Tillstånd av utmattningskänsla efter en psykisk eller fysisk ansträngning, kännetecknat av nedsatt prestationsförmåga och uppmärksamhet.
Ett tillstånd som uppstår till följd av långvarig och kraftig muskelsammandragning. Studier på idrottsmän under ihållande, submaximal träning visar att muskelutmattning ökar i nästan direkt proportion till förbrukningen av muskelglykogen. Muskelutmattning vid kortvarig, maximal träning är förknippad med syrebrist och ökade halter av mjölksyra i blod och muskelvävnad och en åtföljande ökning av vätejonkoncentrationen i den ansträngda muskeln.
Ett syndrom, vars kännetecken är ihållande eller återkommande trötthet, diffus muskel- och skelettsmärta, sömnstörningar och minst sex månaders subjektiv försämring av de kognitiva funktionerna. Symtomen framkallas inte av pågående ansträngningar och lindras inte av vila. De leder till minskad arbets-, utbildnings-, social- och personlig aktivitet. Syndromet kan även omfatta vissa förändringar i immunfunktionerna, samt i de neuroendokrina- och autonoma funktionerna. Tillståndet har mycket gemensamt med fibromyalgi.
Trötthet till följd av mental ansträngning.
Ett förlopp som leder till sammandragning och/eller spänning i muskelvävnad. Muskelsammandragning åstadkoms via en glidmekanism, där aktintrådar glider in bland myosintrådarna.
En typ av strimmig muskelvävnad, fäst vid skelettet med senor. Skelettmuskler har nervförbindelser, och deras rörelser kan styras medvetet. De kallas även viljestyrda.
Muskelsammandragningar kännetecknade av ökad spänning utan ändrad muskellängd.
Ett allmänt begrepp som speglar uppfattningar om ändring och förstärkning av livsfaktorer, dvs den fysiska, politiska, moraliska och sociala miljön, samt de övergripande villkoren i en människas liv.
Tidsförloppet mellan en fysisk aktivitets början och dess avslutande pga utmattning.
En sjukdomsgradsmätning är ett kliniskt instrument eller skala som används för att kvantifiera allvarlighetsgraden eller svårighetsgraden hos en viss sjukdom eller medicinsk tillstånd, genom att mäta olika aspekter av symptom, funktionsnedsättning, komplikationer eller livskvalitet, vilket kan användas för att guida behandling, övervaka behandlingsrespons och prognos.
Fastställda uppsättningar av frågor att användas för insamling av uppgifter, som t ex kliniska data, social ställning, yrkesgrupp osv. Termen används ofta om frågeformulär för massundersökning som fylls i av uppgiftslämnarna själva.
Sömnstörningar är en bred kategori av medicinska tillstånd som påverkar kvaliteten och kvantiteten av sömn, inklusive svårigheter att somna in eller stanna asleep, tidiga uppvaknanden, oförmåga att hålla sömnen, sömnlöshet, onormala sömncykler och parasomnier som sömnrörelse, sömnsöm, och sömngång.
Ett allmänt, icke-ledanknutet, reumatiskt syndrom, kännetecknat av myalgi och punktvis muskelömhet. Muskelsmärtan förvärras av inaktivitet och kyla. Tillståndet åtföljs ofta av generella symtom som sömnstörningar, trötthet, stelhet, huvudvärk och ibland nedstämdhet. Det föreligger stora likheter mellan fibromyalgi och kronisk trötthetssyndrom. Fibromyalgi kan uppkomma som en primär eller sekundär sjukdom. Vanligast är tillståndet hos kvinnor i åldern 20 till 50 år.
Mätning av förändringar i musklers elektriska potential med hjälp av yt- eller nålelektroder.
Astenopi. Termen betecknar för det mesta subjektiva synbesvär förknippade med synoskärpa, trötthet och värk i ögonmusklerna, sveda och klåda i ögonlocken, och huvudvärk.
Måttliga depressionstillstånd, i motsats till svår depression vid neurotiska eller psykotiska tillstånd.
"Smärta är en ubehaglig sensorisk och emosional erfarenhet som uppstår som ett resultat av aktuell eller potentiell skada till tkrovet." (Definerad av International Association for the Study of Pain, IASP)
En tumör är en abnorm och ofta opålitlig vävnadsformation som uppstår då celltillväxten och celldelningen överstiger normal nivå eller fortsätter utan kontroll efter cellskada eller påverkan. Tumörer kan vara godartade (benigna) eller elakartade (maligna), beroende på om de är cancer-relaterade eller inte. De kan också variera i storlek och spridning, och deras uppkomst kan bero på en kombination av genetiska, miljömässiga och livsföstylett relaterade faktorer.
