Tolvfingertarmstumörer, även kända som duodenumtumörer, är sällsyna cancerartade tillväxtar som utvecklas i tolvfingertarmen (duodenum), en del av det smala tarmsystemet (tjocktarm, tunntarm och tolvfingertarm) i mag-tarmsystemet.

"Tolvfingertarmens sjukdomar" refererar till ett brett spektrum av medfödda eller förvärvade tillstånd som drabbar tolvfingertarmen (duodenum), den första delen av tunntarmen. Dessa sjukdomar kan variera från strukturella abnormaliteter, funktionella störningar, till inflammatoriska eller infektionsrelaterade tillstånd. Exempel på tolvfingertarmens sjukdomar inkluderar Crohns sjukdom, celiaki, duodenit, gastroesofageal refluxsjukdom (GERD), Zöllinger-Ellison-syndrom och Meckels divertikel, samt anatomiska avvikelser som duodenalstenos och duodenalulcus.

Bristande genomflöde i tolvfingertarmen.

Små, platta och korniga körtlar inbäddade i tolvfingertarmens submukösa areolarvävnad.

Den del av mag-tarmkanalen som sträcker sig mellan nedre magmunnen och ileocekalklaffen mot tjocktarmen. Den kan delas in i tre delar: tolvfingertarmen, jejunum och ileum.

Den del av tunntarmen som sträcker sig mellan tolvfingertarmen och ileum. Jejunum utgör ungefär 2/5 av tunntarmens längd bakom tolvfingertarmen.

Ett matsmältningsorgan beläget i övre vänstra kvadranten av buken, mellan nedre änden av matstrupen och början av tolvfingertarmen.

Undersökning eller behandling med hjälp av endoskop av tolvfingertarmens inre ytor.

Tarmarnas invändiga beklädnad, bestående av ett inre epitelskikt, en mellanliggande lamina propria och en yttre muskelslemhinna. I tunntarmen kännetecknas slemhinnan av en rad veck och ett överflöd av absorberande celler (enterocyter) med mikrovilli (ytludd).

Mag-tarmkanalens rörelser.

Du söker efter en medicinsk definition på "Tolvfingertarmsinflammation", även känt som duodenit. Det är en inflammatorisk tillstånd i tolvfingertarmen (duodenum), vilket är den första delen av tunntarmen. Den kan orsakas av infektioner, irritanter eller autoimmuna sjukdomar. Symptomen på duodenit kan inkludera buksmärta, diarré, kräkningar och viktminskning. Behandlingen beror på orsaken till inflammationen men kan innefatta antibiotika eller antiinflammatoriska läkemedel.

Den nedersta och smalaste delen av tunntarmen, mellan jejunum (tunntarmens övre del) och ileocekalklaffen överst i tjocktarmen.

Den del av magen som övergår i tolvfingertarmen. Den karaktäriseras av tjocka cirkelformade muskelskikt, magmunsringmuskeln, som reglerar öppning och stängning av magsäcken.

Upptag av ämnen genom tarmhinnan.

'Antrum pyloricum' är den nedre, utvidgade delen av magsäcken som mynnar ut i muskelvävnaden i magmunnen (pylorus), vilken kontrollerar flödet av delvis sönderdelad mat till tolvfingertarmen.

Den del av matsmältningsapparaten som sträcker sig från magen till ändtarmskanalen. Den omfattar tjocktarmen och tunntarmen.

Ett myoelektriskt komplex (MEC) är ett elektrofysiologiskt fenomen som kan ses under elektromyografi (EMG) eller elektroneurographi (ENG) studier, och består av en grupp av potentialer orsakade av muskelaktivitet. I samband med en nervskada eller regenerering kan dessa potentialer visa ett migrerande mönster över tiden, vilket kallas för 'myoelektriskt komplex, migrerande'. Detta fenomen kan vara ett tecken på att nervfibrerna börjar regenerera och etablera funktionella förbindelser med muskulaturen.

Den bukspottkörteln är en exokrin oglandulär organ som producerar och sekreterar flera enzymer inklusive amylas, lipas och trypsin involverade i digestionen av kolhydrater, fett och protein i mag-tarmkanalen.

Kroppens nedbrytning av föda för ämnesomsättningen.

En grupp av organ som sträcker sig från munnen till ändtarmen och vars uppgift är att bryta ned föda, ta upp näringsämnen och eliminera avfallsprodukter. Hos människor omfattar matsmältningssystemet mag-tarmkanalen och tillhörande körtlar (lever, gallvägar, bukspottkörtel).

Sekretin är ett hormonellt peptidhormon som frisätts från särskilda celler (sekretinceller) i tunntarmen och stimulerar produktionen av tarmt fluor, särskilt bikarbonat, för att neutralisera magsyra som släpps ner från magsäcken.

I medicinsk terminologi, refererer 'Vaters ampull' til den forsnævring, der findes ved sammenløbet af leverens og bugspytkirtlens smalleste dele, hvorpå de to kropsdele udvider sig igen. Denne ampullus, der er opkaldt efter den tyske anatom Johann Christian Friedrich Hölder (1745-1775), også kendt under navnet Lorenz Heister (1683-1758), indeholder en lille muskel, der hjælper med at kontrollere afstrømningen fra bugspytkirtlen og leveren. Vaters ampull er et vigtigt anatomisk område, da den ofte er involveret i forskellige sygdomme, herunder galresten-sygdomme og visse typer af kræft.

Magsår beläget i tolvfingertarmen.

Pankreatikoduodenektomi, även känt som Whipple-operationen, är en komplex bukoperation där man tar bort huvudet på underlivets bukspjälle (pancreas), gallgången, duodenum (den första delen av tunntarmen) och delar av magen. Ofta utförs operationen som behandling för pankreatiska cancer eller neuroendokrina tumörer i bukspjället. Efter operationen ansluts de kvarvarande delarna av gallgången, magen och tunntarmen till varandra så att maten fortfarande kan transporteras från magsäcken till tarmarna.

"Bukspott (latin: crachat) är slem som produceras och samlas i lungornas luftrör och hals, vilket kan innehålla bakterier och andra skadliga partiklar. Det kan vara ett tecken på en respiratorisk infektion eller lungsjukdom."

