"Tandrotshinna" är en odontologisk term som refererar till en inflammation i tandköttet, det mjuka vävnadslagret runt tanden. Den kan orsakas av en infektion från en karies- eller parodontalförändring, eller en skada på tandköttet. Tandrotshinna visar sig ofta som en röd, svullen och smärtsam fläck i tandköttet, och kan leda till obehag vid konsumtion av heta, kalla, söta eller syrliga livsmedel. I vissa fall kan den utvecklas till en abscess om den inte behandlas tillräckligt snart.
Blanka, flexibla band av fibrig vävnad som förbinder skelettbenens ledändar. De är böjliga, starka och icke utdragbara.
Det fasta, benartade bindväv som täcker tandroten från emalj-cementgränsen till rotspetsen och som dessutom utgör stöd åt tanden genom att vara fäste för det parodontala ligamentet.
En medicinsk definition av 'ledband' är en smal, ringformig struktur av bindväv som omsluter en led och styrter rörelserna i den genom att begränsa ledens rörelseomfång. Ledbandet består av kollagena fibriller och elastiska fiber som ger det styrka och flexibilitet. Det kan även innehålla fett, nerver och blodkärl.
Tandförflyttning, eller ortodonti, är en specialitet inom tandvården som fokuserar på diagnostik, prevention och korrektion av onormal positionering och skilda former av illa utvecklade tänder och käkar för att återställa deras funktionella och estetiska normalitygda relationer och underhålla den stabiliteten.
I en enkel mening kan parodontium definieras som det biologiska systemet runt och stöddande tanden, inklusive tandkött, käkben, cement och periodontal ligament (parodontalligament). Detta system arbetar tillsammans för att hålla tanden fast i käken och skydda den från skada orsakad av exempelvis bakterier och mekanisk påfrestning.
Den del av käkbenen i vilken tänderna sitter.
"Tandframbrott, även kallat dental caries eller karies, är en hålformig skada på tanden orsakad av bakteriersyror som angriper tandens hårda yta och leder till nedbrytning av emaljen."
Käkens bakre tänder. Till mjölktänderna hör åtta kindtänder, två på varje sida, uppe och nere. Vanligtvis har den permanenta tanduppsättningen 12 kindtänder, tre på varje sida, uppe och nere. Kindtänderna är tuggtänder, med stora och breda tuggytor.
Två långa, fibrösa band som sträcker sig längs hela ryggkotpelaren. Det främre ledbandet (ligamentum longitudinale anterius; lacertus medius) förbinder kotornas främre ytor. Det bakre ledbandet (ligamentum longitudinale posterius) binder samman de bakre ytorna. Det vanligaste kliniska problemet är benbildning i det bakre ledbandet.
"Tandrot" är ett medicinskt tillstånd där tanden blir känslig för temperatur-, tryck- eller sötsakskänslighet, ofta orsakad av tandkaries, recession av tandköttet eller exponering av dentinniva.
Någon av de åtta framtänder (fyra i överkäken och fyra i underkäken), med skarp kant och enkel rot, som hos människa förekommer såväl som mjölktänder som permanenta.
Tandrörlighet, eller dental hypersensitivitet, är ett smärttillstånd som kännetecknas av plötsliga, stötvisa och ofta vassa smärtor i tänderna när de utsätts för varma, kalla, söta, sura eller fuktiga stimuli. Smärtan orsakas vanligtvis av att emaljen på tanden är skadad eller borta, vilket gör att dentinnan under exponeras och blottläggs för yttre irriterande substanser.
Ett kraftigt ledband i knät som går från lårbenets inre ledkulas främre, mittre yta, passerar bakåt mellan ledkulorna och slutar på skenbenets bakre interkondylära yta.
