'Thermus' är ett släkte av extremofila, termofila bakterier, som lever vid höga temperaturer nära varma källor och har förmågan att reproducera sig vid temperaturer upp till 70-80°C. De är också kända för att producera en termostabil DNA-polymeras, Taq polymeras, som används i molekylärbiologiska tekniker såsom PCR (polymeraskedjereaktion).

3-Isopropylmalate Dehydrogenase (IPMDH) är ett enzym involverat i metabolismen av aminosyran leucin. Det katalyserar nedbrytningen av 3-isopropylmalat till 2-ketoisocaproat, som är en intermediär i citronsyracykeln. IPMDH spelar därför en viktig roll i energiproduktionen och ämnesomsättningen i kroppen.

Beskrivningar av specifika sekvenser av aminosyror, kolhydrater eller nukleotider som publicerats och/eller deponerats och hålls tillgängliga i databaser som t ex Genbank, EMBL, NBRF eller andra sekvensdataarkiv.

Ett enzyms förmåga att bibehålla sin strukturform eller sin verkan när det utsätts för lagring, isolering, rening eller annan fysikalisk eller kemisk manipulering, inklusive proteolytiska enzymer och värme.

Taq-polymerase är ett enzym som isolerats från den termofila bakterien Thermus aquaticus, och används vanligtvis inom molekylärbiologi för att amplifiera (föröka) specifika DNA-sekvenser i en PCR (polymeraskedjereaktion). Taq-polymeras är termostabilt, vilket betyder att det kan tåla höga temperaturer under flera cykler utan att denaverkar. Detta gör att Taq-polymerasen är mycket användbar inom molekylärbiologin eftersom den behöver utsättas för höga temperaturer under PCR-reaktionens olika stadier för att separera DNA-strängarna och syntetisera nya komplementära strängar.

Undersöknig av kristallstrukturer med hjälp av röntgendiffraktionsteknik.

Aminosyrors ordningsföljd i en polypeptidkedja. Den utgör proteiners primärstruktur och är av avgörande betydelses för proteinkonfigurationen.

Proteiner förekommande hos någon bakterieart.

En art gramnegativa, fakultativt anaeroba och stavformade bakterier som normalt förekommer i den nedre delen av tarmkanalen hos varmblodiga djur. Vanligtvis är den inte patogen, men vissa stammar kan ge upphov till diarré och variga infektioner. Syn. E. coli.

En form av energi och en känsla av förhöjd temperatur. Inom medicinen är värme av intresse för sina fysiologiska effekter, för terapeutisk användning, och för bruk i förfaranden inom fysik eller fysikalisk kemi.

Experimentella eller teoretiska modeller för undersökning av molekylers form, elektroniska egenskaper eller interaktioner. Hit hör även analoga molekyler, datorframställd grafik och mekaniska strukturer.

Peptidförlängningsfaktor Tu (eng. Thymosin β4) är ett visst slags peptidhormon som produceras naturligt i människokroppen, framförallt i vitt blodkörtlar och i huden, och har en roll i celldifferentiering, celldelning och cellmotilitet.

Bildande av kristallina ämnen ur lösningar eller smältor.

I en enkel mening kan temperatur inom medicinen definieras som den grad av värmevariation eller termisk energi som mäts i kroppen hos levande organismer, vanligtvis i enheten Celsius (°C) eller Fahrenheit (°F). Den normala kroppstemperaturen för en vuxen människa varierar vanligtvis mellan 36,5 och 37,5 °C (97,7 till 99,5 °F), även om det kan variera något beroende på individuella skillnader, tid på dygnet och metoden för temperaturmätning.

Purin- och pyrimidinföljden i nukleinsyror och polynukleotider. Kallas även nukleotid- eller nukleosidsekvens.

Tillförsel av molekyler av rekombinant DNA från prokaryota eller eukaryota källor till replikationsvektorer, så som plasmider eller virus, och införande av de härvid erhållna hybridmolekylerna i mottagarceller, utan att livsdugligheten hos dessa celler ändras.

tRNA-metyltransferaser är en typ av enzym som metylerar, det vill säga överför en metylgrupp till, specifika baser i transfer RNA (tRNA)-molekyler. Dessa modifieringar hjälper till att stabilisera tRNAs tredimensionella struktur och är viktiga för korrekt proteintranslering.