I medicinsk terminologi, refererer "rumen" til den første del af mavesækken hos visse dyr, herunder køer og andre græssende dyr. Det er en del af deres fordøjelsesmekanisme, hvor fedt og fedtopløselige vitaminer opløses og forberedes til optagelse i kroppen. Rumenet fungerer som en fermentationskammer, hvor mikroorganismer bryder ned cellulosen fra græs og andre plantefødevarer, hvilket gør næringstofferne lettere tilgængelige for dyret.

4-metoxi-2-(5-metoxi-3-metylpyrazol-1-yl)-6-metylpyrimidin. En pyrimidinylpyrazol med febernedsättande, smärtstillande och antiinflammatoriska egenskaper.

Tömning av föda från magsäcken till tolvfingertarmen.

En stark, frätande syra som är ett vanligt reagensmedel i laboratoriet. Syran erhålls genom att klorväte löses i vatten. Kemisk formel är HCl. Magsyra utgörs av saltsyran i magsaften.

Den fjärde magen hos idisslare. Kallas också den "riktiga" magen. Den består av en avlång, päronformad säck till höger nertill i buken, ungefär mellan sjunde och tolfte revbenet. Den leder till tunnta rmen.

En peptid av ca 22 aminosyror som isolerats från tolvfingertarmen. Vid lågt pH hämmar den magens motoriska aktivitet, medan den vid högt pH har stimulerande verkan.

Den intagna födans förflyttning (även i fråga om testmåltid) genom mag-tarmkanalen, mätt i minuter eller timmar. Passagehastigheten genom tarmarna är ett mått på tunntarmsfunktionen.

Funktionerna i matsmältningssystemet i dess helhet eller i någon av dess delar.

"Tarmsekret, også kendt som enterosekret, er et løseligt sekret producerede af tarmsystemets slimhindeceller. Dette sekret består af forskellige enzymer, elektrolyter, væske og næringsstoffer, der hjælper med at bryde ned og absorbere fedt, protein, kulhydrater og andre næringsstoffer i maden."

Oorganiska salter som innehåller -HCO3-radikalen. De är av betydelse för bestämmande av blodets pH. Halten av bikarbonatjoner regleras av njurarna, och nivåerna i blodet utgör en indikator på alkalire serven och buffringskapaciteten.

En peptid av 33 aminosyror som utsöndras från slemhinnan i den övre delen av tarmen, och som också återfinns i det centrala nervsystemet. Den orsakar sammandragning av gallblåsan, frigörande av exokrina bukspottskörtelenzymer och påverkar andra funktioner i mag-tarmkanalen. Kolecystokinin kan vara mättnadsförmedlare.

Den största gallgången (ductus choledochus). Den utgörs av den kanal som bildas där levergången (ductus hepaticus communis) går samman med gallblåsegången (ductus cysticus).

Ett specialiserat proteolytiskt enzym som utsöndras av tarmceller. Det omvandlar trypsinogen till dess aktiva form trypsin genom att ta bort N-terminalpeptiden. EC 3.4.21.9.

"Djurfoder" är ett samlingsbegrepp för alla typer av föda som ges till djur, inklusive både vilda och domesticerade djur. Det kan vara allt från gräs och växter som betas av boskap på betesmark, till speciellt framställda pellets eller konserverade matprodukter för sällskapsdjur. Definitionen inkluderar också levande djur som används som föda, så kallat levandefoder, som exempelvis fiskmeal och insekter.

Icke-tvärstrimmiga muskler, som utgör den icke viljestyrda muskelvävnaden till de inre organen, blodkärlen, hårsäckarna osv. De sammandragbara elementen är avlånga, oftast spindelformade celler med central kärna. Glatta muskeltrådar hålls ihop i skikt eller buntar av nätbildande fibrer, och ofta är även elastiska nät rikligt förekommande.

Den oddiske sfinktern (eller puborektal sfinktern) er en ringformet muskel som kontrollerer afføringen og befinder sig mellem rektum og anus.

Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i mag-tarmkanalen.

Anatomisk missbildning i form av passage mellan olika delar av tarmen eller mellan tarm och annat organ. Yttre tarmfistel har förbindelse med huden (enterokutan fistel). Inre tarmfistel kan utgöra förbindelse med ett antall olika organ, som t ex magsäcken (gastrokolisk fistel), gallgångarna (kolecystoduodenal fistel), eller urinblåsan (kolovesikal fistel). Till riskfaktorerna hör inflammatoriska förlopp, cancer, strålbehandling och misslyckade kirurgiska ingrepp (behandlingsfel).

S100 calcium binding protein G, också känt som calgranulin A eller S100A8, är ett proteinet som tillhör S100-proteinfamiljen och deltar i inflammatoriska processer och immunresponser. Det binder till calciumjoner och andra lägre molekylviktade joner, vilket påverkar dess funktion och interaktion med andra proteiner. Proteinet uttrycks primärt i vissa typer av vita blodceller, såsom neutrofila granulocyter, och har visat sig spela en roll i patologiska tillstånd som cancer, autoimmuna sjukdomar och infektioner.

Ytepitelhinnan i magsäcken. Den buktar in i lamina propria och bildar magsäcksgropar. Tubulära körtlar, typiska för de olika magsäcksområdena (kardia-, gastriska och pylorusområdet), mynnar ut i magsäcksgroparna. Magslemhinnan består av flera olika celltyper.

The upper gastrointestinal (GI) tract is a medical term that refers to the portion of the digestive system that includes the mouth, pharynx, esophagus, stomach, and duodenum, which is the first part of the small intestine. This region of the GI tract is responsible for receiving food in the mouth, mechanically breaking it down and mixing it with digestive enzymes, and propelling it through the digestive system to enable nutrient absorption and waste elimination.

Arteria mesenterica superior-syndrom är ett sällsynt tillstånd som orsakas av kompression av den övre mesenteriala artärien, vilket kan leda till ischemisk (dvs. syrgasbrist i) tarmsvullnad och buksmärta. Detta kan inträffa till följd av en anatomisk variation där den översta magenkroppsbågen (ligamentum arcuatum) sträcker sig högre upp än vanligt och komprimerar artären. Symptomen kan inkludera buksmärta, diarré, viktminskning och eventuellt blod i avföringen. Tillståndet är dock ovanligt och kan vara svårt att diagnostisera eftersom symptomen kan vara subtila och likna andra tarmsjukdomar. Behandlingen kan innebära kirurgisk frisättning av artären för att lindra kompressionen.