En tand är ett hårt, vitmineraliserat organ i munhålan hos ryggradsdjur, inklusive människor, som används för att tugga och krossa föda innan den sväljs. Tänder består av en rotdel insvept i tandkött och en synlig, yttre del som kallas krona. Den yttre delen är täckt av ett hårt material som kallas emalj, vilket gör tänderna till de hårdaste strukturerna i kroppen. Tänder kan variera i form och storlek beroende på deras funktion och plats i munhålan. Hos människor finns det 32 permanenta tänder, inklusive framtänder, hörntänder, premolarer och molarer.
I en enkel mening kan 'Resorption' inom medicinen definieras som den process där kroppen baksorterar och bryter ned och absorberar ämnen, celler eller strukturer. När det gäller tänder används termen 'Rotresorption' för att beskriva den naturliga process där kroppen successivt bryter ned och absorberar rötterna på en avfallen tand. Detta sker genom att speciella celler, så kallade osteoklaster, bryter ner och tar bort mineralmassan och den organiska matrixen i roten, vilket gör att tanden kan falla sönder och upplösas över tid. Rotresorption kan också påverkas av olika faktorer som till exempel inflammation eller trauma, och kan vara ett tecken på tandinfektion eller andra muntliga sjukdomar.
Rikligt kärl- och nervförsett bindväv av mesodermalt ursprung i tandens centrala hålighet, omgivet av dentin och av betydelse för tandens utveckling, näringstillförsel, känsel och skydd.
Tätt, fibröst skikt av mesodermvävnad som omger emaljorgansepitelet. Cellerna vandrar så småningom till utsidan av det nyss bildade rotdentinet och ger upphov till cementoblasterna, som avsätter cement på roten som håller på att utvecklas, till fibroblasterna som bildar det parodontala ligamentet, och till osteoblasterna i det växande alveolarbenet.
I en enkel medicinsk definition är cementogenes de celler som producerar cementum, ett mineraliserat matrix som täcker roten på en tand och fäst den till käkbenet. Cementumen är ett av de två hårdvävnaderna i tanden, det andra är tandens emalj. Cementogenes kan delas in i flera olika typer baserat på deras position och funktion under cementums formation. Den huvudsakliga typen av cementogenes kallas för affibrillära cementocyter, som producerar det mesta av cementumet. Andra typer av cementogenes inkluderar fibroblaster och epiteliala celler som bidrar till cementums formation genom att producera extracellulär matrix-proteiner och andra signalkemikalier.
The patellar ligament, also known as the patellar tendon, is a strong band of tissue that connects the bottom of the kneecap (patella) to the top of the shinbone (tibia). It plays a crucial role in enabling the extension and straightening of the leg at the knee joint.
"Tandhåla, även känt som oralt hål eller caries, är en hålighet i tanden orsakad av bakteriersyrans angrepp på tandens emalj och dentin."
Anterior cruciate ligament (ACL) reconstruction is a surgical procedure where a damaged or torn ACL, a key stabilizing ligament in the knee, is replaced with a graft made from tendons taken from another part of the body or from a donor. The goal of the surgery is to restore knee stability and function, and prevent further damage to the joint.
Den tredje tanden i ordningen, såväl till vänster som till höger, räknat från käkens mittlinje. Den sitter mellan den andra framtanden och den främre kindtanden.
Ansiktets största och starkaste ben, vilket utgör den nedersta delen av käken. I underkäken sitter den undre tandraden.
The posterior longitudinal ligament (PLL) is a strong, fibrous band that runs down the back of the vertebral column and helps to maintain the stability and alignment of the spinal column. It attaches to the discs between each vertebra and to the vertebral bodies themselves, providing support and limiting excessive movement in the spine.
"Epithelfästet" är en term inom anatomi och histologi som refererar till den vävnad som täcker ytor av kroppen, inklusive huden och de slemhinnor som löper längs med luftvägar, matstrupe, urinvägar och reproduktiva organ. Epitelcellerna är specialiserade för att fungera som en barriär mellan det inre miljön och den yttre miljön, skyddar mot infektioner, håller kroppsvätskor inne och reglerar utbyte av substanser mellan kroppen och omgivningen.
'Tandkött', även känt som gingiva, är det tunna skiktet av mjuk vävnad som täcker käkbenen och omger tänderna.
