I en enkel mening är en synchrotron en typ av partikelaccelerator som accelererar elektroner till mycket höga hastigheter, nästan lika snabbt som ljuset, och håller dem i banor med hjälp av magneter. När dessa accelererade elektroner passerar genom speciella typer av magnetiska strukturer, kallas de undulators eller wigglers, produceras intensiva strålar av synkrotronstrålning över ett brett spektrum, från infraröd till röntgen- och gammastrålning. Synchrotronstrålningen är mycket stark, samt kollimerad och polariserad, vilket gör den användbar för en rad olika tillämpningar inom forskning och industri, såsom strukturbestämning av material, kemiska reaktioner och studier av biologiska makromolekyler.
Röntgendiff Franktion är en teknik där man använder sig av röntgenstrålning för att undersöka kristallstrukturen hos ett material, genom att studera hur strålningen diffunderas eller spridits av atomerna i kristallen. Detta ger upphov till unika mönster som kan användas för att identifiera och analysera materialets egenskaper på atomnivå.
"Röntgenstrålning är en form av ioniserande elektromagnetisk strålning med korta våglängder, vanligtvis mellan 0,01 och 0,1 nanometer, använd i medicinen för att generera bilder av inre strukturer hos kroppen genom att passera igenom olika typer av vävnad med varierande densitet."
Bildande av kristallina ämnen ur lösningar eller smältor.
En partikelaccelerator är en anordning som används inom fysiken för att accelerera laddade partiklar till höga hastigheter, vanligtvis nära ljusets hastighet, så att deras kinetiska energi blir mycket hög. Dessa accelererade partiklar kan användas för att studera de grundläggande egenskaperna hos materia och strålning genom att krocka dem med fasta mål, vilket skapar nya partiklar som kan analyseras. Partikelacceleratorer används också inom medicinen för att behandla cancer genom att fokusera strålar av hög-energi protoner eller andra laddade partiklar på tumörer, vilket minimerar skadan på omkringliggande frisk vävnad.
Identifiering och mätning av grundämnen utifrån den vetskap att röntgenstrålar avgivna av ett överaktiverat ("exciterat") grundämne har en för ämnet karakteristisk våglängd och en intensitet beroende på ämnets koncentration. Hit hör också fluorescensspektrometri (sekundärstrålningsspektrometri), där provet röntgenbestrålas. Primärstrålningsspektrometri, där provet utsätts för elektronbestrålning, kallas oftast mikrosondanalys.
Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.
Röntgenterapi, även känt som strålterapi, är en form av cancerbehandling där högenergiska strålar används för att döda cancerceller och hämma deras förmåga att dela sig. Behandlingen riktas vanligtvis till den specifika platsen i kroppen där tumören finns, med syfte att minska tumörstorleken, förhindra spridning av cancer och lindra symtom. Röntgenterapi kan användas ensam eller i kombination med andra behandlingsmetoder som kirurgi och kemoterapi.
"Strålningsspridning" refererar till utbredningen eller spridningen av joniserande strålning från en källa till omgivande miljö, vilket kan orsaka fysisk skada på levande vävnad och öka risken för genetiska mutationer och cancer.
I en enkel mening kan "Small Angle Scattering" (SAS) inom medicin definieras som en teknik för att bestämma strukturen hos biologiska material, såsom proteiner och cellmembraner, genom att studera hur strålning, ofta rent eller delvis polariserat röntgenljus eller neutronstrålar, sprids i små vinklar (smaller än ungefär 5 grader) när den passerar igenom det undersökta materialet.
Analysmetod för in situ-undersökning av ämnen i enzymkoncentrationer i enstaka celler, genom mätning av ljusabsorption. Ljus från en volframlampa eller xenonljusbåge sprids med hjälp av ett monokromatorgitter och lyser upp mikroskopoptiken. Ljusabsorptionen mäts (i nanometer) genom jämförelse mellan bilden av objektet och en referensbild.
"X-ray microtomography (micro-CT) is a non-destructive imaging technique that uses X-rays to create cross-sectional images of small objects, typically with dimensions ranging from a few millimeters to several centimeters. By reconstructing the series of 2D X-ray images, a 3D visualization of the object's internal structure can be generated, allowing for detailed analysis and measurement of various features at the microscopic level."