En "magsäck, idisslare" är en del av ett idisslande djurs matspjälkningssystem, som består av ett pannband och tre magsäckar (kamrar) med var sin funktion i kosteners nedbrytning och förberedelse inför ämnesomsättningen.

Calbindin är ett protein som binder calciumjoner och hjälper till att reglera cellers calciumhomöostas. Det förekommer naturligt i däggdjursvävnader, särskilt i nerv- och muskelceller. Calbindin har också visat sig ha en neuroprotektiv effekt och kan spela en roll i skyddet av nervceller mot skador orsakade av ökar i intracellulärt calcium. Det används som markör för att identifiera specifika typer av nervceller inom hjärnan, till exempel i hippocampus och cerebellum.

Hinder i utflödet från magsäcken till tunntarmen. Orsakerna kan vara många: magsår, främmande föremål, åldersförändringar, tumörer osv.

Somatostatinom är ett mycket ovanligt neuroendokrint tumörtillstånd som karaktäriseras av överproduktion av hormonet somatostatin, främst från delta-celler i bukspottkörteln. Tumören kan vara bensymtomfri eller orsaka symtom som diarré, illamående, smärta och förstoppning på grund av hormonet somatostatin som hämmar gastrointestinala funktioner. Behandlingen innefattar ofta kirurgisk excision och systemisk medicinsk behandling med bland annat somatostatinanaloger eller målgeriktd terapi.

Kirurgiskt anlagd öppning till tolvfingertarmen.

Zollinger-Ellison syndrome is a rare condition characterized by multiple gastrin-secreting neuroendocrine tumors (gastrinomas), typically in the pancreas and duodenum, leading to excessive gastrin production, severe gastric acid hypersecretion, peptic ulcers, diarrhea, and possible complications such as gastroesophageal reflux disease (GERD) and malabsorption.

Vanligtvis avses matsmältningssystemet från munnen till ändtarmsöppningen, men inte de anslutna körtelorganen (lever, gallvägar, bukspottkörtel).

Införande av en tub i magen, tarmarna eller annan del av mag-tarmkanalen för att underlätta tillförsel av födoämnen m m.

"Vagotomi" är en medicinsk term som refererar till kirurgiskt genomfört skärande av den vagala nerven, som är en del av det autonoma nervsystemet och styr bland annat mag- och tarmverksamheten. Den vanligaste anledningen till att utföra en vagotomi är att lindra symptomen på magreflux (gastrit), ett tillstånd där magsaften läcker upp i matstrupen, ofta orsakad av en ökad nervös aktivitet i den vagala nerven.

Celler fördelade i ytskiktet genom hela mag-tarmkanalen som innehåller reglerpeptider och/eller biogena aminer.

Blödning i någon del av mag-tarmkanalen, från matstrupen till ändtarmen.

En lagringsblåsa för gallvätska. Gallblåsan levererar gallsyror i hög koncentration och på ett kontrollerat sätt via gallblåsegången till tolvfingertarmen, för nedbrytning av lipider i födan.

Resterna av de födoämnen som intagits och befinner sig i mag-tarmkanalen.

Tarmsegmentet mellan blindtarmen och ändtarmen. Det omfattar en uppåtstigande, en tvärgående, en nedåtgående och en slingrande del.

Ett strålskyddsmedel som oxiderar i luft och bildar cystamin. Det ges intravenöst eller oralt mot strålsjuka. Bitartratet har använts för oral behandling av nefropatisk cystinos.

Ansamling av histologiskt normal vävnad på "fel" plats.

BaSO4. En förening som används som röntgenkontrastmedel och som förekommer naturligt som mineralet baryt. Det används också inustriellt, t ex vid pappersframställning eller som tillsats i betong för s trålningsskyddseffekter.

Trimebutin är ett läkemedelsråvarubeståndsdel (API, Active Pharmaceutical Ingredient) som tillhör gruppen antispasmodika och används för att lindra mag- tarmbesvär orsakade av smärtsamma krampaktiga sammandragningar i muskulaturen i tarmarna. Trimebutin verkar genom att relaxera glatta muskler, reducera muskelspasmer och minska smärtan. Det används ofta för att behandla irritabelt tarmsyndrom (IRS) och andra funktionella tarmbesvär.

Sjukliga tillstånd i magen.

Svart, tjäraktig, illaluktande avföring som innehåller nedbrutet blod.

En grupp peptidhormoner i mag-tarmsystemet som utlöser produktion av magsafter. De kan även förekomma i det centrala nervsystemet, där de antas fungera som signalöverföringssubstanser.

Medfödd obliteration av tarmhåligheten, där ileum omfattas i hälften av fallen, och jejunum och duodenum i lägre frekvens. Det är den vanligaste orsaken till tarmobstruktion hos nyfödda.

Wistar rats are an outbred albino strain of laboratory rats that are widely used in biomedical research due to their genetic diversity and generalizability of research findings to humans.

Den vätska som utsöndras av magslemhinnan och som består av saltsyra, pepsinogener, inre faktor, gastrin, slem och bikarbonatjoner.

Den fas i muskelaktiviteten då en muskel återgår i viloläge.

Tamboskap som vanligtvis hålls på någon form av lantgård för produktion av kött eller mjölkprodukter eller som arbetsdjur.

Cancer i den gemensamma gallgången, inklusive Vaters ampull och Oddis sfinkter.

Den vagusnerven (latin: nervus vagus) är den tionde cranial nervesnerven och är den nerv som innerverar de flesta av kroppens inre organ, däribland hjärtat, lungorna, matstrupen och mag-tarmkanalen. Den är den nerv som längst sträcker sig ifrån hjärnan och har sitt ursprung i hjärnstammen. Vagusnerven är en del av det parasympatiska nervsystemet och ansvarar för att reglera vila, matspjälkning och andning.