I en enstaka mening kan vridmoment (torque) definieras som en mekanisk storhet som beskriver kraftens rotationsverkan kring en given punkt eller axel. Det mäts vanligtvis i newtonmeter (Nm).
"Behandlingsresultat" refererer til den ændring eller effekt, en given behandling har på en patients sygdom, symptomer, funktion, kvalitet af liv eller overlevelse.
Oftast regelbunden, fysisk aktivitet avsedd att leda till god fysisk kondition och hälsa.
"Tidsfaktorer" refererar inom medicinen till de aspekter av tiden som kan spela in på en persons hälsa, sjukdomsutveckling eller svar på behandling. Detta kan omfatta sådant som tidpunkt för exponering för en skada eller en infektion, tid som har gått sedan symtom uppstod, eller den tid det tar för en behandling att verka. Tidsfaktorer kan vara av avgörande betydelse för att ställa diagnoser, planera behandlingar och förutse prognoser.
Den mellanvägg av fibrös muskulatur som skiljer brösthålan från bukhålan. Sammandragning av mellangärdet ökar bröstkorgens volym och underlättar inandning.
Den kraft som skapas genom muskelsammandragning. Muskelstyrka kan mätas vid isometrisk, isoton eller isokinetisk sammandragning, antingen manuellt eller med t ex en dynamometer för muskelstyrkemätning.
Skelettmuskulaturens förbrukning av energi. Belastningsintensiteten kan mätas som syreförbrukning, värmeproduktion eller hjärtfrekvens. Hit hör också utmattning, ett psykologiskt mått på energiuttömning.
Postpoliosyndrom (PPS) är en sen manifestation av poliomyelit, en infektionssjukdom orsakad av polioviruset som angriper nervsystemet. PPS kännetecknas av nya och progressiva muskelsvagheter, trötthet, smärtor och stelheter hos överlevande efter en polioinfektion, vanligtvis 15-40 år efter den akuta sjukdomsfasen. Detta beror på fortsatt skada på överlevande nervceller som inte ersätts av nya. Det finns ingen bot för PPS, men behandling kan hjälpa att lindra symtomen och underlätta funktionen i vardagslivet.
Elektrostimulering (ES) är en medicinsk behandlingsmetod som innebär att man använder elektriska impulser för att stimulera muskler eller nerver. Genom att placera elektroder på huden nära den aktiva muskeln eller nerven skickas små elektriska signaler genom kroppen, vilket orsakar en kontraktion av muskeln eller en aktivering av nerven.
Neurastheni är ett äldre, föråldrat medicinskt begrepp som under 1800-talet och början av 1900-talet användes för att beskriva en kronisk sjukdomstillstånd med symtom som trötthet, irritabilitet, koncentrationssvårigheter, sömnsvårigheter och depression. Idag betraktas neurasteni inte längre som ett separat medicinskt tillstånd, utan de flesta av de tidigare symtomen klassificeras nu under andra diagnoser såsom depression, ångeststörningar eller kroniskt trötthets syndrom.
"Shift work tolerance" refers to the ability of an individual to adapt and function properly in a work schedule that involves regularly changing shifts, such as evening, night, or early morning shifts. This includes maintaining physical, cognitive, and emotional performance, as well as minimizing negative health impacts associated with circadian disruption, sleep deprivation, and fatigue.
I en enhetlig medicinsk betydelse kan "survivors" definieras som personer som fortfarande är i liv efter att ha genomgått en viss typ av sjukdom, behandling eller traumatisk händelse. Till exempel kan det användas för att beskriva personer som har överlevt cancer, hjärtinfarkt, stroke, eller en naturkatastrof. I allmänhet refererar termen till de individer som har klarat sig undan en utmanande eller livshotande situation och som fortsätter att leva med eventuella efterverkningar eller komplikationer.
Den quadriceps femoris muskeln är en stor, fyrhövdad skelettmuskel i framsidan av låret som sträcker sig från höftbenet till knäskålen och består av de fyra huvudena rectus femoris, vastus lateralis, vastus medialis, och vastus intermedius. Dess huvudsakliga funktion är extension av knäleden.
Sömn är en periodisk och reversibel biologisk tillstånd av reducerad medvetandenivå, muskulär relaxering och aktivitet i det autonoma nervsystemet, som behövs för att återställa fysiologiska funktioner och kognitiva processer.