Ett brett bukhinneveck som sträcker sig från sidan av livmodern till bäckenväggen.
Tandåterinsättning, även kallat implantatprotes, är en metod inom odontologi där en konstgjord tandsilon eller rot (implantat) placeras chirurgiskt i käkbenet för att fungera som en stomme till en senare monterad tandprotes, med syfte att ersätta en saknad tand eller flera tänder på ett stabilt och hållbart sätt.
Beskrivning och mätning av olika faktorer som leder till fysisk belastning på tandlagningar, proteser, tandställningar och därtill använda material, eller på de naturliga tandstrukturerna.
"Tandrotsspets" refererar till den främre, smalare spetsen av ett framtandspars (incisivernas) rot, som kan bli inflammerad och leda till en infektion känd som "tandrotsspetsinflammation" eller "apikal periodontit". Detta orsakas ofta av en karies-orrelse som inte behandlats korrekt, vilket kan resultera i en abscess och smärtor.
Proteiner som utgör en del av tandemaljmassan.
Ett rent fysikaliskt tillstånd hos ett material som utsätts för deformerande yttre krafter eller ojämn termisk utvidgning. Den mekaniska stressen uttrycks kvantitativt i kraft per ytenhet.
"Biomechanical phenomena" refer to the mechanical laws and principles that govern the functioning of biological systems, such as the human body. These phenomena describe how forces and motion affect the structure and function of living tissues, organs, and organ systems. They are studied in the field of biomechanics, which applies engineering principles to understand and solve problems related to biological systems. Examples of biomechanical phenomena include the way bones and muscles work together to produce movement, the forces that act on the heart during a cardiac cycle, or the mechanics of breathing.
"Styrd vävnadsläkning, parodontal" refererar till ett medicinskt förfarande där läkare aktivt påverkar och styr processen för att återställa skadad parodontal vävnad (tandkött, käkbenssubstans och cement) till en hälsosam och funktionell tillstånd med hjälp av specifika terapeutiska metoder och tekniker, såsom regenerativ tandläkarbehandling och biologisk vävnadshantering.
Celler som är specialiserade på att överföra mekaniska stimuli och förmedla den informationen centralt i nervsystemet. Till mekanoreceptorerna hör hårceller, vilka förmedlar hörsel och balans, och olika somatosensoriska receptorer, ofta med icke-nervcellsanslutningsstrukturer.
Resorption av benvävnad i käkbenens stödstrukturer som följd av parodontit.
"Round ligament" typically refers to the ligament of the uterus (ligamentum teres uteri) in human anatomy. It is a fibromuscular cord that originates from the upper part of the uterine cornua and runs down through the inguinal canal to attach to the labia majora. The round ligament helps to support the uterus and maintain its position within the pelvis, and it also contributes to the expansion of the uterus during pregnancy. It is not to be confused with other structures called "round ligaments" found in other parts of the body.
En (datorbaserad) numerisk analysmetod för att lösa differentialekvationer. Metoden används bl a inom hållfasthetslära, strömningslära och elfältsanalys. Syn. finita element-analys; FE-analys; FEM.
"Tandhals, eller parodontium, refererar till det stödjande strukturella systemet kring tänderna, inklusive tandkött, cement, periodontall ligament och alveolärben."
"Maxilla" är benet i ansiktsskelettet som utgör den övre delen av underkäken och innehåller överkäkens tänder. Det är ett parligt ben som också hjälper till att forma nosryggen, ögonhålorna och delar av tinningbenen.
"Tandkronan är den del av tanden som sitter fast i käken och är det hårda, mineraliserade vävnadslagret som bildar tändernas översta del. Tandkronan innehåller emaljen, som är det hårdaste materialet i människokroppen, samt dentinen och cementum."
En benvävsbildning är en abnorm growth eller multiplikation av celler inom benvävnaden, som kan vara godartad ( icke cancerbildande) eller elakartad (cancerbildande).