Ett mått på en lösnings surhetsgrad.

Ytterst tunna, luddliknande utskott från cellmembran som avsevärt utökar ytarean hos cellen.

Ett gasformigt grundämne med kemiskt tecken N, atomnummer 7 och atomvikt 14. Kvävemolekylen består av en dubbelatom, och gasen utgör ca 78 volymprocent av jordens atmosfär. Kväve är en beståndsdel av proteiner och nukleinsyror, och ingår i alla levande celler.

Procedurer för användande av endoskop i samband med diagnos och behandling av sjukdomar. Vid endoskopi förs ett optiskt instrument antingen in via naturliga kanaler, som t ex matsmältningssystemet, eller genom små, kirurgiskt anlagda snitt (titthål) för undersökning av inre kroppsdelar. Tack vare framsteg i bildbehandling, endoskopteknik och utrustning av allt mindre format kan kirurgiska ingrepp göras under endoskopering.

Alla djur som ingår i familjen Suidae, knubbiga, kortbenta och allätande däggdjur med tjock hud och borstliknande pälshår, förhållandevis lång nos och liten svans. Hit hör släktena Babyrousa, Phacochoerus (vårtsvin) och Sus, till vilket hör det vanliga tamsvinet (Sus scrofa).

Plexus myentericus, även känt som Auerbachs plexus, är ett intramuralt autonomt nervnätverk beläget i tarmarnas muskulatur. Det ansvarar för regleringen av peristaltik och sekretion i mag-tarmsystemet hos djur, inklusive människor.

Mindre, onormala vävnadsmassor som tränger ut i tarmhåligheten. Polyper sitter fast i tarmväggen antingen med en stjälk eller en bredare bas.

Hormoner som produceras av mag-tarmkanalens slemhinnor och som bestämmer tidpunkt och mängd av matsmältningsenzymer, samt styr matsmältningsorganens motoriska aktivitet.

En gastrinproducerande neuroendokrin tumör i icke-beta-öcellerna, gastrin- eller g-cellerna. Tumörtypen uppträder primärt i bukspottkörteln eller tolvfingertarmen. De flesta av tumörerna är elakartade och bildar metastaser i lever, lymfknutor och skelett, men sällan på andra platser. Förekomst av gastrinom är ett av tre kriterier för Zollinger-Ellisons syndrom, som ibland ses hos familjer med multipel endokrin neoplasi typ 1 (MEN-1).

Kvartära ammoniumderivat av skopolamin med antimuskarinverkan som används för att behandla kramper i matsmältningssystemet, livmodern, urin- och gallvägarna, och i samband med kontraströntgen vid mag- och tarmundersökning. Syn. buscopan.

Färdigdifferentierade celler som utgör större delen av tarmepitelets yttre yta. Till skillnad från bägarceller producerar de inte muciner, och heller inte kryptdiner (a-defensiner), så som panethceller gör.

Tumörer eller cancersjukdomar i tunntarmens övre del, jejunum.

Medel som orsakar kräkning. De kan ha direkt verkan på mag-tarmkanalen och utlösa uppkastning genom sina lokalt irriterande effekter, eller indirekt verkan genom sin effekt på kemoreceptoraktiveringsdelen av den förlängda märgens postremus (kräkcentrum). Syn. emetikum; vomitivum.

I en enskild medicinsk betydelse kan "eating" definieras som processen där en individ intar och förtär föda för att få i sig näringsriktiga substanser till kroppen. Detta inkluderar insaliven, smältandet och nedbrytningen av födan i mag-tarmkanalen, samt absorptionen och assimilationen av de upplösta näringsämnena i blodomloppet för att användas som energikälla eller byggmaterial för cellväxt och -reparation.

Membranproteiner vars huvudsaklkiga uppgift är att underlätta transport av positivt laddade molekyler (katjoner) genom biologiska membran.

Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.

Det segment av muskelvävnad och hinnor som sträcker sig från svalget till magsäcken.

Penetrationsöppning i tarmväggen.

Saltsyra i magsaften.

Cancer i tarmarna.

Här avses tamhund, Canis familiaris, med omkring 400 raser och tillhörande rovdjursfamiljen Canidae. De finns överallt i världen och lever tillsammans med människor.

Endoskopisk undersökning av, behandling av eller operation i matsmältningsapparaten.

Kirurgiska ingrepp i matsmältningssystemet eller någon av dess delar.

Bukspottkörtelgångarna, även kända som Gallgångar, är tubliknande strukturer som transporterar gallan från levern och bukspottkörteln till twölvefingertarmen, där den hjälper till att bryta ned fett i matspjälkningsprocessen.

Bukspottkörtelinflammation, också känt som pankreatit, är ett tillstånd där bukspottkörteln blir inflammerad och skadad. Detta kan orsakas av en överdriven aktivering av digestiva enzymer som produceras i bukspottkörteln själv. Till följd av denna överaktivering kan det uppstå en irritation och inflammation i organet, vilket kan leda till smärta, ömhet och i vissa fall allvarliga komplikationer som blodförgiftning eller livshotande skador på bukspottkörteln.

Lokal missbildning som påminner om en tumör och består av en anhopning av mogna celler och vävnader som är normalt förekommande i det påverkade området.

Sjukliga förändringar i tunntarmens övre del, jejunum.

"Sprague-Dawley råtta" är en typ av albino släthårig laboratorieråtta som vanligtvis används inom forskning på grund av deras förutsägbara och reproducerbara genetiska, fysiologiska och beteendemönster. De utvecklades under 1920-talet i USA av biologerna Robert Sprague och Harold Dawley och är idag en av de mest använda råttorna inom forskning världen över.

Det nedre avsnittet av mag-tarmkanalen, omfattande blindtarm, grovtarm och ändtarm.