Multiple sklerosis (MS) är en autoimmun sjukdom som påverkar centrala nervösystemet (hjärnan och ryggmärgen). Sjukdomen orsakas av att kroppens immunförsvar angriper och skadar myelin, den tjocka skyddande membran som omger nerverna. När myelin skadas bildas plackar eller ärr (lesioner) på nervern som förhindrar signalöverföringen mellan hjärnan/ryggmärgen och resten av kroppen. Detta kan leda till en rad symtom, inklusive synnedsättning, muskelsvaghet, känselbortfall, koordinationsstörningar, balansproblem och svårigheter med tala och andas. MS-symptomen varierar i allvarlighet från person till person och kan komma och gå över tid. Det finns inget botemedel för MS, men behandlingar finns tillgängliga som kan hjälpa att hantera symtomen och fördrö
Provning av material och hjälpmedel, särskilt sådana som används till proteser och implantat, suturer, adhesiva preparat osv, för deras hårdhet, styrka, hållfasthet, säkerhet, effektivitet och biokompatibilitet.
Benbrott orsakade av upprepad (över)belastning. Dessa frakturer tros uppkomma till följd av en kombination av muskelutmattning och skelettsvikt, när formförändringarna i benen överväger över läkningstakten. Ett klassiskt exempel är marscheringsfrakturer hos soldater, hos vilka mellanfoten (metatarsus) ständigt utsätts för påfrestning under marsch. De vanligaste ställena för utmattningsbenbrott är mellanfoten, vadbenet, skenbenet och lårbenshalsen.
Ständig känsla av oro, ängslan och överhängande faror.
Den böjliga delen av benet mellan lårbenet och skenbenet.
En smärtanalys är en systematisk bedömning och dokumentation av smärta baserad på observationer, patientens självuppgifter och kliniska kriterier, för att fastställa smärtns typer, lokalisation, intensitet, varaktighet och påverkan på individens vardag, med syfte att utforma en effektiv smärtlindringsplan.
Kroppsövningar avsedda att lindra symtom eller förbättra funktioner och fysisk kondition. Får ej förväxlas med fysisk träning.
Sjukdomstillstånd med ett eller flera av följande kännetecken: de är permanenta, ger kvarstående handikapp, orsakas av irreversibla sjukliga förändringar, kräver speciell rehabiliteringsbehandling ell er kan förväntas fordra lång tids observation och vård.
Störningar kännetecknade av hypersomni under normal vakenhetstid som kan försämra kognitiva funktioner. Undertyper omfattar primära hypersomnitillstånd (som t ex idiopatisk hypersomni, narkolepsi och Kleine-Levins syndrom) och sekundära hypersomnitillstånd, där extrem sömnighet kan hänföras till någon känd orsak (t ex läkemedelseffekter, psykiska störningar och sömnapnésyndromet).
Ett rent fysikaliskt tillstånd hos ett material som utsätts för deformerande yttre krafter eller ojämn termisk utvidgning. Den mekaniska stressen uttrycks kvantitativt i kraft per ytenhet.
Grundläggande aktiviteter för egenvård, såsom påklädning, förflyttning, ätande osv, under rehabilitering.
Ansträngningskapaciteten hos en individ mätt i form av uthållighet (i tid och/eller maximal arbetsbelastning) under ett arbetsprov.
"Biomechanical phenomena" refer to the mechanical laws and principles that govern the functioning of biological systems, such as the human body. These phenomena describe how forces and motion affect the structure and function of living tissues, organs, and organ systems. They are studied in the field of biomechanics, which applies engineering principles to understand and solve problems related to biological systems. Examples of biomechanical phenomena include the way bones and muscles work together to produce movement, the forces that act on the heart during a cardiac cycle, or the mechanics of breathing.
En statistisk metod för att genom analys av den totala variationen i en för ett antal oberoende variabler (faktorer) gemensam datamängd finna variationsorsaker.
Uppslagsböcker med informativa artiklar inom alla kunskapsfält (allmänna uppslagsverk), oftast med alfabetiskt ordnade uppslagsord eller ämnesord, eller uppslagsverk inom ett speciellt ämnesområde. Syn. uppslagsböcker; uppslagsverk.
I medicinen, refererar sensitivitetsträningsgrupper till en typ av behandling där en individ exponeras för alltmer intensiva doser av ett specifikt stimuli (såsom allergiframkallande substanser eller smärta) under kontrollerade och stegvisa förhållanden, med syfte att minska den senare responsen och öka tåligheten.
'Nervsystemets sjukdomar' är en samlingsbeteckning för en mängd olika tillstånd som påverkar hjärnan, ryggmärgen och nerverna, vilket kan leda till problem med rörelse, sensorisk perception, kognition, emotion och beteende.