Aminosyresekvenshomologi refererer til den grad af lighed i rækkefølgen af aminosyrerne, der udgør proteiner hos to eller flere organismer. Jo større antal identiske aminosyrer i samme position i de sammenlignede sekvenser, des højere er graden af homologi. Dette begreb anvendes ofte i molekylærbiologien for at fastslå evolutionæ forhold og funktionelle egenskaber hos proteiner.

Ett enzym som aktiverar fenylalanin med specifikt tRNA. EC 6.1.1.20.

Cytokromer (elektronbärande proteiner), där protohem eller liknande hem utgör den prostetiska gruppen. Denna har inte kovalent bindning till proteindelen.

"RNA, transfer, Phe" refers to a specific type of RNA molecule called phenylalanine transfer RNA (tRNA-Phe). In molecular biology, tRNAs are adapter molecules that play a crucial role in protein synthesis. They translate the genetic code present in messenger RNA (mRNA) into the corresponding amino acids to build proteins.

Det sista oxidaset i andningskedjan. Det samlar ihop elektroner som överförts från reducerat cytokrom c och avger dem till molekylärt syre, som sedan reduceras till vatten. Enzymet består av cytokrom a och cytokrom b, två kopparatomer och 13 olika proteinunderenheter, av vilka kodas av mitokondrie-DNA. Ibland kallas det även komplex IV i andningskedjan. EC 1.9.3.1.

Substratspecificitet beteferrer sig inom farmakologi och enzymologi till den egenskap hos ett enzym eller en receptor där det endast binder till och katalyserar (eller påverkar) vissa specifika substanser, molekyler eller läkemedel, känt som substrat. Det innebär att en given enzymtyp endast är aktivt mot en begränsad grupp av kemiska föreningar som har en viss strukturell och kemisk likhet. Substratspecificiteten bestäms av enzymernas tredimensionella struktur och den del av substratmolekylen som interagerar med aktiva sitet på enzymet.

Den genetiska massan hos bakterier.

I enkelhet kan 'proteinkonfiguration' definieras som den specifika rymdstrukturen och orienteringen hos de aminosyror som utgör ett protein. Denna konfiguration bestäms av proteinkedjans primära struktur (sekvensen av aminosyror) samt hur dessa aminosyror är hopfogade och vevda i rummet, vilket kallas för sekundär, tertiär och kvartär struktur. Proteinkonfigurationen har en direkt betydelse för proteinets funktion och stabilitet.

En stor grupp aeroba bakterier som färgas rosa (negativ färgning) vid gramfärgning. Detta beror på att de gramnegativa bakterierna har liten mängd peptidoglykan i cellväggen och därför låg affinitet för lila färgämnen och hög affinitet för det rosa färgämnet safranin.

Deoxiribonukleinsyra (arvsmassa) hos bakterier.

Cytochrome a är ett proteinkomplex som ingår i den elektrontransportkedja som finns inbäddad i mitokondriens inner membran hos eukaryota celler. Cytochrom a utgör en del av cytochrom c oxidas, det sista enzymet i den elektrontransportkedjan som reducerar syre till vatten och genererar energi i form av ATP via oxidativ fosforylering. Cytochrom a innehåller en hemgrupp, ett prostetiskt grupperingsmolekyl, som deltar i den enzymatiska reaktionen genom att acceptera och donera elektroner.

De reaktiva områden på en makromolekyl som är direkt envolverade i dess specifika sammankoppling med en annan molekyl.

Läran om förloppsdynamik i kemiska och fysikaliska system.

Ribosomproteiner är proteiner som har en strukturell roll i ribosomen, den organell som syntetiserar protein i cellen. De hjälper till att bilda ribosomens centrala region där translationen av RNA till protein sker. Ribosomproteinerna bidrar också till att stabilisera ribosomens tertiära struktur och underlättar kopplingen mellan transfer-RNA (tRNA) och messenger-RNA (mRNA) under proteinsyntesen.

Cytochrome c oxidase (COX), also known as cytochrome aa3, is the last and final enzyme in the electron transport chain located in the inner mitochondrial membrane. It catalyzes the transfer of electrons from cytochrome c to oxygen, which drives the generation of a proton gradient across the membrane that is used for ATP synthesis. Cytochrome a3 is one of the three subunits that make up COX and plays a crucial role in the electron transfer process.