Organ sparing treatments refer to medical interventions that aim to preserve the structure and function of an organ, rather than removing or replacing it. These treatments can include medication, radiation therapy, or surgical procedures that target specific parts of the organ, such as blood vessels or nerve supply, in order to maintain its overall functionality. The goal of organ sparing treatments is to improve the patient's quality of life and reduce the need for more invasive or risky procedures, such as organ transplantation. Examples of organ sparing treatments include:

Vanligtvis liten, långsamt växande neoplasm bestående av öar av runda, oxyfila eller spindelformade, medelstora celler med ganska små, vesikulära kärnor, och täckt av en slemhinna med gul, fårad yta. Tumören kan uppträda var som helst i mag-tarmkanalen (men även i lungorna eller på andra platser); ungefär 90 % uppkommer i appendix. Dessa tumörer har neuroendokrint ursprung och härstammar från en p rimitiv stamcell.

En kolsyreanhydrashämmare som används som urindrivande medel och för behandling av glaukom (grön starr).

"RNA (Ribonucleic acid) är ett ensträngat nucleotidmolekylt som fungerar som genetisk budbärare i celler, transportierande genetisk information från DNA till ribosomer under protein syntesprocessen."

Alla aspekter av beredning, transport, lagring, paketering, exponering och försäljning av livsmedel.

En sjukdom kännetecknad av bristfälligt näringsupptag i tarmen och som framkallas av glutenhaltig föda. Tarmslemhinnan visar tecken på förlust av tarmludd.

Inbred rodent strains are genetically identical populations of rats that are produced by repeatedly breeding closely related individuals over many generations, leading to a high degree of homozygosity and predictable genetic traits, which make them valuable tools in biomedical research for studying gene function, disease mechanisms, and therapeutic interventions.

Sjukliga förändringar i någon del av tarmsystemet, från tolvfingertarmen till ändtarmen.

Bukspottkörteltumörer, också kända som levercancer eller hepatocellulära carcinom (HCC), är maligna neoplasier som utvecklas från hepatocyterna i bukspottkörteln.

Ett i jordskorpan allmänt utbrett metalliskt grundämne. Kemiskt tecken är Fe, atomnummer 26 och atomvikt 55,85. Järn är en väsentlig beståndsdel i hemoglobin, cytokrom och andra komponenter i respiratoriska enzymsystem. Dess främsta funktioner är att transportera syre till vävnader (hemoglobin) och att ingå i cellulära oxidationsförlopp. Uttömning av järnförråden kan leda till järnbristanemi. Järn används för att återuppbygga blodet vid anemi.

Histokemiskt påvisande av immunreaktiva ämnen med hjälp av märkta antikroppar.

En emulgerande substans som produceras i levern, ansamlas i gallblåsan och utsöndras i tolvfingertarmen. Vätskan innehåller gallsyror och -salter, kolesterol och elektrolyter, och underlättar spjälkni ngen av fett i tarmen.

Kräkning av färskt, rött blod blod eller äldre, mörkt och grynigt. Blodkräkningar är oftast en indikering av blödning i den övre delen av mag-tarmkanalen.

Pancreatectomy är ett kirurgiskt ingrepp där delar eller hela underlivsdrüsen (bauhspeck), även kallad pancreas, tas bort. Det finns olika typer av pankreatektomier beroende på vilken del av gällande organ som behöver tas bort. Till exempel kan en total pankreatektomi innebära att man tar bort hela underlivsdrüsen, medan en partiell pankreatektomi innebär att endast en del av den tas bort. Detta kan användas som behandling för olika sjukdomar eller skador på underlivsdrüsen, såsom cancer eller kronisk pankreatit.

In medicine, 'tissue distribution' refers to the way a drug or other substance is distributed throughout the body's various tissues and organs after it has been administered. This distribution can be influenced by several factors, including the chemical properties of the substance, blood flow to different tissues, and the presence of transporters or binding sites in the tissue. Understanding tissue distribution is important for predicting a drug's efficacy and safety profile, as well as for identifying potential targets for therapy.

A peptic wound is a type of tissue damage that occurs in the gastrointestinal tract, typically in the stomach or duodenum, as a result of the erosive action of digestive enzymes such as pepsin and hydrochloric acid.

Stort organ i bukhålan med flera viktiga ämnesomsättningsfunktioner.

Kirurgiskt anlagd öppning genom bukväggen till jejunum (tunntarmens övre del), vanligen för enteral näringstillförsel.

Sjukdom i något segment av mag-tarmsystemet, från matstrupen till ändtarmen.

"Submucosal plexus" refererar till ett nätverk av nervceller och nerver som ligger i den submukösa lagret, under den mukosa (slemhinnan) som tappar innehanda organ. I samband med gastrointestinal tract (mag-tarmkanalen), hänvisar det specifikt till Meissners plexus, även känt som submucosal plexus eller submukösa nervnätverket. Detta autonoma nervsystem styr bland annat motoriska, sekretoriska och sensoriska funktioner hos tarmen. Skador på det submucosala plexuset kan leda till olika typer av gastrointestinala symtom och sjukdomar.

En blindtarm (cecum) är den del av tjocktarmen där den viker av från tunntarmen. Det är här den så kallade appendixen också finns. Blindtarmen har inga specifika funktioner annat än att vara en plats där bakterier kan bryta ned delar av maten innan den fortsätter in i tjocktarmen.

"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.

Sårbildning i magslemhinnan pga kontakt med magsyra. Tillståndet förknippas ofta med Helicobacter pylori-infektion eller bruk av icke-steroida antiinflammatoriska medel (NSAIDS).

En giftig alkaloid, ursprungligen isolerad från Atropa belladonna, men också påträffad i andra växter, huvudsakligen av Solanaceae.

Inflammation i magslemhinnan, en skada som kan ses i samband med ett flertal olika sjukdomar.

Ett tillstånd där en ursprungscelltyp ersätts av en annan, liknande celltyp.

Samlingsnamn på ett antal enzymer eller enzymkomplex i tarmslemhinnan, som t ex laktas, sukras-isomaltas, trehalas. EC saknas.

Unga, icke avvanda däggdjur, som får sin näring från sin mor, fostermor eller från flaska.

Proteiner som specifikt binder till järn.

Kirurgiskt ingrepp via snitt genom bukväggen.