Användning av polariserat ljus vid mikroskopering så att objektets optiska egenskaper vid viss orientering av ljusets polarisationsplan ger fenomen som synliggörs och motsvarande märbara parametrar.
Bindvävsceller som utsöndrar en extracellulär massa rik på kollagen och andra makromolekyler.
Fotleden har två sidoledband, det inre och det yttre. Det inre är fäst vid spetsen och främre och bakre delarna av den inre fotknölen och inväxt i båtbenet, det nedre häl-båtbensligamentet, hälbenets utskott (sustentaculum talare) och insidan av språngbenet. Det yttre sidoledbandet, även kallat kollateralligamentet, består av tre distinkta knippen: häl-vadbensligamentet, främre språngben-vadbensligamentet och bakre språngben-vadbensligamentet.
Brist på stadga i en led eller ledprotes. Bidragande faktorer är ledsjukdom och skicket hos ledens omgivande strukturer, som ledkapsel, ledband och muskler.
"Tandlossning (medicinsk: Periodontit) är en infektion som orsakas av bakterier och påverkar det mjuka vävnaden runt tänderna, samt i värsta fall även benstrukturen under tanden, vilket kan leda till att tanden lossnar."
Parodontala sjukdomar är en grupp av infektionssjukdomar som drabbar strukturer kring tänderna, såsom tandkött, käkben och bindväv, orsakade av bakterieplackens inflammation och canlängre framgående progressiva destruktion av dessa vävnader.
Tillstånd där den tudelade eller tredelade roten på en molartand blottläggs till följd av parodontal sjukdom. Tillståndet kan leda till tandlossning, temperaturkänslighet, smärta och benvävsresorption.
Syn. bikuspid eller liten kindtand. Permanent tand, av vilken det finns åtta, två på varje sida i över- resp. underkäken. De sitter mellan hörntänderna och de bakre kindtänderna (molarerna).
The spiral ligament of the cochlea is a fibrous structure located in the inner ear, specifically within the cochlea. It plays a crucial role in the functioning of the auditory system by helping to maintain the tension of the basilar membrane, which is essential for sound vibration and signal transduction. The spiral ligament is attached to the bony wall of the cochlea and consists of several layers, including an outer layer of fibroblasts and an inner layer of collagen fibers. It also contains blood vessels that supply nutrients to the surrounding tissues. Damage or dysfunction of the spiral ligament can contribute to hearing loss and other auditory disorders.
"Vävnadsnybildning, eller fibros, är en patologisk process där normalt fungerande vävnad ersätts av keloid-liknande bindväv, vilket kan leda till stelhet, skada och organs dysfunktion."
En medicinsk bristning definieras som en plötslig, ofrivillig och kraftfull kontraktion av musklerna i livmodern, vilket orsakar smärta och kan leda till förtida födsel.
Syntetisk analog till lypressin, med starkare kärlsammandragande effekt än antidiuretisk. Den används som blodstillande medel.
En process som innebär att organisk vävnad hårdnar genom att kalciumsalter avsätts i den.
Leden mellan lårben och skenben.
Kraften i tuggmusklerna när käkarna bits ihop.
En klar, homogen, amorf och eosinofil substans som ses vid patologisk vävnadsnedbrytning.
Acellular dermis refers to a type of decellularized connective tissue matrix derived from mammalian skin, which is used in medical treatments and procedures, particularly in the field of reconstructive surgery. This material consists of collagen, elastin, and other extracellular matrix components that provide structural support, but it has had the majority of its cellular components removed during the manufacturing process.
Ett enzym som katalyserar omvandlingen av en ortofosformonoester och vatten till alkohol och ortofosfat. EC 3.1.3.1.
"Tandskador" refererar till skada eller skador på tänderna, vanligtvis orsakade av karies, trauma, onödigt slitage eller missanvändning.