En underklass av enzymer omfattande alla dehydrogenaser med verkan på primära och sekundära alkoholer samt hemiacetaler. Enzymerna kan klassificeras beroende på acceptor, som kan vara NAD+ eller NADP+ (underklass 1.1.1), cytokrom (1.1.2), syre (1.1.3), kinon (1.1.5) eller någon annan acceptor (1.1.99).

En ögrupp tillhörande Portugal, belägen i norra Atlanten, utanför Portugals kust.

I medicinen, refererar "sekvensinpassning" till processen av matchning eller korrelerande en genetisk sekvens, vanligtvis en DNA- eller RNA-sekvens, med en specifik referenssekvens, för att fastställa dess position, orientering och eventuella variationer i förhållande till den referenssekvensen. Detta används ofta inom genetisk forskning och klinisk diagnostik för att identifiera gener, mutationer eller polymorfismer som kan vara associerade med sjukdomar eller andra hälsotillstånd.

'MutS DNA Mismatch-Binding Protein' är ett protein som binder till oregelbundet DNA, särskilt vid plats där baspar har missmatchats under replikation eller rekombination. Detta protein hjälper till att initiera reparationsprocessen för att korrigera dessa fel i DNA-sekvensen och upprätthålla genetisk stabilitet. MutS förekommer hos både prokaryota och eukaryota organismer, men har olika undertyper med varierande funktioner i olika cellulära sammanhang.

Transfer RNA (tRNA) med koden "Gly" refererar till ett specifikt molekyltarmsband av RNA som är involverat i den genetiska kodenöversättningen vid proteintranslationsprocessen. Specifikt transporterar detta tRNA-molekyl aminosyran glycin (Gly) från aminosyra poolen till ribosomen, där proteinsyntesen sker. Denna process möjliggör byggandet av den korrekta peptidkedjan enligt mRNAs sekvens.

"Bakteriellt RNA" refererar till RNA (Ribonukleinsyra) som förekommer hos bakterier. Detta inkluderar olika typer av RNA: messenger RNA (mRNA), ribosomalt RNA (rRNA) och transfer RNA (tRNA). Dessa molekyler spelar viktiga rollar i protein syntesen hos bakterier.

'Deinococcus' är ett släkte av grampositiva, extremofila bakterier som är kända för sin exceptionella resistens mot strålning och torka. De inkluderar arten 'Deinococcus radiodurans', som anses vara en av de mest radioresistenta levande organismerna på jorden. Dessa bakterier har en unik cellväggsstruktur och en effektiv mekanism för reparation av DNA-skador, vilket gör dem kapabla att överleva under extrema miljöförhållanden.

"Tertiär proteinstruktur refererar till den tresdimensionella formen och flexibiliteten hos ett protein, som resultat av specifika interaktioner mellan dess sekundära strukturelement, såsom alfa-helixar och beta-skikt."

1,4-alfa-D-glukan-1,4-alfa-D-glukan-4-alfa-D-glukosyltransferas/dextrin-6-alfa-D-glukanohydrolas. Ett enzymsystem med både 4-alfa-glukanotransferas (EC 2.4.1.25)- och amylo-1,6-glukosidas (EC 3.2.1.33)-verkan. Som transferas överför det ett segment av ett 1,4-alfa-D-glukan till en annan 4-position i en acceptor, vilken kan vara glukos eller ett annat 1,4-alfa-D-glukan. Som glukosidas katalyserar det endohydrolys av 1,6-alfa-D-glukosidbindningar vid förgreningsställen i kedjor av 1,4-kopplade alfa-D-glukosrester. Vid glykongenlagringssjukdomen glykogenos III föreligger en defekt i amylo-1,6-glukosidasverkan.

Faktorer som utnyttjar energi från hydrolysen av GTP till GDP för förlängning av peptidkedjor. EC 3.6.1.-.

Rekombinanta proteiner är proteiner som innehåller sekvenser från två eller flera olika källor, vanligtvis genom genetisk manipulation i laboratorium. Genom användning av rekombinant-DNA-teknik kan man kombinera gener från olika organismer för att skapa en ny gen som kodar för ett protein med önskade egenskaper. Detta är en viktig metod inom biomedicinsk forskning och används bland annat för produktion av läkemedel, diagnostiska verktyg och för studier av proteiner och deras funktioner.