Två ganglienervknutar i bukväggen, vilka utgör en av de tre större delningspunkterna i det autonoma nervsystemet. Det enteriska nervsystemet förser mag-tarmkanalen, bukspottkörteln och gallblåsan med nerver. Det innehåller känselnerver, mellannervceller och motornervceller. Nervsystemet kan sålunda självständigt känna av spänning och kemiska miljöförhållanden i tarmarna och reglera blodkärlstryck, rörelser, utsöndringar och vätsketransport. Systemet styrs i sin tur av det centrala nervsystemet och mottar både parasympatiska och sympatiska nervsignaler.

Sjuklig förändring i form av utbuktning på rör- eller säckformade organ.

"Sekretionshastighet" refererar till mängden sekret som produceras och utsöndras från en körtel per tidsenhet. Det kan appliceras på olika kroppsliga system, såsom speicheldrüsor (spottkörtlar), levern och lungorna. I en enkel mening: "Sekretionshastigheten är hastigheten på sekretering av ett specifikt sekret från en körtel."

Avstående från föda.

Kapselendoskopi är en minimalinvasiv metod för att undersöka tarmen (tjockt tarmsköld, smalt tarmsköld eller enteroskopi). Under proceduren sväljer patienten en mycket liten kapsel, vanligtvis stor som en piller, innehållande en liten videokamera. Kapseln är utformad för att tåla mag-tarmvätskan och tar reda på bilder av tarmens insida medan den passerar genom den. Bilderna överförs till en enhet som patienten bär, och läkaren kan sedan granska dem för att söka efter tecken på sjukdom eller skada, såsom inflammation, blödningar, polypers eller tumörer.

Tetragastrin är ett syntetiskt peptidhormon som består av fyra aminosyror och är analogt med det naturligt förekommande gastrin-4, ett hormon som produceras i magsäcken. Tetragastrin används vanligtvis i forsknings- och diagnostiska sammanhang för att stimulera magsekretion och gallans utsöndring.

Kirurgiskt avlägsnande av hela (total gastrektomi) eller del av (partiell gastrektomi) magsäcken.

Slumpmässig fördelning, eller random distribution, är ett koncept inom statistik och forskning som innebär att varje individ, observation eller utfall har lika stor sannolikhet att tillhöra en viss kategori eller grupp i en studie.

Människors eller djurs normala intag av föda eller dricka. Hit hör inte kostterapi, som avser speciell kost för behandling av sjukdom.

Allmän benämning på medlemmar av familjen Caviidae. Den vanligaste arten är Cavia porcellus, som är det tammarsvin som används som husdjur och i biomedicinsk forskning.

En alfa-adrenerg antagonist.

Peristaltik är en koordinerad, vågrät muskelkontraktion och relaxering som propagerar genom hollowa organ, såsom tarmar och artärer, för att framskjuta innehållet i en riktning. Detta fenomen transporterar maten genom matspjälkningssystemet och bortförtar avfallsprodukter från kroppen.

Avlägsnande och undersökning av små prov från levande vävnad.

'Multipla primära tumörer' refererar till en situation där flera primära cancerer utvecklas oberoende av varandra, simultant eller sequentielt, i en och samma individ. Detta skiljer sig från metastaser, där cancerceller sprider sig från en primär tumör till andra delar av kroppen och bildar sekundära tumörer. Ibland kan multipela primära tumörer förekomma som en del av ärftliga syndrom eller i association med vissa genetiska mutationer, exponering för miljögifter eller åldrande.

En serie kanaler som börjar med ductus hepaticus och slutar med ductus choledochus, genom vilka galla förs från levern till tolvfingertarmen.

Proteiner som fås med födan. De utgör den främsta källan för essentiella (livsviktiga) aminosyror.

Ett eller flera skikt av epitelceller, uppburna av basalmembranet, som täcker kroppens inre och yttre ytor.

Ett adenom i tjocktarmen. Består vanligtvis av en ensam, fastsittande och ofta stor tumör i tarmslemhinnan.

Tarm-leverkretsloppet, även kallat enterogent kretslopp, är ett cirkulerande system där näringsämnen och andra substanser absorberas från tarmen till levern via portvenens blodflöde, för vidare metabolism och distribution till kroppens olika vävnader. Livern fungerar som en central filtrerings- och modifieringsstation i systemet, där substanser kan omvandlas till något antingen användbart eller avfallsprodukter som sedan utsöndras via urinen eller gallan.

De rester av växtcellers väggar som motstår den enzymatiska spjälkningen i människans matsmältningssystem. De består av olika polysaccharider och ligniner.

Transhepatic sphincterotomy is a medical procedure that involves making an incision in the papilla of Vater, which contains the sphincter of Oddi (a muscle that controls the flow of bile and pancreatic juice into the duodenum), using a specialized instrument called a sphincterotome. This procedure is performed transhepatically, meaning it is done through the liver, typically during an endoscopic retrograde cholangiopancreatography (ERCP) procedure. The goal of this intervention is to relieve obstructions or improve the flow of bile and pancreatic juice in cases where sphincter of Oddi dysfunction is suspected.

Gastrointestinal stromal tumors (GISTs) are rare, potentially malignant neoplasms that arise from the interstitial cells of Cajal or their precursors in the gastrointestinal tract, typically occurring in the stomach and small intestine. They are characterized by the presence of activating mutations in KIT (CD117) or PDGFRA genes, which lead to uncontrolled cell growth and proliferation. GISTs can vary in size, location, and behavior, ranging from indolent, slow-growing tumors to aggressive, rapidly growing sarcomas. Complete surgical resection is the primary treatment modality for localized GISTs, while targeted therapy with tyrosine kinase inhibitors, such as imatinib mesylate, is used for adjuvant and advanced/metastatic disease management. Regular follow-up with imaging studies is essential to monitor for recurrence or progression.

Vanlig benämning för arten Gallus gallus, tamfjäderfä inom familjen Phasianidae och ordningen Galliformes.

Korta fettsyrakedjor som kan ha upp till sex kolatomer i längd. De utgör den huvudsakliga slutprodukten av den mikrobiella jäsningen i matsmältningssystemet hos idisslare, och kan även vara förknippade med nervsjukdom hos människor.