"Vävnadsteknik" refererar till den vetenskapliga disciplinen som studerar och utvecklar metoder för att konstruera, regenerera eller reparera biologisk vävnad, ofta med hjälp av artificiella material eller tekniker. Det kan inkludera användning av celler, proteiner, polymers och andra biokompatibla material för att skapa konstruktioner som efterliknar naturlig vävnad, med syfte att ersätta, stödja eller förbättra funktionen hos skadad eller sjuk vävnad inom den medicinska behandlingen.
I en medicinsk kontext, kan termen "señor" användas som ett respektfullt och formellt addressat till en man, ofta som en del av en patients fullständiga namn inom vissa spanskspråkiga länder, särskilt inom vården. Exempelvis kan en patient kallas "Señor García" där "Señor" används för att visa respekt och hövlighet. Det är dock viktigt att notera att användandet av "señor" i denna kontext kan variera beroende på region och kulturell tradition.
Förnyelse eller reparation av förlorad benvävnad. Processen omfattar ej kallus som bildas efter benfrakturen, men inte ersatts av hårt ben.
Tandförkalkning, även kallat dental eller tandplacksförkalkning, är en progressiv process där mineraler i saliven deponeras i munhålan och ledar till att plack bildas och härdar på tändernas yta, vilket kan orsaka en hård, vitaktig beläggning som kan skada tanden och leda till karies om den inte behandlas.
En tapp av mesodermalt bindväv som omges av tandemaljorganet och ger upphov till dentin och pulpa.
Ortodontiska trådar, även kända som arcböjar eller tandtrådar, är smala metall- eller syntetiska fibrer som används inom ortodonti för att styra rörelsen och positionen hos tänder under tandreglering, genom att applicera en kontinuerlig kraft på dem med hjälp av brackets fästade på tänderna.
"Mekaniska fenomen" refererar till de observationer och händelser som sker inom ett mekaniskt system, där rörelse, kraft, energi och geometri är viktiga aspekter. Det kan omfatta studiet av balans, acceleration, friktion, deformation, vibrationer och tryck, för att nämna några exempel. Mekaniska fenomen kan appliceras inom flera områden som fysik, ingenjörsvetenskap och medicin, där man studerar hur kroppens mekaniska egenskaper påverkar funktion, rörelse och hälsa.
"Bedövning vid tandbehandling" refererar till användandet av lokalanestesi som injiceras i munnen för att undertrycka smärta under dentalprocedurer, såsom fyllningar, rotkanalbehandling och kirurgiska ingrepp. Den lokala bedövningen gör patienten smärtäktsfri under behandlingen, men medveten om vad som händer.
'Rotfyllning' är en odontologisk term som refererar till proceduren där en tandrot fylls med ett lämpligt material, vanligtvis cement eller gummi, för att återställa dess funktion och skydda den mot ytterligare skada eller infektion efter en rotbehandling.
Egenskap hos anisotropa material, såsom kristaller, vilken innebär att en enkel infallande ljusstråle delas i två planpolariserade strålar när den passerar igenom materialet.
Ett polypeptidämne som innehåller ungefär en tredjedel av allt protein i ett däggdjur. Det utgör huvudbeståndsdelen av hud och bindväv, och den organiska delen av ben- och tandsubstans. Olika former av kollagen produceras i kroppen, men alla består av tre alfapolypeptidkedjor ordnade i en trippelspiral. Kollagen skiljer sig från andra fibrösa proteiner, som t ex elastin, genom sitt innehåll av prolin, hydroxiprolin och hydroxilysin, avsaknad av tryptofan, samt särskilt genom sitt höga innehåll av polargrupper, ansvariga för proteinets svällande egenskaper.
Tandfraktur refererar till ett trauma eller skada som orsakar att tanden splittras, spricker eller bryts sönder delvis eller helt. Det kan vara smärtsamt och påverka tandsmidet (dentin), tandpulpan (livet i tanden) eller käkbenet beroende på graden av frakturen.