X-ray Absorption Spectroscopy (XAS) är en teknik inom materialvetenskap och kemi som används för att undersöka elektronstrukturen hos ett material genom att mäta absorptionen av röntgenstrålning vid specifika energier. XAS ger information om olika typer av atomära egenskaper, såsom koordinationsnummer, bindningslängder och oxidationstillstånd. Tekniken bygger på att när en röntgenfoton absorberas av ett material kan den excitera ett inner electron till ett högre energitillstånd, vilket ger upphov till en absorptionselektronspektrum som är karakteristiskt för det aktuella materialet. XAS kan användas för att studera en rad olika material, från enkla molekyler till komplexa fasta stoffsystem.
"Röntgentomografi, även kallat CT (Computer Tomografi), är en radiologisk undersökningsmetod som använder röntgenstrålning för att generera detaljerade tvärsnittsbilder av kroppens inre strukturer, vilket möjliggör tresdimensionell visualisering och analys av ben, organ och vävnader."
FTIR, förkortning för Fouriertransforminfraröd (spektroskopi), är en teknik inom analytisk kemi och fysik som används för att identifiera och undersöka materiella substance genom att mäta deras infraröda absorbansspektra. Tekniken bygger på Fouriers transformationsmetod för att konvertera en irreguljär, interferensmönstring till ett kontinuerligt spektrum av frekvenser och relaterade intensiteter. Detta möjliggör en mer känslig och exakt analys än traditionell, punkt-till-punkt infraröd spektroskopi. FTIR används ofta för att identifiera okända ämnen, undersöka polymerers sammansättning och degraderingsprocesser, studera kemiska bindningars struktur och dynamik, samt kontrollera produkter och processer inom industrin.
Selenomethionine is a organic compound of the essential trace element selenium, which is incorporated into proteins in place of methionine during protein synthesis, serving as an important antioxidant and helping to prevent cellular damage.
Bestrålning av den ena eller båda kroppshalvorna för behandling av spridd cancer eller utbredda metastaser. Metoden används för engångsbehandling av diffusa metastaser istället för upprepade lokala behandlingar över en längre period. De mest använda formerna är överkroppsbestrålning (UHBI) eller underkroppsbestrålning (LHBI). Mindre vanlig är mittkroppsbestrålning (MBI). Vid strålbehandling av båda kroppshalvor efter varandra (sekvensiell halvkroppsbestrålning) kan kraftigare stråldoser tillåtas än vid helkroppsbestrålning. Behandlingsmetoden kallas ibland för systemisk halvkroppsbestrålning, just för att den används vid utbredda cancerformer.
Radiovågor är elektromagnetisk strålning med längre våglängd och lägre frekvens än mikrovågor, vilket motsvarar frekvenser från ungefär 30 kHz till 300 GHz. De används inom ett brett spektrum av medicinska tillämpningar, såsom bilddiagnostik (t.ex. röntgenundersökningar och datortomografi), strålterapi för cancerbehandling och kommunikation (t.ex. telemedicin).
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
En ordning av fiskar som omfattar bl a familjen Gadidae (torskfiskar). Till underfamiljen Gadinae hör torsk, sej, bleka, kolja och vitling. Lake och långa tillhör underfamiljen Lotinae, medan skärlånga och kummel ingår i underfamiljen Phycinae.
I en enkel medicinsk kontext, kan magnetiska fält definieras som områden runt en magnetisk källa där de magnetiska krafterna är märkbart présenterande. I medicinen används ofta magnetiska fält inom avbildningstekniker såsom magnetresonanstomografi (MRT/MRI) för att skapa detaljerade bilder av inre strukturer i kroppen utan att använda joniserande strålning. Den magnetiska komponenten i MRT-skannern genererar ett starkt, konstant magnetiskt fält som orsakar protoner (vanligtvis vätekärnor) i kroppen att orientera sig i en viss riktning. Andra typer av magnetfältsanvändning inom medicinen kan omfatta transkraniell magnetstimulering (TMS) för behandling av depression och andra neurologiska tillstånd, samt användning av magnetfält för att fästa medicinska enheter som pacem
NLMs (National Library of Medicine, USA) utvidgade informationstjänst för medicnska yrkesutövare och allmänheten. Tjänsten, som är webbaserad, har en omfattande länkning till informationskällor för sjukdomstillstånd och hälsofrågor.
Kraftfält som uppstår till följd av samverkan mellan elektriska och magnetiska krafter.