I medicinsk kontext, betyder "pressfoder" en form av näringsrik föda som används för att snabbt få tillväxt hos sjuka eller underviktiga individer. Denna föda är ofta i flytande eller halvflytande form och är rik på kalorier, protein, kolhydrater och väsentliga näringsämnen. Pressfoder används ofta under kortare tidsperioder för att snabbt öka patientens vikt och stärka deras immunsystem. Det bör endast användas under medicinsk övervakning på grund av potentiala risker såsom näringsöverbelastning och förstoppning.

Tomografimetod som utnyttjar datorberäkning för framställning och återgivande av röntgenbilder.

Införande av en rörformig anordning i någon kanal, blodkärl, ihåligt organ eller kroppshåla för tillförsel eller tömning av vätskor för diagnostiska eller terapeutiska ändamål. Förfarandet skiljer sig från intubation, vars syfte är att upprätthålla en öppen förbindelse i tilltäppta kanaler eller kärl.

Medfödda strukturella missbildningar i matsmältningssystemet.

"Djurens näringsfysiologi" handlar om studiet av djurs näringsintag, näringsabsorption, metabolism och utsöndring av näringsämnen, samt hur dessa processer påverkar deras fysiologiska funktioner, tillväxt och hälsa.

"Genomspolning" refererar till metoder för att bestämma den exakta sekvensordningen av nukleotider (baspar) i ett individuals hela genome, det vill säga deras DNA-sekvens. Genomspolning ger en fullständig och detaljerad kartläggning av en persons genetiska makeup, inklusive alla gener och regulatoriska sekvenser. Detta kan användas för att studera ärftliga sjukdomar, släktrelationer, evolutionära relationer mellan arter och andra forskningssyften. Genomspolning av människor kallas även för "helgenomsekvenisering".

Organspecificitet är ett begrepp inom immunologi och patologi som refererar till att ett visst patogen, toxin eller terapeutisk behandling har en preferentiell affinitet och skada mot ett specifikt organ eller vävnad i kroppen. Detta beror ofta på att det aktiva ämnet riktar in sig på speciella receptorer eller antigen som är unika för den angripna strukturen. Organspecificitet kan ses vid sjukdomar såsom autoimmuna störningar, infektioner och cancer, där skadan begränsas till ett visst organ eller en viss typ av cell.

In the context of medicine, "foreign bodies" refer to any objects or substances that are not naturally found in or produced by the body and have been introduced into it, often through accidental or surgical means. These can range from small objects like splinters or ingested items, to larger devices such as pacemakers or joint replacements. Foreign bodies can cause a variety of health issues, including infection, inflammation, and tissue damage, depending on their size, location, and composition.

Utvidgning av lymfsystemet i tarmarna, oftast till följd av obstruktion i tarmväggen. Tillståndet kan vara medfött eller förvärvas, och kännetecknas av diarré, hypoproteinemi, perifera ödem och/eller buködem och proteinförlorande tarmsjukdomar.

Kolipas I och II, bestående av respektive 94-95 och 84-85 aminosyrarester, har isolerats från bukspottkörteln hos gris. De har som uppgift att motverka gallsalternas hämmande effekt på den lipaskatalyserade hydrolysen av långa födoämnestriglycerider i tolvfingertarmen.

Den postprandiella perioden är den tid som följer efter en måltid, under vilken kroppen är involverad i digestions- och absorptionsprocesser av det intagna matföremålet. Detta vanligtvis varar från några minuter till flera timmar, beroende på mängden och sammansättningen av maten som konsumerats.

En grupp basala granularceller i tarmarna, vars korn lätt färgas med silver- eller kromsalter. Cellerna utsöndrar serotonin, substans P och enkefaliner. Det finns tre typer: de i magslemhinnan, i tolvfingertarmen och i tarmarna.

I en enda mening kan sukras (eller sucrose) definieras som ett disaccharid som består av två monosackarider, glukos och fruktos, kopplade tillsammans. Det är en vanlig sockertyp som ofta används i livsmedel för sötning.

Onormal förbindelse med magsäcken.

Calophyllum is a genus of flowering plants in the family Clusiaceae, also known as Guttiferae. The name "Calophyllum" is derived from the Greek words "kalos," meaning beautiful, and "phyllon," meaning leaf, referring to the attractive leaves of these trees. These evergreen trees are native to tropical regions around the world, including Asia, Africa, Australia, and the Pacific Islands.

I en enda mening kan 'slemhinna' definieras som: "En slags slembildande, tät, skiktformad epitel som löper över ytor i kroppen och hjälper till att skydda dem från skada, infektion och uttorkning." Slemhinnan producerar slem, en vätska som innehåller vatten, salter, proteiner och andra substanser, vilket hjälper till att hålla ytan fuktig och glatt. Den finns i olika delar av kroppen, såsom näsa, mun, svalg, lungor, tarmar och könsorgan.

Somatostatin är ett hormon och neuropeptid som hämmar sekretion och motilitet i mag-tarmkanalen, samt har effekter på flera andra fysiologiska processer som glukosmetabolism, immunförsvar och nerveuppslagning. Det produceras naturligt i kroppen, främst i hypotalamus och tarmarna. Somatostatin binder till specifika receptorer och utövar sin verkan genom att hämma utsöndringen av andra hormoner som gastrin, sekretingranulocyt-hormon (GHRH), insulin, glukagon och samt neurotransmittorers frisättning.

Humana tarmadenokarcinomceller med förmåga att uttrycka differentieringsegenskaper typiska för mogna tarmceller, så som enterocyter och slemhinneceller. Dessa celler är värdefulla redskap för in vitro-studier rörande funktion och differentiering hos tarmceller.

Stärkelse är ett kosttillskott eller livsmedelsprodukt som består av nästan ren amylopektin eller amylose, två former av polysackarider (kolhydrater) som utvinns från stärkelserika vegetabiliska material, såsom majs, potatis eller korn. Stärkelse används ofta som tjockmjölkealternativ för att ge en geléartad konsistens till maträtter eller som stabilisator och texturförbättrare i industriellt framställda livsmedel.

'Cynara scolymus' är den botaniska termen för artischock, en vegetabilisk mat- och medicinalväxt känd för sina smakarika blomkorgar.

Förhållandet mellan läkemedelsdos och kroppens/organismens gensvar på medlet.

Tillförsel av läkemedel eller andra substanser genom munnen.