En osteoblast är en typ av cell som syntetiserar och secreterar extracellulär matrix, vilket leder till formationen av benvävnad. Osteoblasterna härstammar från mesenchymala stamceller och uttrycker specifika markörproteiner under olika stadier av deras differentieringsprocess. De aktiva osteoblasterna är involverade i att bilda ny benvävnad genom att producera kollagen och mineraler, såsom hydroxylapatit, som sedan kristalliserar och ger benet dess styvhet och mekaniska styrka. Efter att ha syntetiserat matrix kommer några osteoblaster att omvandlas till osteocyter, vilka är de mest vanliga celltyperna i den mogna benvävnaden och har en viktig roll i mekanisk signalering och homeostas.
I en enkel medicinsk definition, är silikater kemiska föreningar som innehåller siliciumdioxid (SiO2) och andra metalloxider. De används ofta i medicinska produkter som exempelvis implantat, proteser och läkemedelskapslar på grund av deras goda biokompatibilitet och stabilitet. Silikater kan också förekomma i kosmetiska produkter och livsmedel som smörj- och fyllmaterial.
Den hårda tandvävnad som omger tandpulpan och som täcks av emalj på kronan och av tandcementet på roten. Den är hårdare än benvävnad, men mjukare än emaljen, vilket medför att den oskyddad lätt eroderas.
Integrin-binding sialoprotein (IBSP) är ett protein som förekommer naturligt i människokroppen och spelar en viktig roll i benvävnadens mineralisering och remodellering. Det uttrycks huvudsakligen i osteoblastceller, vilka är de celler som bildar benvävnaden. IBSP binder till integrinreceptorer på osteoklastcellernas yta, vilket främjar mineraliseringen av benvävnaden. Det gör även proteinen till ett potentialt mål för behandlingar av benrelaterade sjukdomar som osteoporos och cancer-relaterad benförlust.
Den maximala dragkraften ett material tål att utsättas för innan det brister.
En tandregleringshjälpmedel definieras som ett ortodontiskt eller tandtekniskt instrument, såsom en fast eller lös båge, en platta, en skruv, en gummiband eller en hake, som används för att korrigera, föryngra eller förbättra positionen och funktionen av tänder och/eller käkar genom att utöva kontrollerad kraft på tänderna under en viss tidsperiod.
Celler som drivs fram in vitro i odlingsmedia som främjar deras tillväxt. Odlade celler används bl a för studier av utveckling, morfologi, metaboliska, fysiologiska och genetiska processer.
'Rotfyllningsmaterial' är ett medicinskt term som refererar till material som används för att fylla ut rutan (tomrummet) kvar efter en rotkanalbehandling eller en rotresektion i tandvården. Detta material hjälper till att stödja och stabilisera den nya konstgjorda rootkanalen, förhindrar infektioner och underlättar att återuppbygga den skadade tanden. Exempel på rotfyllningsmaterial inkluderar gutta percha och kautschukbaserade material.
Oorganiska föreningar som innehåller kalcium som väsentlig beståndsdel av molekylen.
Fortskridande begränsning av utvecklingsförmågan och tilltagande specialisering av funktioner som sker under embryots utveckling och som leder till bildandet av specialiserade celler, vävnader och org an.
Den första tanduppsättningens 20 tänder, vilka lossnar och ersätts av de permanenta tänderna, vanligtvis i sexårsåldern. Samtliga mjölktänder skall ha visat sig vid tvåochetthalvtårsåldern.
Kemiska ämnen som används för färgning av andra material. Färgningen kan vara tillfällig eller permanent. Färger kan också användas i läkemedel och som reagentia eller reaktionsindikatorer inom medicin och forskning.
"Tissue scaffolds" refer to artificial or naturally derived three-dimensional structures that are used as a template for the growth and regeneration of new tissue in medical treatments and therapies. These scaffolds provide a support system for cells to attach, grow, and differentiate, while also allowing for the transport of nutrients and waste products. They can be made from a variety of materials, including polymers, ceramics, and decellularized tissue, and are designed to degrade over time as the new tissue forms. The ultimate goal of using tissue scaffolds is to restore the function and structure of damaged or diseased tissues and organs.