosta och i värsta fall död.
Ett sällsynt och ibland fatalt sjukdomstillstånd kännetecknat av återkommande läckage av intravaskulära vätskor ut i det extravaskulära utrymmet. Syndromet kan ses hos patienter med allmänt otäta kapillärer till följd av chock, nedsatt flöde, ischemi-reperfusionsskador eller förgiftning. Det kan leda till generaliserat ödem och flerorgansvikt.
Ett patologiskt förlopp kännetecknat av vävnadsskada eller vävnadsnedbrytning, orsakat av ett flertal cytologiska och kemiska reaktioner. Vanliga manifestationer är smärta, värmekänsla, rodnad, svullnad och funktionsstörningar.
Utveckling av koagulationsnekros efter ischemi i någon del av det område som försörjs av den mellersta hjärnartärens kärlsystem. Kliniska tecken är kontralateral svaghet och känselbortfall i arm och ansikte och kontralateral homonym hemianopsi. Utbredda hemisfärskador kan leda till afasi, alexi, agrafi, akalkuli, fingeragnosi, anosognosi och apraktagnosi.
"Retrospective studies" are observational research designs that involve analyzing existing data or medical records to draw conclusions about prior events or exposures and their associated health outcomes.
Peroxidaser är ett enzym som katalyserar reaktioner där väteperoxid (H2O2) bryts ner, ofta genom överföringen av ett hydroxyl- (-OH) grupp till ett substrat. Denna reaktion producerar vatten och ett oxiderat substrat. Peroxidaser finns naturligt i många levande organismer och har en roll i celldefens, metabolism och signalkemi.
En grupp kortikosteroider som påverkar kolhydratomsättningen (glukoneogenes, glykogendeponering i levern, höjning av blodsockerhalten), hämmar kortikotropinutsöndring och har uttalad antiinflammatorisk verkan. De spelar även en roll i fett- och proteinomsättningen, i reglering av artärblodtrycket och förändringar i bindvävsreaktioner på skada, i minskning av antalet cirkulerande lymfocyter, och för funktionerna i det centrala nervsystemet.
Förutom sin antiinflammatoriska verkan har dessa preparat också smärtstillande och febernedsättande effekt. De används främst vid kronisk artrit och vissa tillstånd med smärtande och inflammerad mjuk vävnad. De blockerar prostaglandinsyntesen genom att hämma cyklooxygenas, som omvandlar arakidonsyra till cykliska endoperoxider.
'Näthinna' refererar till den membranösa struktur som skiljer ögats främre och bakre kammare. Det består av två delar: en central, transparent del som kallas cornea, och en mer perifer del som kallas limbus. Näthinnans huvudsakliga funktion är att skydda ögat, hålla vätskan i ögats främre kammare inne, och hjälpa till att fokusera ljus på näthinnan bakom den, där synen sker.
Uppkomst av områden av nekros i hjärnan till följd av otillräckligt blodflöde, arteriellt eller venöst. Hjärninfarkter indelas allmänt efter hjärnhalva (dvs vänster eller höger), lob (t ex främre lob) , artärnät (t ex främre hjärnartär) och etiologi (t ex emboli). Syn. cerebral infarkt.
Sjukdomar i ögats hornhinna.
Godartade eller elakartade tumörer som uppkommer i eller sprider sig till hjärnans och ryggmärgens skyddshinnor.
Blodcirkulationen i hjärnans kärl.