Plasma Membrane Calcium-Transporting ATPases (PMCA) är en typ av proteinkomplex som aktivt transporterar calciumjoner (Ca2+) ut från cellens cytosol till det extracellulära matrixet. Denna transport process kräver energi i form av ATP (Adenosintrifosfat), därav prefixet "ATPases". PMCA hjälper till att reglera intracellulärt calciumnivåer och underhåller homeostas. Dessa proteiner spelar en viktig roll i cellsignalering, muskelkontraktion och neurotransmission.

Chloride-Bicarbonate Antiporterer är ett slags membranproteiner som aktivt transporterar klorid- och bikarbonatjoner över cellmembranet i motsatt riktning till varandra, för att hjälpa till att balansera elektrolyter och underhålla pH-homöostas inne i cellen.

Gallblåsan och dess gångar.

Varje hinder av gallflödet mellan levercell och Vaters ampull. Syn. kolestas.

Soybeans, eller *Glycine max*, är en art av böna som odlas för sina nötter, som är rika på protein och fettsyror. De används ofta inom livsmedelsindustrin för att producera såväl mjölk- och köttsubstitut som olja.

En grupp amylolytiska enzym som klyver stärkelse, glykogen och närbesläktade alfa-1,4-glukaner. EC 3.2.1.-.

Hepcidin är ett peptidhormon som produceras i levern och spelar en central roll i järnhomostas hos människor. Hepcidinet reglerar absorptionen, distributionen och lagringen av järn i kroppen genom att kontrollera nivåerna av järntransporterande protein, ferroporter, i cellmembranet. När hepcidinnivåerna är höga, minskar absorptionen av järn i tarmen och frigörandet av järn från lagringsplatser, medan låga nivåer har motsatt effekt. Hepcidin regleras av olika faktorer, inklusive systemisk järnstatus, inflammation och erytropoies. Dysregleringar av hepcidin har blivit kopplade till olika sjukdomstillstånd, såsom järnöverskottssjukdomar och järndefattigdom.

Ett karcinom härrörande från körtelvävnad eller vars celler bildar tydliga körtelliknande strukturer. Adenokarcinom kan klassificeras i enlighet med de mönster cellerna bildar.

I en enskild mening kan 'Symkalid' definieras som ett läkemedel eller en substans som används för att orsaka kontraktioner (sammanförande av muskelvävnad) i gallgångarna, vilket hjälper till att frisätta och transportera gallfettsyra från levern till tarmen. Detta kan vara användbart för att behandla vissa gallvägsrelaterade sjukdomar som exempelvis gallsten eller funktionella gallgångskramper (biliar spasm).

"Nervvävnad är ett specialiserat vävnadssystem bestående av neuroner och gliala celler som tillsammans bildar nervsystemet, ansvarigt för känselupplevelser, rörelsekoordinering, tankar, minnen, känslor och andra funktioner i kroppen."

En pungråtta är ett marsupialdjur inom familjen vanliga pungråttor (Pseudocheiridae), som kännetecknas av en robust kropp, en yvig svans och en speciell tumme anpassad för att klättra i träd.

Ett främmande föremåls vandring från ursprungsplatsen till annan plats i kroppen.

Aquaporin-5 (AQP5) is a water channel protein that facilitates the rapid and selective transport of water molecules across cell membranes, primarily in epithelial cells of various tissues, including the lungs, eyes, and salivary glands. It plays a crucial role in maintaining fluid homeostasis and regulating processes such as tear production, respiratory function, and saliva secretion.

Pentagastrin är ett syntetiskt peptidhormon som används som diagnostiskt verktyg inom medicinen. Det stimulerar magsekretionen och frisätter gastrin, ett hormon som reglerar magsaftens sekretion. Pentagastrin används vid undersökningar av magsäckens funktion och för att diagnostisera tillstånd såsom gastrinom, en ovanlig sorts neuroendokrine tumör.

En muskarinagonist utan nikotineffekter som hydrolyseras långsamt. Det används för att öka spänningen i glatt muskulatur, t ex i magsäcken eller urinblåsan. Biverkningar är lågt blodtryck, ändrad puls eller kramp i andningsvägarna.

Endoskopisk undersökning, behandling eller operation av magsäckens insida.

En rad kirurgiska rekonstruktiva förfaranden för återställande av ett sammanhängande mag-tarmsystem. De två viktigaste standardmetoderna är Billroth I (gastroduodenostomi) och Billroth II (gastrojejunostomi).

Mätning av tryck eller spänning i vätskor eller gaser med en tryckmätare.

Kemiska föreningar som lösta i vatten ger vätejoner eller protoner; vars väte kan ersättas av metaller eller basiska radikaler; som vid reaktion med baser bildar salter och vatten (neutralisering).

En sugmaskinfektion är en infektion orsakad av den parasitiska masken Enterobius vermicularis, även känd som pinworm eller sugmask. Denna typ av infektion är mycket vanlig och förekommer ofta hos barn. Sugmaskar lever i tjocktarmen och kvinnan lägger ägg i området runt anus, vilket kan orsaka pruritus (kittling eller klåda). Infektionen sprids vanligtvis genom nära personlig kontakt eller genom att infekterade hushållsmedlemmar inte tvättar sig noggrant efter toalettbesök. För att diagnostisera en sugmaskinfektion tas ofta stickprover från underkläder eller sänglinnen och analyseras för ägg. Behandlingen består vanligtvis av mediciner som dödar parasiten, till exempel mebendazol eller pyrantelpamoat. För att förebygga en ny infektion rekommenderas god personlig hygien

5-HT4-serotoninreceptorer är en typ av receptor som binder till signalsubstansen serotonin (5-hydroxytryptamin, 5-HT) och aktiverar en signaltransduktionsväg som leder till excitation av celler i det centrala nervösa systemet samt i det enteriska nervsystemet i tarmen. Dessa receptorer är involverade i regleringen av bland annat gastrointestinala funktioner, kognition och humör.

"Vasoaktivt intestinellt peptid (VIP) är ett neuropeptidhormon som utövar relaxerande och vasodilaterande effekter på glatta muskulatur i blodkärl och bronki, samt stimulerar sekretion av vatten och elektrolyter i tarmen."