Tarmfistel
Anatomisk missbildning i form av passage mellan olika delar av tarmen eller mellan tarm och annat organ. Yttre tarmfistel har förbindelse med huden (enterokutan fistel). Inre tarmfistel kan utgöra förbindelse med ett antall olika organ, som t ex magsäcken (gastrokolisk fistel), gallgångarna (kolecystoduodenal fistel), eller urinblåsan (kolovesikal fistel). Till riskfaktorerna hör inflammatoriska förlopp, cancer, strålbehandling och misslyckade kirurgiska ingrepp (behandlingsfel).
Tandvård
Rectal Fistula
En rectal fistula är en abnorm anslutning mellan rektum och annan struktur, oftast yttre huden eller anus. Den kan orsakas av olika sjukdomar eller skador, exempelvis inflammatorisk tarmsjukdom, cancer eller operationer i området. Symptomen på en rectal fistula kan inkludera smärta, svullnad, rinnande slem eller fekalier från området runt anus samt infektioner. Behandlingen kan bestå av mediciner, dränering och i vissa fall kirurgi.
Urinvägsfistel
En urinvägsfistel är en abnormal förbindelse mellan urintransportsystemet och ett annat organ eller vävnad, vilket kan leda till urinläckage från det normalt stängda systemet.
Tandläkarhögskolor
Tandläkarstuderande
Bukspottkörtelfistel
En bukspottkörtelfistel är en anormal, tunn tunnel (förbindelse) mellan bukspottkörteln och ytan eller ett annat organ, genom vilken kan bukspott läcka ut.
Rektovaginal fistel
En rektovaginal fistel är en abnormal förbindelse eller öppning mellan rectum (rektum) och vagina. Detta kan orsaka att fekalier (avföring) läcker ut genom vaginan, vilket kan leda till infektioner och andra komplikationer. Rektovaginala fistlar kan uppstå som en komplikation efter vissa gynekologiska operationer, cancer eller strålbehandling, eller på grund av infektioner eller trauma. Symtomen innefattar ofta illamående, diarré, smärta och obehaglig lukt från vaginan. Behandlingen kan omfatta medicinsk behandling, operation och rehabilitering.
Karies
Lokalt angrepp på tandytan, vilket inleds med urkalkning av emaljen, fortsätter med enzymatisk nedbrytning av organiska strukturer och slutar med att det bildas hålrum. Om inte angreppet hejdas kan urholkningen tränga igenom emaljen och tandbenet tills pulpan nås. De tre vanligaste teorierna om uppkomsten av karies är att syra från bakterier leder till urkalkning; att mikroorganismer bryter ned emaljprotein; eller att keratolytiska mikroorganismer producerar kelater som leder till urkalkning.
Vesikovaginal fistel
En vesikovaginal fistel är en abnormal öppning eller förbindelse mellan urinblåsan (vesikeln) och vagina, som orsakar oavbruten urinläckage från vagina. Denna medicinska tillståndet uppstår vanligtvis som en komplikation till en svår infektion, cancersjukdom eller som ett resultat av trauma under en operation i bäckenområdet. Vesikovaginal fistlar är vanligare i utvecklingsländer än i industrialiserade länder och kan leda till allvarliga hälsoproblem och social stigmatisering om de inte behandlas korrekt.
Luftvägsfistel
Vaginalfistel
En vaginalfistel är en abnormal förbindelse (fistel) mellan slidan (vagina) och antingen urinblåsan, tjocktarmen eller rectum. Denna förbindelse kan orsaka obehagliga symtom som urinsvårigheter, fekala utgjutningar eller lukt från slidan, samt infektioner. Vaginalfistlar är ofta komplikationer till en sjukdom eller skada, exempelvis kan de uppstå efter en svår förlossning, operation eller strålbehandling i pelvicområdet, eller orsakas av kronisk inflammatorisk tarmsjukdom. Behandlingen innefattar ofta kirurgi för att stänga igen fisteln och återställa normal funktion.
Trakeoesofageal fistel
En trakeo-esofageal fistel är en abnormal förbindelse eller öppning mellan luftstrupeslaget (trachea) och matstrupeslaget (esofagus). Den kan orsaka andningsbesvär, hosta och upprepad lunginfektion på grund av att saliv, maginnehåll eller bakterier kan läcka in i luftvägarna. Orsakerna till en trakeo-esofageal fistel kan vara anatomiska abnormaliteter, trauma, cancer eller komplikationer efter kirurgi.
Tandvård för kroniskt sjuka
Tandvårdsåtgärder för patienter med kronisk sjukdom, så som kroniska hjärt-/kärlsjukdomar, endokrina sjukdomar, blodsjukdomar, immundefekter, tumörsjukdomar och njursjukdomar. Hit hör inte tandvård för utvecklingsstörda eller fysiskt handikappade, vilken beskrivs som "handikapptandvård".
Barntandvård
Tandvårdskliniker
Inrättningar eller mottagningar för patienter i behov av tandvård.
Tandpulpa
Arterio-arteriell fistel
Tandhygienister
I Sverige: tandvårdspersonal med särskild högskoleutbildning (80/120 p) och legitimation, vars yrkesbehörighet regleras i lagen (1998:531) om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område. Legitimerad tandhygienist är behörig att arbeta inom offentlig tandvård (allmän-, specialist- och sjukhustandvård), privat tandvård eller i egen regi.
Fakultet, odontologisk
Avdelning för tandläkarutbildning vid universitet eller högskola, eller den personal med högre akademisk utbildning som ansvarar för avdelningen.
Handikapptandvård
Tandvård för känslomässigt, mentalt eller fysiskt handikappade patienter. Termen omfattar inte tandvård för kroniskt sjuka.
Tandvårdsrädsla
Tandvårdsrädsla, eller odontophobia, är en irrationell och bestående rädsla för tandvård som kan leda till undvikande av nödvändig dentalbehandling och därmed orsaka negativa konsekvenser för den drabbades muntliga hälsa och välbefinnande.
Halsartär-sinus cavernosusfistel
Sönderslitning av den intrakavernösa delen av halsartären eller någon av dess grenar, med direktförbindelse mellan den inre halsartären och sinus cavernosus som följd. Detta framkallar en pulserande e xoftalmus och nedsatt rörlighet i det drabbade ögat. Skallskada, särskilt basilära frakturer, är den vanligaste orsaken till detta tillstånd, men det kan också uppkomma spontant eller i samband med bi nsvävsdefekter, som vid Ehlers-Danlos syndrom.
Tandvårdsförsäkring
Försäkring som täcker kostnader för tandvård.
Dental Auxiliaries
En kategori av tandvårdspersonal i USA.
Tandvårdsforskning
Dental Care for Aged
Plack
Tandvårdspersonal
Yrkespersonal som ger patienter tandvård inom en organiserad inrättning.
Tandvårdsutrustning
Allmäntandvård
Icke specialiserad tandvård, med inriktning på primärtandvård.